Black Friday är numera en väl etablerad företeelse och som får enormt utrymme i media långt innan själva dagen faktiskt sker för att bygga upp förväntningarna. Detta är något som även brottslingarna planerar inför långt innan. Black Week är krasst starten för en lång period av mycket shopping online, där julhandeln är den pompösa avslutningen.

Varningar för internetbedragare och stundande shoppingperiod har redan gått ut från Polisen, senast nu gällande phishingvåg med Postnord som avsändare.

Det finns många exempel på falska webbsidor där bedragaren kopierar verkliga sajter för att efterlikna faktiska företag, dessa webbsidor är väldigt välgjorda och är mycket svåra att skilja från originalen de ska efterlikna. Besökare på dessa sidor tror att de gör riktigt bra kap, i själva verket så är det bedragare som får tillgång till kortuppgifter från ”köpen” för att lura till sig stora summor pengar genom kortbedrägeri. 

Bedragare är väl medvetna om mängden paket som skickas under denna tid på året. Till exempel kan du få sms om att ett paket du väntar på har fastnat någonstans i leveranskedjan. Du blir då ombedd att följa en bifogad länk och fylla i privata uppgifter såsom lösenord, kredit- och betalkortsnummer för att verifiera att det är du som är mottagaren. Seriösa företag, banker eller myndigheter uppmanar aldrig sina kunder att ge ut sina uppgifter via sms!

Det är lätt att förblindas av alla erbjudanden som dyker upp på nätet när vi surfar runt efter årets kap eller ska köpa julklappar för att bocka av önskelistorna. Ser du något som låter för bra för att vara sant så ska du alltid utgå från att det faktiskt är det – för bra för att vara sant.

Lås ditt kort för onlineköp. När du väl ska göra ett köp kan du temporärt låsa upp kortet. Då vet du att inga köp kan göras med dina kortuppgifter av en obehörig.

Använd säker betalning (3D-secure). Det betyder att du alltid måste verifiera ditt köp med BankID eller en kod som skickas via sms. En bedragare som eventuellt har dina kortuppgifter kan då inte göra köp utan verifiering från dina mobila enheter.

Spara aldrig dina kortuppgifter på betalningssidor när du handlar online. Annars kan kortet exponeras vid en eventuell läcka eller utnyttjas av kriminella om du sparat kortuppgifterna på en fejkad webbplats.

Använd aldrig samma lösenord till flera olika sajter eller tjänster. Ha alltid unika lösenord och använd en lösenordshanterare för att hålla reda på dessa.

Märker du oväntade aktiviteter på ditt betalkort? Då ska du omedelbart spärra kortet och kontakta din bank. Gör även en polisanmälan då det är viktigt för eventuella processer med din bank och försäkringsärenden.

Sociala medier är olika digitala plattformer som möjliggör kommunikation, interaktion och utbyte av information mellan människor på internet. Sociala medier kan finnas i webbläsaren, som appar i telefonen, eller program som laddas ned på datorn. Gemensamt för de flesta sociala medier är att användarna kan skapa profiler, dela innehåll mellan varandra, kommunicera med andra användare och delta i olika aktiviteter och nätverk. Sociala medier kan användas för att hålla kontakten med vänner i verkliga livet och för att skapa nya relationer och kontakter över hela världen.

Idag tar sociala medier upp en stor del av vår tid, både privat och i arbetslivet, och utgör en alltmer naturlig del av vår vardag. Men med detta följer också risker att utsättas för digitala brott, oönskade kontakter eller situationer. Barn idag växer upp i en digital värld där det myllrar av olika plattformar som hela tiden blir fler. Utvecklingen går i en rasande takt och det är inte konstigt att det kan uppstå ett kunskapsglapp mellan dig som förälder och ditt barn. För att skydda ditt barn på olika digitala plattformar behöver du som förälder i viss mån följa med i utvecklingen för att få en förståelse för de risker ditt barn kan utsättas för i sociala medier.

Hjälp ditt barn till en säkrare digital vardag – snabb checklista:

Att ha en öppen kommunikation och diskutera sociala medier med barnen är en viktig del av att hjälpa ditt barn att använda sociala medier på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Genom att sätta gränser och lära dem om risken kan du hjälpa till att skapa en tryggare onlinemiljö för dem att växa upp i.

 Det bästa sättet att lära barnen hur man använder sociala medier på ett ansvarsfullt sätt är att själva vara ett gott föredöme. Visa att du själv använder sociala medier på ett säkert sätt och att du har goda sociala färdigheter både online och offline.

 Diskutera med barnen om regler och gränser för sociala medier som du anser vara lämpligt för deras ålder. Det kan handla om hur mycket tid de tillbringar på sociala medier och hur de hanterar interaktioner med andra på nätet.

Lär ditt barn att skydda sin integritet.

 Det är viktigt att lära barnen att skydda sin personliga information på sociala medier. Berätta om riskerna med att dela med sig av personlig information som hemadress, telefonnummer eller skola. Diskutera också vikten av att ställa in säkerhetsinställningar på sina sociala medier-konton.

Diskutera konsekvenserna av deras handlingar.

 Förklara för barnen att deras handlingar på sociala medier har konsekvenser. Detta inkluderar vad de postar, vem de interagerar med och hur de beter sig online. Diskutera också communityregler på olika plattformar, vad som händer om de bryter mot reglerna eller använder sociala medier på ett olämpligt sätt.

Prata om vad de kan göra om något går fel. 

