Utpressningsvirus, även kallat ransomware, är skadlig programvara som låser datorer och mobila enheter eller krypterar elektroniska filer. Den som drabbas blir utpressad att betala en lösensumma för att återfå den stulna eller låsta informationen.

Det är relativt enkelt. Det klassiska scenariot är att ransomware hamnar i företagets servrar genom en till synes harmlös handling av någon inom verksamheten.

Till exempel kan viruset ta sig in genom att man klickar på en länk i ett mejl och på så vis besöker en webbsida som är infekterad med skadlig kod. Det kan också ske genom att någon godkänner en falsk programuppdatering på en dator som råkar vara uppkopplad till företagets nätverk eller servrar. 

En annan vanlig metod för att sprida skadlig kod är att skicka nätfiske via e-post som innehåller infekterade bilagor. Om någon klickar på bilagan installeras utpressningsviruset på datorn. Om företagets information blir låst kan det få förödande konsekvenser för hela verksamheten.

Om du har råkat klicka på en länk, godkänna en uppdatering eller öppnat en bilaga som utlöst en ransomware-attack måste du först informera säkerhetsansvarig på företaget. Förhoppningsvis finns rutiner för hur en sådan attack ska hanteras på ert företag. 

Om er verksamhet blir utsatta för utpressningsvirus ska ni även polisanmäla brottet direkt. Ju mer information som lämnas till polisen, desto effektivare kan polisen hjälpa er.

Det är också viktigt att komma ihåg att 

. Det finns inga garantier för att ni skulle återfå tillbaka kontrollen över er låsta information. Även om ni skulle få tillgång är det inte säkert att ni får tillbaka all information. Risken finns också att er verksamhet kommer bli utsatta igen eller att viruset finns kvar i företagets system efter att ni betalat.

Det är viktigt att arbeta proaktivt och att informera anställda om vilka rutiner som gäller för att minska risken att bli utsatta. Utbilda dig själv och dina kollegor, sätt upp rutiner för IT-säkerhet och ha en plan för incidenthantering, det vill säga vad ni ska göra om ni drabbas av en ransomware-attack. 

Så kan du som anställd skydda företaget mot ransomware

Tillhör du en av dem som alltid klickar bort push-notiser när det finns en programuppdatering tillgänglig? Tänk om.

Säkerhetshål i programvaror som till exempel operativsystem, webbläsare och frekvent använda verktyg är en väg in i företagets nätverk för utpressarna. Uppdateringar innehåller ofta säkerhetpatchar, det vill säga mindre uppdateringar, som täpper till säkerhetshål och ser till att hålla din dator och företagets information skyddad. 

Har din organisation som rutin att installera antivirusprogram på samtliga anställdas arbetsdatorer? Om inte är det dags att införa en sådan rutin. Ha som vana att alltid köra nedladdade filer genom antivirusprogrammet, för att upptäcka om filerna innehåller skadlig kod. Påminn dina kollegor om att ta som vana att aldrig ladda ned eller installera programvara som de inte vet var den kommer ifrån.

Säkerhetskopiera ofta så att det finns en uppdaterad back-up och en extra kopia på all viktig information från företagets datorer, mobiler och servrar. Spara kopiorna på externa hårddiskar eller erkända molntjänster. Koppla ur din externa säkerhetskopia från datorn mellan kopieringarna. Annars kan även den utsättas för virus eller annan skadlig kod. En säkerhetskopia kan rädda både dig och ditt företag om ni skulle ha oturen att bli utsatta för utpressningsvirus eftersom ni inte förlorar all dyrbar information och kan fortsätta bedriva verksamheten utan längre avbrott.

Sätt en rutin för att säkerhetskopiera ofta.

Ha tydliga rutiner för hur och när ni ska säkerhetskopiera företagets information.

Förvara säkerhetskopior säkert, helst i brandsäkert skåp.

Säkerhetskopiera ofta, med jämna mellanrum på olika hårddiskar. Finns endast en säkerhetskopia från några dagar tillbaka, riskerar du att även denna blivit smittad av virus.

Testa säkerhetskopian i förväg, så ni har säkerställt att ni vet hur ni återställer informationen.

Får era anställda e-post eller meddelanden från webbsidor där de uppmanas att uppdatera föråldrad programvara? Var på er vakt. Granska om uppmaningen stämmer genom att besöka programvarans webbplats för att kontrollera vilken den senaste versionen av programmet är.

Ett vanligt trick som kriminella använder är att förfalska kända varumärkens webbplatser eller e-post för att lura användare att klicka på en falsk länk. Ett klick på den falska länken öppnar en dörr in i ert system för de kriminella.

Koppla omedelbart bort den drabbade datorn från nätverket, oavsett om det är trådlöst eller med sladd, men stäng inte av datorn eftersom i vissa fall kan innebära att installation av den skadliga koden slutförs!

Beroende på om du har egen intern eller extern IT-support så kontakta dem för mer professionell hjälp. De kan ge dig råd om hur du ska hantera situationen på bästa sätt, inklusive återställning av system.

Byt lösenord för alla drabbade konton, framför allt administratörskonton.

Installera om datorn, uppdatera din antivirusprogramvara och genomför en ny sökning av den nyinstallerade datorn.

 finns information som kan hjälpa dig vidare.

Klicka inte på länkar och bilagor från okända avsändare.

Betala aldrig ut några lösensummor om du blir utsatt för ransomware.

Uppdatera programvara och operativsystem konstant.

För att kunna återställa ett infekterat system så säkerhetskopiera dina data regelbundet på en extern lagringsenhet.

Att angripas av skadlig kod, programvara eller virus och maskar i din dator, kan ske genom godtrogna klick på länkar eller nedladdningar. Många gånger märker du inte ens av intrånget och din dator kan mycket väl fortsätta fungera precis som vanligt, även om angreppet sker i det tysta i bakgrunden.

Maskar är en typ av virus, skillnaden är att de inte kräver några aktiva handlingar för att spridas. De infekterar en gång, och sprids därefter genom svaga punkter i olika programvaror. De traditionella virusen infekterar å andra sidan främst via bilagor i e-postmeddelanden, vid installation av program eller från USB-minnen, och kräver oftast en aktiv handling.

Ett vanligt förekommande cyberbrott är att låsa dina enheter och kräva en lösensumma för att inte all din privata data ska raderas. För detta används ett utpressningsvirus, även kallat ransomware som ofta infekterar genom opålitliga webbplatser, falska programuppdateringar eller hämtade e-postbilagor. Det finns inte några som helst garantier för att du får tillbaka kontrollen över din dator om du betalar. Om du utsätts för utpressning ska du alltid göra en polisanmälan, men aldrig betala lösensummor.

Ett vanligt sätt att smitta datorn med dessa skadliga angrepp är att klicka på länkar eller bilagor från meddelanden i din e-post, eller andra kommunikationsverktyg, såsom messenger, wechat, eller liknande. Falska webbplatser kan se legitima ut och vara identiska med en pålitlig sajt, vilket gör det svårt att skydda sig mot. Det är bra att ha en grundläggande skepsis till länkar eller bilagor som skickas till dig. Om du känner dig osäker då länken påstås innehålla viktig information, kan du göra en internetsökning på länken innan du klickar. På så sätt kan du lättare utvärdera huruvida avsändaren verkar seriös eller ej.

Antivirusprogrammen gör sitt bästa för att hålla rent

Antivirusskydd är ett måste för alla datoranvändare och en hackers största motståndare. De håller diverse hot borta så gott det går, och har även tilläggsfunktioner för en säkrare internetanvändning, till exempel annons- och skriptblockerare som minskar risken för angrepp från skadliga program. Om du däremot laddar ner och installerar skadlig programvara på din dator har du i regel redan släppt in hotet, förbi antivirusskyddet. Ibland tror vi oss vara så säkra att vi inte ens lyssnar till vårt antivirusskydd, utan godkänner nedladdningen eller installationen trots att vi har blivit varnade. Återigen, var oerhört försiktig med vilka program och filer du installerar – det finns gott om trojanska hästar som gärna tar plats på din hårddisk.

All programvara skrivs i programmeringskod och ju mer avancerade datorprogrammen är, desto längre och mer komplex är i regel koden. Med tanke på hur omfattande denna kod är finns det nästan alltid kryphål i programvaran. Trots att de antas vara säkra när de lanseras, hittar snart hackers sårbarheter i koden och den svaga länken i säkerheten. Därför är det viktigt att uppdatera programvaran kontinuerligt med nya säkerhetsuppdateringar. Oftast kan du välja att få automatiska uppdateringar av programmen, vilket är att föredra ur säkerhetssynpunkt.

Gör en polisanmälan, men betala aldrig lösensummor om du blir utsatt för utpressning.

 för att få hjälp om du blivit drabbad.

Digital brottslighet – ett växande fenomen

Många av oss har en relativt avslappnad inställning till vårt internetanvändande och det är ofta inte förrän vi råkar ut för någonting som vi inser farorna som finns. Det som upplevs vid skärmar upplevs inte som lika hotfullt eftersom vi är i fysisk säkerhet och känner oss trygga där vi befinner oss. Vi har lättare att ta till oss råd som rör vår säkerhet när vi är ute bland folk, som att hålla reda på plånboken och telefonen och kanske inte gå runt ensam ute på nattetid. Men faktum är att de allra flesta brotten idag sker digitalt, och konsekvenserna av dessa brott kan bli oerhört stora – om inte fysiskt så ekonomiskt eller integritetsmässigt. Information som finns i våra digitala enheter och uppkopplade prylar kan till exempel leda in i våra bankkonton och cyberbrottslingar kan både spionera och göra intrång i våra allra mest privata filer, data och konton.