Lär barnen att de alltid ska berätta för dig som förälder eller en vuxen de litar på om något går snett eller känns fel på sociala medier. Det kan handla om mobbning, oönskade kontakter eller andra obehagliga situationer. Förklara också att det går att rapportera olämpligt beteende eller innehåll på sociala medier och polisanmäla om man har blivit utsatt för ett brott.

Lista: Vanliga sociala medier bland barn 

Det finns en mängd olika sociala medieplattformar och communitys som är populär bland barn och unga med olika innehåll, syften och målgrupper. De vanligaste sociala medierna bland barn kan variera beroende på åldersgrupp och geografisk plats, och även förändras över tid. Nedan listar vi några av de mest populära sociala medierna bland barn.

 TikTok är en app där användare kan skapa och dela korta videoklipp med olika effekter och musik. Appen är särskilt populär bland tonåringar och unga vuxna.

 Instagram är en bild- och videodelningsapp där användare kan ladda upp bilder och videor och följa andra användares konto. Instagram är också mycket populärt bland tonåringar och unga vuxna.

 Snapchat är en app där användare kan skicka bilder och videor till varandra, som försvinner efter en viss tid. Appen är populär bland barn och ungdomar på grund av dess funktioner för att lägga till filter och lins-effekter.

YouTube är en videodelningsplattform där användare kan ladda upp, titta på och kommentera videor. Många barn använder  YouTube för att se videos om exempelvis spel och prenumerera på Youtubers som gör underhållande eller intressant innehåll.

Twitch är en livestreaming-plattform som är inriktad på videospel och esport. Plattformen gör det möjligt för användare att livesända sitt eget spelande eller titta på andra spelare som spela olika spel som Fortnite, League of Legends eller Dota 2. Plattformen har också en interaktiv funktion som gör att tittarna kan delta i strömmen genom att skicka meddelanden och interagera med andra tittare eller streamers.

Discord är en kommunikationsplattform som är populär bland spelare och andra communitys på internet. Plattformen tillåter användare att skapa egna "kanaler" som kan vara både privata och offentliga, där medlemmarna kan prata med varandra med både röst- och chattfunktioner.

Facebook är en social plattform som har funnits i över ett decennium. Det har en mångsidig publik, men barn och ungdomar är mer benägna att använda andra sociala medier som TikTok och Instagram.

 Roblox är en online-spelplattform där användare kan skapa, spela och delta i spel i en virtuell värld. Roblox är främst riktat mot en yngre publik, med många av spelen som skapats för barn och tonåringar.

Om det är något vi vet med säkerhet är det att ju yngre barnet är desto svårare är det att upptäcka risker på sociala medier. Barn tenderar ofta att agera mer spontant och ha mindre eftertänksamhet eller konsekvenstänk.

Som förälder är det därför oerhört viktigt att vara medveten om vilka sociala medier som just 

 använder och hur plattformarna fungerar. Visa nyfikenhet och fråga hur ditt barn använder sociala medier, och diskutera potentiella risker med användandet för att hjälpa ditt barn att bli säkrare online.

Det finns flera risker för barn på sociala medier som föräldrar och vårdnadshavare bör vara medvetna om. Nedan följer några av de vanligaste riskerna.

Mobbning, önskad eller olämplig kontakt. 

Barn kan råka ut för oönskad kontakt från främlingar i chattfunktioner eller direktmeddelanden på sociala medier. Meddelandena kan innehålla hot, trakasserier av olika slag eller försök till gromning.

 Barn kan utsättas för mobbning och trakasserier på sociala medier, även kallat cybermobbning. Det kan handla om bilder eller falska rykten som sprids,  hot, hatmeddelanden, trakasserier och andra former av kränkande beteende.

Barn kan oavsiktligt utsättas för olämpligt eller våldsamt innehåll på sociala medier, vilket kan påverka deras mentala hälsa och välbefinnande.

 Det finns många bedragare på sociala medier. Bedragarna har en mängd olika tillvägagångssätt, bland annat förekommer skapa falska profiler under vilka bedragarna begår brott och bedrägerier.

Barn kan oavsiktligt dela personlig information på sociala medier, vilket kan leda till identitetsstöld eller andra säkerhetsproblem.Det är därför viktigt att lära ditt barn att inte dela personlig information på sociala medier.

 Barn kan utveckla beroende av sociala medier och spendera för mycket tid på dessa plattformar, vilket kan påverka deras sömn, studier och sociala interaktioner.


Det är viktigt att barn är medvetna om riskerna med sociala medier och vidtar steg för att skydda sig själva och andra från mobbning eller andra risker. Här är några tips du kan ge till dina barn för att bli tryggare online.

 Tänk på vad du publicerar och dela inte information eller bilder som kan användas mot dig själv eller andra.

 Många sociala medieplattformar har inställningar som gör att du kan kontrollera vem som kan se ditt innehåll och vilka som kan kontakta dig.

 De flesta sociala medieplattformar har rapporteringsfunktioner som gör att användare kan rapportera kränkande beteende. Använd dessa verktyg för att skydda dig själv och andra.

Om du eller någon du känner är utsatt för mobbning eller känner någon som är det, prata med en vuxen eller någon annan du litar på. De kan hjälpa dig att hitta stöd och lösningar för att hantera situationen.

Om du ser att någon blir mobbad på sociala medier, visa stöd genom att stå upp för dem och meddela att beteendet är oacceptabelt, och fråga om denne behöver hjälp eller stöd.