När du surfar runt på internet finns flera viktiga saker att tänka på. Det kanske viktigaste av allt är det kritiska förhållningssättet. Utgå från att om någonting verkar för bra för att vara sant så är det också det! Det vimlar av bedragare som försöker lura dig med diverse annonser, artiklar och utskick som verkar seriösa, men som leder dig till falska sidor eller skadliga nedladdningar till din dator. För att skydda dig från virus och annan skadlig kod ska du aldrig klicka på länkar eller bilagor som skickas till dig via e-posten om du inte är fullständigt säker på vem avsändaren är. Ett vanligt sätt att försöka lura dig på är att imitera legitima banker, företag eller myndigheter och försöka få dig att tro att du måste lämna ut privata uppgifter för ditt eget bästa. Kom ihåg att inga seriösa aktörer ber sina kunder eller användare att lämna ut dessa uppgifter, som bland annat kan inkludera betal- och kreditkortsnummer eller inloggningsuppgifter till ditt BankID eller internetbankkonto.

Grundläggande skydd mot cyberbrottslighet

Ett grundläggande skydd mot skadlig kod ges av ett gediget antivirusprogram och detta ska installeras på alla anslutna enheter. En annan viktig sak att säkerställa – vare sig det gäller privat eller på arbetsplatsen – att alltid ha de senaste uppdateringarna av din programvara och ditt operativsystem. Cyberkriminella letar konstant efter svagheter i systemen och med nya uppdateringar täpper du igen många av de svagheterna med nya koder. Oftast kan du välja automatiska uppdateringar vilket alltid är att föredra. Dessutom gäller alltid att byta ut fabriksinställda lösenord mot nya, starka och unika lösenord. Detta gäller alla enheter som är uppkopplade på nätverket, och däribland är routern den viktigaste av alla. Ju fler användare och inloggningsuppgifter desto större är risken att något läcker ut och hamnar i fel händer. Därför är det viktigt att inloggningsuppgifterna för varje användare byts ut kontinuerligt. Vissa konton ska du vara mer rädd om än andra och skydda med unika och starka lösenord. Privat gäller det framför allt din e-post och ditt BankID. Med tillgång till din e-post kan cyberkriminella återställa i princip alla andra konton online, och med ditt BankID kan de skriva under diverse köp och beställningar i ditt namn, liksom byta adress och kapa din identitet. Det finns lösenordshanterare där du kan samla alla inloggningsuppgifter i ett krypterat valv som bara du har tillgång till.

Ju mer värdefull information desto mer IT-säkerhet

I regel läggs större resurser på IT-säkerhet ju större organisationen eller företaget är, och samtidigt blir intresset för att komma åt och stjäla uppgifter större ju större vinning som finns att hämta. Med en gedigen brandväggsinstallation kan du dela upp och skydda extra känsliga delar av nätverket genom att begränsa trafiken. Dessa installationer är i regel avancerade och ska utföras av IT-säkerhetsexperter. Att kryptera den känsliga datatrafiken är också en vanlig säkerhetsåtgärd och görs med hjälp av VPN-tunnlar som ger viss anonymitet när du surfar från din enhet. Vid anslutning till offentliga nätverk ska du alltid använda dig av en VPN-tjänst, eftersom det ofta finns cyberbrottslingar som använder dessa nätverk för att göra intrång i de anslutna enheterna och komma över känslig information. Förutom att kryptera datatrafiken ska du även kryptera företagets filer och även begränsa åtkomsten till dessa. Varje person som har tillgång till en viss data utgör en potentiell risk, varför du som företagare bör se över vilka anställda som faktiskt behöver tillgången och efter detta begränsa antalet.

Utgå från att det som verkar för bra för att vara sant också är det.

Klicka inte på bilagor och länkar som du inte är helt säker på.

Skydda dig själv och ditt nätverk med starka och unika lösenord.

Håll dina program och operativsystem uppdaterade och ha ett bra antivirusskydd.

Ytterligare säkerhetsåtgärder är VPN-tunnlar, kryptering av data, brandväggar och begränsade åtkomster.

Catfishing är att utge sig för någon man inte är på internet under en falsk profil eller identitet. Falska profiler förekommer ofta på sociala nätverk där de inleder vänskapliga eller romantiska relationer med andra människor.

Romansbedrägeri, dejtingbedrägeri eller dejtingbluff är andra ord på svenska för att förklara fenomenet där falska profiler används för att begå bedrägerier. Ett gemensamt mål hos romansbedragare är oftast att få offret att förälska sig i dem för att sedan lura till sig deras pengar eller personliga uppgifter. 

Catfishing har under de senaste åren blivit ett känt begrepp för att beskriva fenomenet med falska profiler i sociala medier eller nätverk. Dessa profiler använder ofta bilder på helt andra personer och hittar på historier om sig själva som inte stämmer överrens med verkligheten. Syftet med att skapa falska profiler kan sträcka sig hela vägen från en oskyldig jakt på bekräftelse till omfattande organiserad cyberbrottslighet där kriminella ligger bakom med målet att lura till sig stora summor pengar.

Begreppet blev för många känt i samband med den amerikanska dokumentären 

 från 2010 där vi följer en ung man som dejtar en kvinna som visar sig “catfisha” honom genom fejkad Facebook-profil. Därefter kom även den populära amerikanska serien 

 baserat på fall hämtade ur verkligheten som visades på MTV.

Termen Catfish, eller malfisk som det kan översättas till på svenska, kan enligt vissa ha fått sitt namn från torskfiske.  Malfiskar har ofta använts som bete när fiskare vill locka till sig torsk, då fiskarna är varandras naturliga fiender. 