I takt med att sociala medier används i allt högre utsträckning idag har även kriminella hittat till plattformarna för att på olika sätt att utnyttja människor och tjäna pengar. Dina barn kanske lugnar dig med att ”det är bara mina vänner jag är kompis med”. Men vad händer om det döljer sig någon helt annan bakom profilen som påstår sig vara deras vän?

Ett vanligt tillvägagångssätt som bedragare använder sig av är nämligen att skapa falska profiler. En falsk profil på sociala medier är en profil som skapats med avsikt att dölja den verkliga identiteten av personen bakom den. Falska profiler kan mycket väl se ut att vara en kompis, avlägsen släkting eller rentav en nära familjemedlem till dig.

Falska profiler kan användas för att utföra olika typer av bedrägerier, exempelvis lura dig att skicka pengar, att sprida falsk information eller att få tillgång till din personliga information. 

Skydda ditt barn mot falska profiler på sociala medier genom att prata om punkterna nedan:

Var försiktig med att acceptera vänförfrågningar från personer du inte känner.

Kontrollera profilen noggrant innan du accepterar en vänförfrågan eller inleder en konversation med någon på sociala medier, även om det ser ut att vara någon du känner i verkliga livet.

Om någon frågar om personlig information, till exempel ditt telefonnummer eller din adress, var försiktig och tänk efter innan du delar någon information.

Om du misstänker att en profil är falsk eller bedräglig, anmäl detta till plattformen så att de kan vidta lämpliga åtgärder.

Ett vanligt förekommande bedrägeri är att någon av ditt barns kontakter vill låna pengar. Det kan handla om att personen i fråga säger sig ha blivit av med sin plånbok eller att denne ber dig swisha över en summa pengar då den är i knipa. Berätta för ditt barn att innan de swishar eller gör något annat ska de alltid bekräfta att det verkligen är personen ifråga som skriver. Ring upp personen direkt och stäm av, och för aldrig över några pengar på direkt uppmaning via sociala medier. Se exempel på hur det kan gå till i filmen nedan.

Dina barn kan hitta nya vänner och kanske även kärleken genom sociala medier. Men det är viktigt att prata om att det finns risker med att prata med okända personer online. All kärlek är inte sann och profiler på sociala medier är inte alltid den de utger sig för att vara.

Romansbedrägerier, även kallat catfishing, är vanligt förekommande på sociala medier. Det innebär att någon använder en falsk identitet på internet för att lura eller bedra någon annan. Ofta använder bedragaren bilder och namn som inte är deras egna och inleder relationer med verkliga personer i sociala medier eller dejtingforum. Syftet är ofta att få sina offer att bli kära i dem och bygga upp ett förtroende för att sedan lura dem på pengar eller andra förmåner.

Dejtingbedragare kan vara mycket uthålliga i sitt relationsbyggande och är mästare på att få personer att känna sig utvalda. Bedrägeriet kan pågå i månader, till och med år, och under tiden bygger bedragaren upp förtroendekapital. Om du har råkat ut för en romansbedragare så kan du vara säker på att du inte är ensam, de arbetar brett och har många ”kärleksrelationer” i gång samtidigt, allt för att lura till sig så mycket pengar och privata uppgifter som möjligt.

Om ditt barn upplever någon form av catfishing eller misstänker att någon försöker lura dem på nätet, bör de omedelbart prata med en vuxen som de litar på för att få hjälp och råd. Om ditt barn har blivit lurad på pengar ska brottet polisanmälas.

Tips! Lyssna på rådgivningsexperten Paul Pintér när han berättar för Sveriges Radio om dejtingbedragare i sociala medier.

Bedragare är ofta skickliga och kan ha många olika tillvägagångssätt för att nå sitt mål. Det kan handla om att skicka kedjebrev i messenger, påhittade tävlingar eller fyndiga tester som de försöker locka med, såsom hur du skulle se ut som äldre eller vilken kändis du är lik. Ofta får detta användaren att klicka på länkar eller dela innehållet vidare i hopp om att få någon slags belöning. Men ofta är det någon som tjänar på det och kan innebära risker för den som klickar, gillar, eller delar innehållet.

Ditt barn kan få länkar skickade till sig i privata meddelanden med länkar till exempelvis en webbsida med texten “Har du sett det här? Det ser ut som du på bilden!” eller något annat som ska locka mottagaren att vilja klicka. Dessa kan ibland skickas från en vän vars konton har blivit hackade. Påminn om att alltid vara försiktig och förhålla sig kritisk till meddelanden som dessa och att aldrig klicka på länkar, eftersom det kan röra sig 

Det är därför viktigt att påminna barn om att inte klicka på länkar, dela vidare innehåll eller öppna bilagor från okända avsändare. Fundera först på vem som egentligen är den verkliga avsändaren och vad denne har att tjäna på det hela. Påtala också för barn att om de upptäcker någon form av bedrägeri på sociala medier eller misstänker att någon försöker lura dem är det viktigt att berätta för en vuxen, anmäla detta till plattformen samt polisanmäla om ett brott har skett.

Sociala medier kan vara fantastiskt på många sätt. Det gäller bara att påminna ditt barn att vara försiktig och tänka efter innan de klickar på länkar, tackar ja till en vänförfrågan eller delar information om sig själva.

Lämna aldrig ut privata uppgifter till någon annan.

Klicka inte på länkar och bilagor från osäkra avsändare.

Tacka inte ja till okända personers vänförfrågan utan att ha gjort en gedigen research kring personen ifråga.

Bedragare är skickliga på att utnyttja omvärldens situationer och händelser som är aktuella för att försöka lura till sig dina privata uppgifter, och i förlängningen dina besparingar och tillgångar.

Det är viktigt att tänka på att Pensionsmyndigheten i sig aldrig tar kontakt med någon för att erbjuda hjälp med det orangea kuvertet. Denna eventuella hjälp kan bara fås om du själv tar kontakt med myndigheten och ber om den.

Blir du uppringd av någon som utger sig för att erbjuda investeringar i olika fonder så ska du direkt lägga på luren. Seriösa företag erbjuder sällan fondhjälp över telefon.

Även om någon ringer och säger sig vara från pensionsmyndigheten, eller på uppdrag av pensionsmyndigheten så ska du aldrig lämna ut privata uppgifter över telefon.

Det är viktigt att ha ett kritiskt tänkande när någon tar kontakt med dig för att erbjuda hjälp och ber om privata uppgifter. Myndigheter och seriösa företag ber aldrig om privata uppgifter över telefon, e-post eller genom oannonserade besök i ditt hem.

Att tänka på för att undvika att bli lurad

Lämna aldrig ifrån privata uppgifter via telefon eller e-post/länkar.

Ta inte emot hjälp med de orange kuverteten från någon som tar kontakt med dig – Pensionsmyndigheten erbjuder bara hjälp om du själv ber om det.

Logga aldrig in med ditt Bank-ID på uppmaning från någon som tar kontakt med dig.

Ringer någon som uppger sig vara från Pensionsmyndigheten så lägger du på. Ta sedan själv kontakt via Pensionsmyndighetens kundservice för att se om det stämmer.

Stöldskyddsföreningen arbetar aktivt för att alla i samhället ska kunna leva tryggt. Det gör vi bland annat genom Säkerhetskollen.se, en tjänst som förebygger digitala brott för både allmänhet och företag. Här har vårt fokus ofta legat på att beskriva digitala brott och ge tips och råd om säkerhet i vardagen på ett enkelt sätt för göra det lätt att förstå. Men vi vet även att det finns en skara människor med ett intresse av teknik och säkerhet som hellre vill gå på djupet. Låter det som du? Då är Bli säker-podden för dig. 

Stötta gärna vårt arbete genom att tipsa fler om att besöka Säkerhetskollen och lyssna på podden för att hjälpa oss att nå ut till en bredare publik. Du kan också skicka in förslag på sådant du vill att vi pratar mer om. Kanske vill du till och med bli ambassadör? Hör gärna av dig till oss på 

 om ni har idéer kring Säkerhetskollen och vårt arbete.

Här hittar du länkar till Bli säker-podden och Nikka Systems på olika plattformar:

Surfa säkert på nätet! Är du orolig för att bli lurad på nätet? Då är kampanjen Tänk säkert något för dig. I oktober får du lära dig hur du skyddar dig mot nätfiske och andra bedrägerier. Tillsammans gör vi nätet till en tryggare plats!"

Varför du behöver 2FA – och hur du ställer in det

Säkra ditt företag mot cyberattacker! I oktober anordnas kampanjen Tänk säkert för att hjälpa småföretagare att skydda sin verksamhet mot cyberattacker. Missa inte chansen att få värdefulla tips och råd!"

Spela inte rysk roulette med er cybersäkerhet

Smishing, eller sms-fiske, är en form av bedrägeri som går ut på att via bluff-sms stjäla uppgifter till bankkonton eller andra värdefulla privata uppgifter, genom att lura och manipulera mobiltelefonanvändare. Bluff-sms:en ser ut att komma från seriös avsändare.

Smishing utförs genom social manipulation av brottsoffret. Under hela 2021 fram till idag har anmälningarna av sms-bedrägeri genom smishing ökat drastiskt och trenden ser tyvärr inte ut att brytas.

Begreppet Smishing kommer från en sammanslagning av orden sms och 

Bedragarens tillvägagångssätt är att skicka ett sms där det ofta står att ett paket från något fraktbolag är på väg. För att kunna verifiera eller spåra detta paket ombeds mottagaren att klicka på en länk som leder en från sms:et till en fejkad hemsida. Hemsidan är ofta mycket välgjord och känns trovärdig. Där uppmanas mottagaren att uppge privata och känsliga uppgifter eller betala en avgift.

Sms-bedrägeri kan också ske genom att skadlig kod laddas ner via hemsidan till telefonen. Koden ger bedragarna tillgång till lösenord, mail och bankinloggningar.

Gemensamt för all typ av smishing/sms-fiske är att få en person till att klicka på en länk i ett sms.

Ha i åtanke att seriösa banker, företag eller myndigheter aldrig uppmanar sina kunder och användare att ge ut privata uppgifter via sms. Skulle du få en sådan begäran är det ett bluff-sms och någon försöker utsätta dig för sms-bedrägeri.

Att tänka på för att undvika smishing/sms-bedrägeri:

Klicka aldrig på sms-länkar som du inte är helt säker på.

Lämna aldrig ut privata uppgifter till någon som du inte känner.

Logga aldrig in på ditt Bank-ID efter uppmaning från någon utomstående.

Om det verkar för bra för att vara sant, är det förmodligen så det är.

Var alltid kritisk och skicka aldrig pengar till personer som du inte har träffat.

Sätt upp tydliga regler att förhålla dig till för att inte låta dig bli lurad.

Kontakta själv den myndighet, bank eller företag som avsändaren eller den som ringer påstår sig representera.

Läs mer om hur du kan skydda dig mot andra former bedrägeri utöver via sms hos 

Vidarebefordra sms:et till 7726 för att ge möjlighet för teleoperatörer att bekämpa sms bedrägerier.