Romansbedrägerier, eller dejtingbluffar, sker inte sällan på dejtingforum och hemsidor som exempelvis Tinder. En matchning leder till en etablerad kommunikation och relation som kan pågå i veckor, månader, ja till och med år. 

När bedragaren anser att det byggts upp ett tillräckligt stort förtroende till sitt offer för att be om pengar kommer ofta ett första rop på hjälp. Bakom den falska profilen kan det i själva verket kan gömma sig ett nätverk bestående av skickliga cyberkriminella som vet precis hur de ska gå till väga. 

Du kanske är tillräckligt misstänksam för att inte skicka över pengar första gången det händer, men en skicklig romansbedragare kan mycket väl visa förståelse och fortsätta etablera kontakten fram tills att du ger med dig.

Kärleken är blind brukar det heta, och visst har förälskelsen ofta en stor inverkan på att vi inte ser dessa bedragare för vilka de egentligen är. Romansbedrägerier eller dejtingbluffar utnyttjar även människors välvilja och empati och ber dig ofta om pengar på grund av en utsatt situation de befinner sig i. Det kan handla om låsta konton, problem med lagen, läkarbesök utomlands eller något annat som ger oss medlidande och känslor av att vi faktiskt måste hjälpa till.

För att undvika att hamna i händerna hos en dejtingbedragare eller att hamna i fällan och bli 

är det viktigt med ett kritiskt öga – vilket gäller allt som vi ser och tar del av på internet. I vår jakt på kärlek och lycka är det lätt att missa tydliga signaler som indikerar att någonting inte stämmer. 

Det finns vissa gemensamma nämnare hos dejtingbedragare eller catfishare, som att de utger sig för att arbeta utomlands inom det militära eller som läkare, antagligen för att dessa yrken generellt anses vara attraktiva och tillitsskapande. Att bli ombedd att skicka pengar är ett starkt varningstecken för att du blir utsatt för ett bedrägeriförsök.

Var uppmärksam på upprepningar i kommunikationen och formuleringar som känns konstlade. Du kan söka på specifika fraser för att se om de är vanligt förekommande. Om du hittar samma eller väldigt liknande haranger från andra profiler eller sajter är det risk för bedrägeri. När det gäller språket kan både ett målande och elegant, liksom slarvigt och grammatiskt felaktigt språk, vara tecken på att profilen inte är äkta.

Bildsök! Ett jättebra tips är att se var bilderna egentligen kommer ifrån. Detta kan du till exempel göra med Googles bildsökverktyg. Om du upptäcker att bilderna kommer från andra profiler eller att de är tidigare publicerade på hemsidor som inte har något med personen i fråga att göra, har du i princip avslöjat bedragaren.

Skaffa dig en objektiv bild av situationen

Var inte rädd, och skäms inte för att berätta om din situation för någon annan, om du känner dig det minsta osäker. Det kan vara en högst subtil känsla av att någonting inte står helt rätt till, och det behöver inte betyda att du har rätt, men ibland behöver vi en objektiv bild av vad som händer för att förstå situationen, inte minst när vi upptas av starka känslor.

Dokumentär: UR Samtiden - Försök inte lura mig

Hör starka berättelser från människor som drabbats av bedrägerier.

Var kritisk när du får oväntade vänförfrågningar eller direktmeddelanden från okända personer. 

Uppmärksamma typiska drag för en romansbedragare, såsom statusyrken, konstlade formuleringar eller slarvigt språkbruk.

Sök på bilderna för att se om de dyker upp i andra nätverk eller sammanhang, exempelvis med Googles bildsökverktyg.

Skaffa en objektiv bild av situationen, exempelvis genom att be om hjälp från en oberoende person.

Om du blir ombedd att skicka pengar är det ett starkt varningstecken för att du blir utsatt för ett bedrägeriförsök.

Se till att hålla dig uppdaterad om säkerhetsrisker och 

 för att inte bli utnyttjad av bedragare online.

Smishing, eller sms-fiske, är en form av bedrägeri som går ut på att via bluff-sms stjäla uppgifter till bankkonton eller andra värdefulla privata uppgifter, genom att lura och manipulera mobiltelefonanvändare. Bluff-sms:en ser ut att komma från seriös avsändare.

Smishing utförs genom social manipulation av brottsoffret. Under hela 2021 fram till idag har anmälningarna av sms-bedrägeri genom smishing ökat drastiskt och trenden ser tyvärr inte ut att brytas.

Begreppet Smishing kommer från en sammanslagning av orden sms och 

Bedragarens tillvägagångssätt är att skicka ett sms där det ofta står att ett paket från något fraktbolag är på väg. För att kunna verifiera eller spåra detta paket ombeds mottagaren att klicka på en länk som leder en från sms:et till en fejkad hemsida. Hemsidan är ofta mycket välgjord och känns trovärdig. Där uppmanas mottagaren att uppge privata och känsliga uppgifter eller betala en avgift.

Sms-bedrägeri kan också ske genom att skadlig kod laddas ner via hemsidan till telefonen. Koden ger bedragarna tillgång till lösenord, mail och bankinloggningar.