Har du redan blivit utsatt för smishing/sms-bedrägeri?

Har du uppgivit privata uppgifter via en länk du fått genom ett bluff-sms, är det troligt att du har blivit offer för smishing. Det absolut viktigaste är att ringa 114 14 och anmäla bedrägeriet till polisen. Specificera att bedrägeriet har skett via sms samt vilka uppgifter som bedragarna har fått.

För att förhindra att bedragarna gör någon eller ytterligare skada är det också viktigt att vidta vissa åtgärder beroende på vilken information de fått.




Kontakta din bank så fort som möjligt och berätta om sms-bedrägeriet.




Om du har skrivit in personliga lösenord via sms-länken ska du om möjligt försöka byta lösenordet ifråga. Kom ihåg att skapa 

, och att det inte är identiskt med det du använder till andra platser. Har bedragarna redan bytt lösenord, anmäl det till webplatsen och kontakta support.




Om du misstänker att smishing-länken har lett till att din mobil fått en skadlig kod eller virus finns det 

. Installera ett antivirusprogram och ta bort okända appar är två mindre åtgärder. En större och en av de säkraste är att återställa mobilen till fabriksinställningar. Detta kommer dock radera all din personliga data på telefonen.

Håll dig uppdaterad om olika säkerhetsrisker och 

 för att inte bli utnyttjad av bedragare online.

Upprätta rutiner som gör det möjligt att nå beslutsfattare för extra verifiering när betalningar överskrider ett visst belopp – till exempel genom att motringa för godkännande utifrån en i förväg upprättad kontaktlista.

Se även till att ditt företag har vidtagit säkerhetsåtgärder, om du är osäker på vad du kan göra har vi 

Varför är tvåfaktorsautentisering viktigt?

Tvåfaktorsautentisering innebär ett extra lager för att skydda ditt konto utöver ditt lösenord. Det fungerar genom att du verifierar din identitet med ett lösenord i kombination med exempelvis en kod du får på ett sms till din mobiltelefon.

Tvåfaktorsautentisering gör det därför betydligt svårare för obehöriga att få tillgång till ditt konto, även om de har ditt lösenord. Eftersom en extra verifiering krävs, skyddar det ditt konto från intrång. Och även om ditt lösenord läcker eller skulle bli stulet kommer en hackare ändå behöva din andra verifieringsmetod för att komma åt ditt konto.

Hur mycket säkrare är tvåfaktorsautentisering?

En Google-studie från 2019 undersökte effekterna av tvåfaktorsautentisering och risken för att få sitt konto hackat. Studien fann att tvåfaktorsautentisering avsevärt minskar risken för att få sitt konto hackat. Genom att bara koppla sitt telefonnummer för att verifiera sitt Google-konto kan man blockera upp till 100 procent botar, 99 procent nätfiske-försök och 66 procent riktade attacker. Med tvåfaktorsautentisering är det med andra ord osannolikt att någon kommer åt dina konton, även om de försöker.

Så gör du för att aktivera tvåfaktorsautentisering

Vi har sammanfattat hur du gör steg-för-steg för att aktivera tvåfaktorsautentisering på några av de mest populära plattformarna:

Gå till dina kontoinställningar genom att trycka på din profilbild i högra hörnet.

Tryck på menyn (kugghjulsikon eller ibland tre streck) och gå till “Inställningar och integritet”.

Tryck sedan på ditt “Kontocenter” för Meta.

Välj “Lösenord och säkerhet” och till sist “Tvåfaktorsautentisering”.

Aktivera “Tvåfaktorsautentisering” och följ instruktionerna.

Gmail/Android/Google Play (inkluderar alla Google-tjänster):

Tryck på din profilbild i det övre högra hörnet.

Gå till "Säkerhet" och välj "Tvåstegsverifiering" och följ instruktionerna.

Gå till dina inställningar genom att trycka på profilikonen längst ned till höger.

Välj "Inställningar och sekretess" i menyn (ikon med tre streck).

Välj "Säkerhet", därefter “Tvåstegsverifiering” och följ instruktionerna.

Tryck på din profilbild i det övre vänstra hörnet.

Gå till "Inställningar" i det övre högra hörnet (kugghjulsikonen).

Välj "Tvåfaktorsautentisering" och följ instruktionerna.

Gå in under "Säkerhet" och välj sedan “Ytterligare säkerhet”

Aktivera "Tvåstegsverifiering" och följ instruktionerna.

Välj “Inställningar” och sedan “Inloggning och säkerhet”.

Aktivera "2-stegsverifiering" och följ instruktionerna.

Checklista: Så skyddar du dina viktiga konton

Förutom tvåfaktorsautentisering finns det annat som är viktigt att tänka på för att skydda dina konton:

Se till att dina lösenord är starka. De bör innehålla en blandning av stora och små bokstäver, siffror och specialtecken, gärna en lösenordsfras.

Använd aldrig samma lösenord för flera konton, då slipper du att fler konton blir hackade på en och samma gång.

Använd en lösenordshanterare för att hantera dina lösenord, så kan du med säkerhet ha starka lösenord som du inte behöver komma ihåg.

Håll alltid dina appar och enheter uppdaterade med de senaste säkerhetsuppdateringarna för att undvika säkerhetsbrister.

Var skeptisk mot e-postmeddelanden som ber dig att klicka på länkar eller ge ut känslig information, och kontrollera alltid avsändaren.

Om någon ringer dig och utger sig för att vara från en tjänsteleverantör och ber om ditt lösenord eller verifieringskod, lägg på och kontakta tjänsteleverantören direkt.

Använd inte öppna eller osäkra Wi-Fi-nätverk när du loggar in på dina konton. Surfa alltid på pålitliga och säkra nätverk.

Håll koll på dina konton och var uppmärksam på obehörig aktivitet. Om något verkar misstänkt bör du ändra ditt lösenord.

Det är viktigt att förhålla sig källkritisk till det vi möts av i vår vardag och våra flöden. Bedragare utnyttjar ny teknik och sätt att kommunicera, och finns närvarande i de kanaler vi rör oss i – och AI är inget undantag. Deepfake är ett exempel på en teknik som härstammar från AI som bedragare i allt större utsträckning kommer att använda sig av för att begå brott – nu och i framtiden. 

Begreppet deepfake kommer från en sammanslagning av två engelska ord, 

, och syftar till att beskriva när man med hjälp av teknik skapar manipulerade videor, ljudklipp eller bilder som ser ut som att vara autentiska. 

Deep machine learning, eller djup maskininlärning som det heter på svenska, är högt avancerad AI-teknik (Artificiell Intelligens) där indataegenskaper plockas ut genom maskininlärda algoritmer med flera lager. I praktiken används denna deepfake-AI ofta för att manipulera ett ansikte eller en röst i en deepfakevideo eller ett foto.

Tyvärr utnyttjas tekniken av bedragare till att begå olika digitala brott, se exempel nedan.

Befogenhetsbedrägeri (vishing och Teams-möte med deepfakepersoner)

Med hjälp av deepfake-teknik är det alltså möjligt att läsa in data som ett ansikte. Ett sådant exempel är att man låter en maskinmodell tränas med bilder på en kändis som man vill kopiera. Det behövs mellan 500 och 1000 bilder från olika vinklar för att få en bra kopia av ansiktet.

Många av oss har säkert redan idag använt sig av tekniken genom olika appar. Ett exempel på en deepfake-app är FakeApp. FakeApp är ett komplett Windows-program som har förfinats alltmer till ett lättarbetat gränssnitt för vem som helst att börja använda.

Även röster kan kopieras med hjälp av deepfake-appar eller program, exempelvis en så kallad 

. Det fungerar på samma sätt som bild- och videobaserade deepfakes där AI:n istället tar in och analyserar ljudfiler av en persons röst. Detta kombinerat med trovärdiga deepfakevideos gör det svårt att särskilja deepfejken från verklighetens person, vilket har lett till virala fejkade nyhetsklipp av politiska figurer som till exempel Barrack Obama och Volodomir Zelenskyj som är fullkomligt fabricerade.

Nedan finns exempel på deepfake-teknik använts både visuellt och genom röst:

https://www.creativebloq.com/features/deepfake-examples

https://techworld.idg.se/2.2524/1.722934/vd-rost-fejk-ai

Går det att skydda sig mot bedrägerier som använder deepfake?

En deepfejkad bild eller video kan vara svår att känna igen, och utgör en fara för både privatpersoner och samhället som helhet. Men det finns flera tips du kan följa för att undvika att bli lurad av deepfakes. Det första du bör göra är att lära dig att känna igen en deepfake.

Här är några bra kännetecken för att känna igen en deepfejkad bild eller video:

Onaturliga kroppsrörelser och kroppsformer

Händer och fingrar som inte ser äkta ut

Dålig synkronisering mellan ljud samt läppar och munrörelser

För den mer tekniskt bevandrade finns program  man kan använda sig av för att upptäcka deepfakes samt tekniker för att skydda sina videor och ljudfiler:

Video- och bildredigeringsverktyg som gör det möjligt att spela upp video i slowmotion och zooma in frames/bilder.

Digitala fingeravtryck som använder sig av blockchain-teknologi (samma teknik som 

 till allt du läser, ser eller hör. Försök att verifiera källan till en bild eller video, eftersom du inte alltid kan lita på att innehållet är äkta. Osäkra källor eller okända avsändare bör tas med en nypa salt.

Granska noggrant bilder och videor för tecken på manipulering. Leta efter onaturliga ansiktsuttryck, ojämnheter i ljus och skuggor, osynkade rörelser och orealistiska detaljer som kan avslöja en deepfake.

Skydda dig själv. Var noga med att skydda din personliga information och dela inte känsligt material på nätet. Ju mindre personlig information och bilder på dig som finns tillgänglig, desto svårare blir det för bedragare att skapa realistiska deepfakes.

Dela inte information innan du kontrollerar dess källa och legitimitet. Ta bort och anmäl innehåll om du upptäcker att det är fejk. Varna gärna andra för artikeln, bilden eller filmen, och uppmana andra att vara källkritiska.

Håll dig informerad och uppdaterad. Genom att hålla dig uppdaterad kan du vara bättre rustad att känna igen och undvika potentiella hot. På Säkerhetskollen varnar vi om pågående digitala brott. Se till att hålla utkik och 

Dela gärna tipsen vidare med dina nära och kära för att skapa en tryggare digital värld för alla!


Vissa av oss ser nostalgiskt tillbaka på en tid då inte internet fanns och kan minnas den verklighet som rådde då – en slags referenspunkt att förhålla sig till. Men hur är det då för våra barn och unga, vars enda verklighet är den vi befinner oss i nu? Och hur kan vi som var med och skapade dagens digitala samhälle skydda dem mot de mörka krafter som finns på internet?