Gemensamt för all typ av smishing/sms-fiske är att få en person till att klicka på en länk i ett sms.

Ha i åtanke att seriösa banker, företag eller myndigheter aldrig uppmanar sina kunder och användare att ge ut privata uppgifter via sms. Skulle du få en sådan begäran är det ett bluff-sms och någon försöker utsätta dig för sms-bedrägeri.

Att tänka på för att undvika smishing/sms-bedrägeri:

Klicka aldrig på sms-länkar som du inte är helt säker på.

Lämna aldrig ut privata uppgifter till någon som du inte känner.

Logga aldrig in på ditt Bank-ID efter uppmaning från någon utomstående.

Om det verkar för bra för att vara sant, är det förmodligen så det är.

Var alltid kritisk och skicka aldrig pengar till personer som du inte har träffat.

Sätt upp tydliga regler att förhålla dig till för att inte låta dig bli lurad.

Kontakta själv den myndighet, bank eller företag som avsändaren eller den som ringer påstår sig representera.

Läs mer om hur du kan skydda dig mot andra former bedrägeri utöver via sms hos 

Vidarebefordra sms:et till 7726 för att ge möjlighet för teleoperatörer att bekämpa sms bedrägerier.

Har du redan blivit utsatt för smishing/sms-bedrägeri?

Har du uppgivit privata uppgifter via en länk du fått genom ett bluff-sms, är det troligt att du har blivit offer för smishing. Det absolut viktigaste är att ringa 114 14 och anmäla bedrägeriet till polisen. Specificera att bedrägeriet har skett via sms samt vilka uppgifter som bedragarna har fått.

För att förhindra att bedragarna gör någon eller ytterligare skada är det också viktigt att vidta vissa åtgärder beroende på vilken information de fått.




Kontakta din bank så fort som möjligt och berätta om sms-bedrägeriet.




Om du har skrivit in personliga lösenord via sms-länken ska du om möjligt försöka byta lösenordet ifråga. Kom ihåg att skapa 

, och att det inte är identiskt med det du använder till andra platser. Har bedragarna redan bytt lösenord, anmäl det till webplatsen och kontakta support.




Om du misstänker att smishing-länken har lett till att din mobil fått en skadlig kod eller virus finns det 

. Installera ett antivirusprogram och ta bort okända appar är två mindre åtgärder. En större och en av de säkraste är att återställa mobilen till fabriksinställningar. Detta kommer dock radera all din personliga data på telefonen.

Håll dig uppdaterad om olika säkerhetsrisker och 

Upprätta rutiner som gör det möjligt att nå beslutsfattare för extra verifiering när betalningar överskrider ett visst belopp – till exempel genom att motringa för godkännande utifrån en i förväg upprättad kontaktlista.

Se även till att ditt företag har vidtagit säkerhetsåtgärder, om du är osäker på vad du kan göra har vi 

Varför är tvåfaktorsautentisering viktigt?

Tvåfaktorsautentisering innebär ett extra lager för att skydda ditt konto utöver ditt lösenord. Det fungerar genom att du verifierar din identitet med ett lösenord i kombination med exempelvis en kod du får på ett sms till din mobiltelefon.

Tvåfaktorsautentisering gör det därför betydligt svårare för obehöriga att få tillgång till ditt konto, även om de har ditt lösenord. Eftersom en extra verifiering krävs, skyddar det ditt konto från intrång. Och även om ditt lösenord läcker eller skulle bli stulet kommer en hackare ändå behöva din andra verifieringsmetod för att komma åt ditt konto.

Hur mycket säkrare är tvåfaktorsautentisering?

En Google-studie från 2019 undersökte effekterna av tvåfaktorsautentisering och risken för att få sitt konto hackat. Studien fann att tvåfaktorsautentisering avsevärt minskar risken för att få sitt konto hackat. Genom att bara koppla sitt telefonnummer för att verifiera sitt Google-konto kan man blockera upp till 100 procent botar, 99 procent nätfiske-försök och 66 procent riktade attacker. Med tvåfaktorsautentisering är det med andra ord osannolikt att någon kommer åt dina konton, även om de försöker.

Så gör du för att aktivera tvåfaktorsautentisering

Vi har sammanfattat hur du gör steg-för-steg för att aktivera tvåfaktorsautentisering på några av de mest populära plattformarna:

Gå till dina kontoinställningar genom att trycka på din profilbild i högra hörnet.

Tryck på menyn (kugghjulsikon eller ibland tre streck) och gå till “Inställningar och integritet”.

Tryck sedan på ditt “Kontocenter” för Meta.

Välj “Lösenord och säkerhet” och till sist “Tvåfaktorsautentisering”.

Aktivera “Tvåfaktorsautentisering” och följ instruktionerna.

Gmail/Android/Google Play (inkluderar alla Google-tjänster):

Tryck på din profilbild i det övre högra hörnet.

Gå till "Säkerhet" och välj "Tvåstegsverifiering" och följ instruktionerna.

Gå till dina inställningar genom att trycka på profilikonen längst ned till höger.

Välj "Inställningar och sekretess" i menyn (ikon med tre streck).

Välj "Säkerhet", därefter “Tvåstegsverifiering” och följ instruktionerna.

Tryck på din profilbild i det övre vänstra hörnet.

Gå till "Inställningar" i det övre högra hörnet (kugghjulsikonen).

Välj "Tvåfaktorsautentisering" och följ instruktionerna.

Gå in under "Säkerhet" och välj sedan “Ytterligare säkerhet”

Aktivera "Tvåstegsverifiering" och följ instruktionerna.

Välj “Inställningar” och sedan “Inloggning och säkerhet”.

Aktivera "2-stegsverifiering" och följ instruktionerna.

Checklista: Så skyddar du dina viktiga konton

Förutom tvåfaktorsautentisering finns det annat som är viktigt att tänka på för att skydda dina konton:

Se till att dina lösenord är starka. De bör innehålla en blandning av stora och små bokstäver, siffror och specialtecken, gärna en lösenordsfras.

Använd aldrig samma lösenord för flera konton, då slipper du att fler konton blir hackade på en och samma gång.

Använd en lösenordshanterare för att hantera dina lösenord, så kan du med säkerhet ha starka lösenord som du inte behöver komma ihåg.

Håll alltid dina appar och enheter uppdaterade med de senaste säkerhetsuppdateringarna för att undvika säkerhetsbrister.

Var skeptisk mot e-postmeddelanden som ber dig att klicka på länkar eller ge ut känslig information, och kontrollera alltid avsändaren.

Om någon ringer dig och utger sig för att vara från en tjänsteleverantör och ber om ditt lösenord eller verifieringskod, lägg på och kontakta tjänsteleverantören direkt.

Använd inte öppna eller osäkra Wi-Fi-nätverk när du loggar in på dina konton. Surfa alltid på pålitliga och säkra nätverk.

Håll koll på dina konton och var uppmärksam på obehörig aktivitet. Om något verkar misstänkt bör du ändra ditt lösenord.

$codeword – vårt nya vapen mot AI-bedragare

Världen kan vara en lurig plats. Tänk om du plötsligt råkar ut för en bedragare som använder en fejkad AI-röst eller en övertygande deepfake-video? Hur ska vi kunna skilja fejk från verkligheten när bedragare kan låta och se ut precis som du och jag? Jag har lösningen! Med hjälp av Säkerhetskollen har jag tagit fram ett kodord för att säkerställa att du verkligen är du. Så nästa gång du tvekar, kom ihåg vårt kodord och låt oss tillsammans avslöja bluffen!

Besök Säkerhetskollen och testa att generera ett kodord med en annan vän eller familjemedlem du också, för att undvika att bli lurad

Till kodordsgeneratorn på Säkerhetskollen
https://sakerhetskollen.se/kodord

Id-kapning innebär att någon köper varor eller tar krediter i ditt namn, eller att någon utger sig för att vara dig på internet. Hur kan du skydda dig mot id-kapning?

Några saker du själv kan göra för att minska risken att bli utsatt för id-kapning är:

. När spärren är aktiverad godkänns bara adressändringar som görs med e-legitimation i Skatteverkets e-tjänster.

Spärra möjligheten att ändra din postadress hos 

Skaffa en digital brevlåda. I din digitala brevlåda får du post från myndigheter och kreditupplysningsbolag, vilket gör att du snabbare lägger märket till om någon annan exempelvis tagit en kreditupplysning i ditt namn.

Om du tappat bort en identitetshandling, anmäl det till utgivaren, polisen och kreditupplysningsföretag.

Var försiktig med var du sparar dina inloggningsuppgifter till olika konton. Använd starka, unika lösenord.


ID-kapning, även kallat ID-stöld, innebär använda någon annans personliga uppgifter i syfte att begå ett brott. Det kan handla om namn och personnummer, ID-handling, inloggningsinformation eller e-post. När kriminella kommer över dessa uppgifter kan de beställa prylar eller teckna avtal och abonnemang i någon annans namn.

En ID-kapning kan ske på flera olika sätt. Ett första steg för att kapa någons identitet är exempelvis att ta reda på det fullständiga personnumret, inklusive de fyra sista siffrorna, eller samordningsnumret för personer utan svenskt medborgarskap. Denna information är i många fall inte särskilt svår att få tag på och kan enkelt hämtas på flera sidor på internet. Med personnumret kan kriminella sedan skapa falska ID-handlingar, för att exempelvis beställa varor till en adress som de själva väljer.

Kriminella kan även ta bank- och kreditlån, teckna avtal och abonnemang eller beställa nya kreditkort i någon annans namn. Ytterligare ett steg i identitetskapningar är att få tag på personens Bank-ID och fullständiga kredit- eller betalkortsuppgifter – vilket banar väg för fullständig kontroll över den drabbades bankkonton.

Vad gör jag om jag tappat eller förlorat min ID-handling?

Förlorade eller stulna ID-handlingar, såsom pass, ID-kort eller körkort ska alltid förlustanmälas eller spärras för att inte riskera en ID-stöld. Ett förlorat körkort ska spärras hos Transportstyrelsen och om det är stulet anmälas till polisen. Förlust av pass eller nationellt ID-kort ska alltid polisanmälas, andra handlingar gör du en förlustanmälan på hos den organisation som har utfärdat kortet. Spärra ID-kort gör du hos den som har utfärdat kortet.