Våra barn och unga är utvecklas hela tiden, och det som upplevs på internet blir en svårkontrollerad del av barnens uppfostran. Som förälder är det därför viktigt att vara delaktig i sitt barns internetanvändande. Det är lätt att tro att den bästa lösningen är att barnsäkra internet, deras smartphones och datorer, eller att lägga in barnfilter på streamingtjänster som youtube. 

Men faktum är att det finns studier som visar att det är fördelaktigt att fokusera på hur våra unga använder internet och lära dem ta ansvar för sitt beteende och sina handlingar, snarare än restriktioner eller att utlysa direkt förbud mot deras användande. Om vi upplever att de unga påverkas eller förändras i negativ riktning, och att användandet leder till mental eller fysisk ohälsa, är det vårt ansvar att agera. Ett första steg att förklara internet för barnet, mötas i samtal och försöka få en uppfattning om huruvida den unga själv ser en problematik. 

Flera olika företag erbjuder föräldrakontroll i sina produkter eller program. Det fungerar genom att du exempelvis kan blockera vuxet innehåll för ditt barn och göra det otillgängligt utan din tillåtelse. Det går även att begränsa skärmtiden barnet har tillgång till. Detta är dock mer effektivt om barnet själv förstår syftet med begränsningen och att det är för barnets eget bästa.

Nästan alla barn som vistas på internet har någonting gemensamt: de använder sociala medier. Trots att de laddar ned appar för att umgås och dela med sig av sina liv så är dessa olika medier väldigt lämpade för att sprida falsk information. Sociala plattformar på internet är fullt av fejknyheter, eller fake news, som ofta består av sensationella nyheter med falska uppgifter och subjektiva vinklingar. Det är därför viktigt att instruera barn att vara kritisk till allt de läser och lära dem att göra noga efterforskningar innan de delar någonting vidare,  och utveckla deras förmåga att skilja på vad som är sant eller falskt. Då inlägg på sociala medier ofta inte källkritiskt granskas, av företaget som erbjuder tjänsten, kan barn lätt utsättas för extrema åsikter, konspirationsteorier eller hat.

Barn, precis som vuxna, riskerar att bli lurade av bedragare som vill komma åt privata konton eller lura personer på pengar. Falska appar som till synes är roliga spel eller funktioner kan binda upp dig på dyra prenumerationer och höga kostnader. För att vara säker på att detta inte sker kan du blockera nedladdning av appar som kostar pengar. Att ha unika och starka lösenord, inte klicka på länkar och bilagor från okända avsändare, och inte lämna ut privata uppgifter till någon som du inte känner, är alla viktiga förebyggande åtgärder mot digital brottslighet, i synnerhet bedrägerier, för såväl vuxna som barn.

Trots att det finns åldersgräns på sociala medieapplikationer som Snapchat eller det populära spelet Fortnite är det enkelt för barn att få tillgång till dessa, och råka ut för bedragare som utlovar priser eller ber om tjänster. 

Åldersgränser på Snapchat och Fortnite

Fortnite har en rekommenderad åldersgräns på 12 år som har tagits fram av PEGI (Pan-European Gaming Information), vilket betyder att det är du som förälder som avgör om Fortnite eller andra dataspel är lämpligt för ditt barn.  Snapchat å andra sidan har en åldergräns på 13 år vilket betyder att det inte är tillåtet för barn under 13 att skapa ett konto. Barnet kan dock enkelt skriva in en äldre ålder och därmed få tillgång till tjänsten i alla fall. Upptäcker du att ditt barn under 13 år har Snapchat kan du rapportera användarnamnet till företaget.

Sociala medier utgör idag till stor del arenan för barns sociala umgänge. Det är här de kommunicerar med sin omvärld, och delar komplimanger, kärlek och likes, men också andra mänskliga, mindre trevliga uttryck, såsom avundsjuka, missunnsamhet och hat. Väldigt många barn utsätts dagligen för kränkningar på nätet, något som i allt högre grad påverkar dem negativt mentalt. Som vuxen har vi i regel tillräcklig erfarenhet, självkänsla och trygghet i vår identitet för att hantera våra känslor. För barn och ungdomar är det inte alltid så enkelt, och mobbning på sociala medier kan precis som annan mobbing resultera i oerhört djupa sår som tar lång tid att läka. Var alltid uppmärksam på ditt barns mående och beteendeförändringar, och ställ nyfikna frågor kring vänner och kontakter på sociala medier. En annan viktig del i barns säkerhet på nätet är att vi också samtalar om var vi sätter våra gränser när det kommer till att dela bilder och videos med andra personer över olika sociala medier. Ofta har barn och unga kanske inte själva tänkt på var gränserna går och genom att uppmärksamma dem på hur sårbara vi är och hur lätt det är att på olika sätt hänga ut människor på internet kan de lära sig att själva ta ansvar.

En vanlig form av pedofili på internet är så kallad grooming, eller gromning. Det innebär att vuxna kontaktar barn under 15 år på sociala medier i försök att begå sexuella övergrepp eller genom mutor få åtkomst till barnpornografi. Ofta utger de sig för att vara yngre än de är för att få barnets förtroende.
Det är viktigt att informera barnen om att detta existerar och ge dem verktyg för att själva upptäcka gromning. Eftersom detta kan vara en källa till känslor av skuld och skam är det extra viktigt att barnen känner att de kan berätta om misstänkta händelser utan att bli skuldbelagda. Tveka inte att anmäla till polisen så fort du misstänker en nätpedofil – även om du är osäker på om ett brott har begåtts eller inte.