Upptäcker du att någon köper varor, tjänster eller tar krediter i ditt namn? Får du fakturor på varor som du inte beställt? I så fall kan du misstänka att någon använder din identitet i bedrägliga syften. Ett annat tecken på att du blivit utsatt är om post slutar komma.

Det finns många skräckexempel där ute på personer vars sociala mediekonton blivit kapade. Ett exempel är Julia, vars sociala mediakonto kapades av sexsäljare. Hon upptäckte det när hon inte kunde logga in på sitt konto och hennes vänner hörde frågade om det verkligen var hon som skrivit till dom och erbjudit att sälja sex mot bitcoins.

Hur kommer bedragare över dina inloggningsuppgifter till sociala medier?

Genom att ditt lösenord varit med i en dataläcka, där en databas med ditt lösenord hackats och det läckt ut. Kriminella kan då testa ditt lösenord på flera olika tjänster. Det är därför väldigt viktigt att ha olika lösenord till alla dina inlogg.

Nätfiske är en annan vanlig metod för att komma över inloggningsuppgifter. E-posten ser ofta ut att komma från en legitim avsändare där du ombeds klicka på en länk och logga in på hemsidan. Om du “loggar in” ger du ifrån dig dina inloggningsuppgifter.

Ibland skickar bedragare chattmeddelanden genom sociala media plattformen där du uppmanas klicka på en länk med brådskande text som exempelvis “det här ser ut att vara du”. Klicka inte på länken. Kontakta personen som äger kontot på något annat vis och fråga om den fått sitt konto kapat.

Anledningen till att bedragare kapar sociala mediakonton är att de vill lura offrets vänner på pengar. Genom att utge sig för att vara din syster så kommer du automatiskt ta ner garden när du läser meddelandet. När sedan bedragare, via din systers profil, skickar meddelande om pengar så är vilseledandet ett faktum. Ofta skriver bedragaren att deras betaltjänster eller internetbank ligger nere och att det är någon slags kris.

Om någon frågar efter pengar via sociala medier - kontakta dem på något annat sätt och bekräfta att det verkligen var personen i fråga som skickade meddelandet.

Använd flerstegsinloggning (tvåfaktorverifiering) på alla konton som tillåter det.

Dela aldrig lösenord, bank- eller kortuppgifter via sociala medier.

Klicka inte på länkar du känner dig osäker över.

Följ plattformens egna säkerhetsrekommendationer.

Polisanmäl alltid om du råkat ut för ett bedrägeri.

Om du får fakturor på varor som du inte har beställt, eller information på kreditupplysningar i ditt namn, utan att du har tecknat några avtal eller abonnemang, kan du misstänka att någon använder din identitet i bedrägliga syften. Ett annat tecken är att post plötsligt upphör att komma fram.

Om du anar ugglor i mossen kan du logga in på Skatteverket, samt Svensk Adressändrings sida, och se om någon har gjort en adressändring eller eftersändning av posten. Både Skatteverket och Svensk Adressändring har spärrtjänster, som förhindrar att någon kan göra dessa ändringar utan att logga in med ditt BankID. Aktivera dessa spärrtjänster, som även fungerar som en förebyggande åtgärd mot ID-kapning.

Det finns en del olika tillvägagångssätt bedragarna använder för att fiska efter dina privata uppgifter. Nedan följer en sammanställning över de vanligaste metoderna bland bedragare.

, eller nätfiske, är ett populärt sätt för bedragare och cyberbrottslingar att komma över känslig information. Genom att imitera seriösa sidor kan de få dig att tro att du i själva verket lämnar ut informationen till din bank, en myndighet eller ett seriöst företag. Ofta yttrar sig dessa försök till att fiska privata uppgifter i e-postmeddelanden med länkar där du uppmanas fylla i dina kortuppgifter och möjligtvis annan personlig information, för att exempelvis rädda ditt konto från intrång, eller för att ta emot pengar på ditt konto.

 är ännu ett tillvägagångssätt där du får ett sms som exempelvis innehåller falsk information om en vinst eller ett paket som kan hämtas ut på posten. Du uppmanas här att svara på sms:et med personliga uppgifter, såsom kortnummer med CVV/CVC-kod, för att kunna ta emot paketet, men i själva verket kommer bedragaren över dina uppgifter eller pengar.

 (telefonbedrägeri) är en metod där bedragaren ringer upp privatpersoner och låtsas representera en bank eller en myndighet. Genom att uppmana dig att lämna ut dina uppgifter i samtalet kommer bedragaren åt dina bankkonton och pengar. Ett vanligt knep hos bedragaren är att påstå att det just nu sker ett bedrägeriförsök och att därför är bråttom och att få uppgifterna för att skydda kontot, allt för att stressa sitt offer.

 är ännu en vanlig metod där bedragaren ringer och låtsas vara från banken och uppmanar dig att slå in dina BankID-koder för att identifiera dig, genom dessa koder finns risken att du omedvetet godkänner skapandet av ett nytt Bank-ID.