För att skydda våra barn och unga i den digitala världen måste vi själva ha kunskap om och förstå riskerna.

Lär barnen om källkritik, att ha ett kritiskt förhållningssätt till det som delas med dem online, och förklara varför det är så viktigt.

Förklara vikten av starka och unika lösenord.

Sätt som regel att barnet aldrig ska lämna ut privata uppgifter till någon annan.

De ska inte klicka på länkar och bilagor från okända avsändare. Detta gäller även dig som förälder.

Var delaktig i barnens användande och ställ frågor om vad som sker på de sociala plattformarna för att undvika nätmobbning.

Låt barnen själva vara med och bestämma eventuella regler och begränsningar.

Polisanmäl alltid misstänkta fall av nätpedofili eller gromning.

$codeword – vårt nya vapen mot AI-bedragare

Världen kan vara en lurig plats. Tänk om du plötsligt råkar ut för en bedragare som använder en fejkad AI-röst eller en övertygande deepfake-video? Hur ska vi kunna skilja fejk från verkligheten när bedragare kan låta och se ut precis som du och jag? Jag har lösningen! Med hjälp av Säkerhetskollen har jag tagit fram ett kodord för att säkerställa att du verkligen är du. Så nästa gång du tvekar, kom ihåg vårt kodord och låt oss tillsammans avslöja bluffen!

Besök Säkerhetskollen och testa att generera ett kodord med en annan vän eller familjemedlem du också, för att undvika att bli lurad

Till kodordsgeneratorn på Säkerhetskollen
https://sakerhetskollen.se/kodord

Catfishing är att utge sig för någon man inte är på internet under en falsk profil eller identitet. Falska profiler förekommer ofta på sociala nätverk där de inleder vänskapliga eller romantiska relationer med andra människor.

Romansbedrägeri, dejtingbedrägeri eller dejtingbluff är andra ord på svenska för att förklara fenomenet där falska profiler används för att begå bedrägerier. Ett gemensamt mål hos romansbedragare är oftast att få offret att förälska sig i dem för att sedan lura till sig deras pengar eller personliga uppgifter. 

Catfishing har under de senaste åren blivit ett känt begrepp för att beskriva fenomenet med falska profiler i sociala medier eller nätverk. Dessa profiler använder ofta bilder på helt andra personer och hittar på historier om sig själva som inte stämmer överrens med verkligheten. Syftet med att skapa falska profiler kan sträcka sig hela vägen från en oskyldig jakt på bekräftelse till omfattande organiserad cyberbrottslighet där kriminella ligger bakom med målet att lura till sig stora summor pengar.

Begreppet blev för många känt i samband med den amerikanska dokumentären 

 från 2010 där vi följer en ung man som dejtar en kvinna som visar sig “catfisha” honom genom fejkad Facebook-profil. Därefter kom även den populära amerikanska serien 

Bli trygg på internet

Artificiell intelligens (AI)

Tips för föräldrar

Säkerhet på sociala medier

Tips för äldre

Är du säker när du handlar online?

Föräldraguide till sociala medier

Varning för bedragare i samband med pensionsbeskedet

Bedrägeri eller ej? Bli nätklok med våra quiz!

Fördjupa dig i digital säkerhet med Bli säker-podden

Tänk säkert – agera smart!

Smishing – Sms-bedrägeri

Varför du behöver 2FA – och hur du ställer in det

Vad är deepfake? Så känner du igen en AI-generad bild

Barns säkerhet på nätet

Kodord

Catfishing och romansbedrägerier

Ransomware – ett utpressningsvirus

Virus, maskar och skadlig kod

Så här blir du bestulen på ditt hjärta

Är du säker på internet?

Investeringsbedrägerier

Gaming – på lek eller allvar?

Stoppa ”fake news” med källkritik

Befogenhetsbedrägerier

Vad är ID-kapning – och hur skyddar jag mig?

Falska webbsidor

Dataskyddsdagen - är din information värd att skydda?

Vad är social manipulation

Phishing/Nätfiske

Multikriminella nätverk fokuserar på bedrägerier

Många bedrägeriförsök i samband med vaccinering

Instagram och bedragare

Hur säker är du online?

Bli trygg på internet

Artificiell intelligens (AI)

Tips för föräldrar

Säkerhet på sociala medier

Tips för äldre

Är du säker när du handlar online?

Föräldraguide till sociala medier

Varning för bedragare i samband med pensionsbeskedet

Bedrägeri eller ej? Bli nätklok med våra quiz!

Fördjupa dig i digital säkerhet med Bli säker-podden

Tänk säkert – agera smart!

Smishing – Sms-bedrägeri

Varför du behöver 2FA – och hur du ställer in det

Vad är deepfake? Så känner du igen en AI-generad bild

Barns säkerhet på nätet

Kodord

Catfishing och romansbedrägerier

Ransomware – ett utpressnings­virus

Virus, maskar och skadlig kod

Så här blir du bestulen på ditt hjärta

Är du säker på internet?

Investeringsbedrägerier

Gaming – på lek eller allvar?

Stoppa ”fake news” med källkritik

Befogenhetsbedrägerier

Vad är ID-kapning – och hur skyddar jag mig?

Falska webbsidor

Dataskyddsdagen - är din information värd att skydda?

Vad är social manipulation

Phishing/Nätfiske

Multikriminella nätverk fokuserar på bedrägerier

Många bedrägeriförsök i samband med vaccinering

Instagram och bedragare

Hur säker är du online?

Ransomware – ett utpressningsvirus