Lyssna på Niklas som drabbades av ID-kapning (1,35 min)

Sammanfattning: Våra tips mot ID-kapning

Även om det är svårt att helt skydda sig mot ID-kapning finns det en hel del åtgärder du kan vidta för att minska risken att utsättas – nedan följer våra tips.

Lämna aldrig ut dina privata uppgifter, kortnummer eller koder till ditt BankID utan att kontrollerat att mottagaren är den rätta. Om du får ett samtal, mail eller sms där du uppmanas att lämna ut dina uppgifter – kontakta alltid avsändaren om ärendet.

Kom ihåg att myndigheter, banker eller företag aldrig kontaktar dig för att be om denna typen av uppgifter. Dina lösenord, koder och inloggningsuppgifter är enbart dina!

Spärra obehörig adressändring hos Skatteverket. Du kan antingen logga in på dina sidor på Skatteverkets hemsida, alternativt ringa 0771-567567.

Med Svensk Adressändrings gratistjänst Adresslåset kan du spärra både eftersändning och lagring av din post.

Skaffa en digital brevlåda. På så sätt får du snabbt information utifall någon beställer en kreditupplysning i ditt namn.

Ha ett lås på din fysiska brevlåda så att ingen kommer över personlig information eller kan gömma undan fakturor på varor som du inte har beställt.

Förlorade identitetshandlingar ska alltid förlustanmälas hos den organisation som har utfärdat ID-kortet, och vid misstanke om stöld även polisanmälas.

Vad ska jag göra om jag råkar ut för ID-kapning?

Här följer några viktiga punkter för dig som har blivit utsatt, eller misstänker att du har blivit utsatt för ID-kapning:

Polisanmäl alltid om du blivit utsatt eller misstänker att du blivit utsatt för id-kapning genom att ringa 114 14 eller besök din närmaste polisstation.

Bestrid fakturor, beställningar eller falska avtal som har skrivits under med ditt namn.

Kontakta myndigheter och kreditupplysningsföretag och spärra dina personuppgifter.

Håll koll på dina bankkonton och kontakta din bank direkt om en obehörig transaktion sker.

Phishing eller nätfiske är i grunden en form av identitetsstöld eftersom angriparen utger sig för att vara en person, företag eller en myndighet som mottagaren känner igen. Phishing sker oftast genom att bedragaren skickar falska meddelanden i form av e-post, sms, eller chattmeddelanden via exempelvis Instagram som uppmanar dig som mottagare att klicka på länkar eller ladda ner filer.

Varje dag skickas 3,4 miljarder falska mail, vilket gör phishing/nätfiske till ett av de vanligaste tillvägagångssätten som bedragare använder för att komma åt lösenord, bank- och kortuppgifter. Eftersom många falska mail skickas ut varje dag så är det tyvärr alltid någon som blir lurad.

Vad är spear phishing (riktad phishing)?

Spear phishing eller riktad phishing är en specifik form av nätfiske som innebär riktade phishing-attacker mot enskilda personer, företag eller organisationer. Attackerna är ofta baserade på bakgrundsinformation om det tilltänkta målet. Allt för att anpassa lockbeten för varje specifik person, företag eller organisation.

Ett annat sätt använda spear phishing är ”whaling”, vilket innebär riktade attacker mot de allra högsta positionerna inom företag, såsom verkställande direktörer, ekonomichefer eller it-chefer.

Varför kallas det för Nätfiske och phishing? 

då bedragarna fiskar på internet eller “nätet” efter information – alltså nätfiskar. Nätfiske härstammar från sin engelska motsvarighet 

 som är internetslang och en omskrivning av fishing.

Nätfiske-bedragare utger sig ofta för att vara banker. De kan påstå att du behöver verifiera dina kontokortsuppgifter, annars spärras ditt bankkort eller att ditt konto på grund av en okänd inloggning. 

 användes i bedrägliga syften på det här sättet förra året.

Telefonoperatörer och andra kända varumärken utsätts ofta för att nätfiske-bedragare försöker utnyttja deras varumärke för att få personer att klicka på länkar. 

 exempelvis för det i februari då phishing-mail i deras namn cirkulerade, där bedragare påstod att en faktura betalats två gånger.

Nätfiske-bedragare utger sig för att komma från Skatteverket och vill att du ska öppna en bifogad fil eller klicka på en länk där du ska uppge dina kortuppgifter för att få skatteåterbäring. Se exempel på 

Granska mejlet noga innan du öppnar en bifogad fil eller klickar på en länk. Är grammatiken korrekt? Är meddelandet förväntat? Om meddelandet innehåller uppmaningar om att du ska lämna ifrån dig kortuppgifter eller personliga uppgifter, och agera snabbt, bör du vara vaksam.

Viktigt: 

Seriösa företag och organisationer ber dig aldrig om lösenord, inloggning- eller bankuppgifter via e-post.

När du fått ett mail som du känner dig osäker på kan du oftast hålla muspekaren på användarens namn för att se e-postadressen. Stämmer den överens med vad du förväntar dig?

Bli trygg på internet

Artificiell intelligens (AI)

Tips för föräldrar

Säkerhet på sociala medier

Tips för äldre