Varning för bluff-sms i Skatteverkets namn.
5 min lästid
Artikel

Phishing/Nätfiske

Publicerad: 2021-06-05

Senast ändrad: 2023-10-13

Phishing, även känt som nätfiske, är en av de vanligaste attack-metoderna cyberkriminella (nätfiskare) använder idag. Lär dig mer om phishing, hur du känner igen ett phishing-mail och vad du bör göra om du råkat klicka på en länk.

Vad är phishing/nätfiske?

Phishing eller nätfiske är i grunden en form av identitetsstöld eftersom angriparen utger sig för att vara en person, företag eller en myndighet som mottagaren känner igen. Phishing sker oftast genom att bedragaren skickar falska meddelanden i form av e-post, sms, eller chattmeddelanden via exempelvis Instagram som uppmanar dig som mottagare att klicka på länkar eller ladda ner filer.

Varje dag skickas 3,4 miljarder falska mail, vilket gör phishing/nätfiske till ett av de vanligaste tillvägagångssätten som bedragare använder för att komma åt lösenord, bank- och kortuppgifter. Eftersom många falska mail skickas ut varje dag så är det tyvärr alltid någon som blir lurad.

Vad är spear phishing (riktad phishing)?

Spear phishing eller riktad phishing är en specifik form av nätfiske som innebär riktade phishing-attacker mot enskilda personer, företag eller organisationer. Attackerna är ofta baserade på bakgrundsinformation om det tilltänkta målet. Allt för att anpassa lockbeten för varje specifik person, företag eller organisation.


Whaling

Ett annat sätt använda spear phishing är ”whaling”, vilket innebär riktade attacker mot de allra högsta positionerna inom företag, såsom verkställande direktörer, ekonomichefer eller it-chefer.

Varför kallas det för Nätfiske och phishing?

Nätfiske kommer helt enkelt från att fiska, då bedragarna fiskar på internet eller “nätet” efter information – alltså nätfiskar. Nätfiske härstammar från sin engelska motsvarighet phishing som är internetslang och en omskrivning av fishing.


Några vanliga phishing-exempel

  • Nätfiske-bedragare utger sig ofta för att vara banker. De kan påstå att du behöver verifiera dina kontokortsuppgifter, annars spärras ditt bankkort eller att ditt konto på grund av en okänd inloggning. En större banks varumärke användes i bedrägliga syften på det här sättet förra året.
  • Telefonoperatörer och andra kända varumärken utsätts ofta för att nätfiske-bedragare försöker utnyttja deras varumärke för att få personer att klicka på länkar. En större telefonoperatör exempelvis för det i februari då phishing-mail i deras namn cirkulerade, där bedragare påstod att en faktura betalats två gånger.
  • Nätfiske-bedragare utger sig för att komma från Skatteverket och vill att du ska öppna en bifogad fil eller klicka på en länk där du ska uppge dina kortuppgifter för att få skatteåterbäring. Se exempel på Skatteverkets hemsida .

Hur känner man igen phishing/nätfiske?

Granska mejlet noga innan du öppnar en bifogad fil eller klickar på en länk. Är grammatiken korrekt? Är meddelandet förväntat? Om meddelandet innehåller uppmaningar om att du ska lämna ifrån dig kortuppgifter eller personliga uppgifter, och agera snabbt, bör du vara vaksam.

Viktigt: Seriösa företag och organisationer ber dig aldrig om lösenord, inloggning- eller bankuppgifter via e-post.

Vem är avsändaren?

När du fått ett mail som du känner dig osäker på kan du oftast hålla muspekaren på användarens namn för att se e-postadressen. Stämmer den överens med vad du förväntar dig?

Dubbelkolla att e-postadressen som utskicket kom ifrån stämmer överens med de adresser den riktiga avsändaren använder. Fraktbolag och andra välkända företag, som ofta utnyttjas av bedragare, brukar ha sina e-postadresser listade på sin hemsida.

Ibland byter nätfiske-bedragare ut en bokstav i en webbadress eller e-postadressen. Några exempel är att ett gement l byts ut mot ett versalt I, o mot 0 och s mot z. Se exempel på bilden nedan.

Exempel på äkta respektive falska hemsidor och emailadresser.

Exempel på äkta respektive falska hemsidor och emailadresser. Notera att i de falska hemsidorna och email-adresserna har bokstäver bytts ut mot felaktiga bokstäver och siffror.

Hur går phishing/nätfiske till?

Tillvägagångssättet för phishing eller nätfiske är oftast att den som blir utsatt mottar ett mail. I mejlet står det ofta att något konto behöver en verifiering eller att du behöver skydda ditt konto mot intrång. Ett annat vanligt exempel är att ett paket ska hämtas och en avgift ska betalas.

Gemensamt för all typ av phishing-attacker är att stressa upp den som kontaktas till att lämna ut uppgifter. Allt för att nätfiske-bedragare sedan ska kunna tjäna pengar genom att använda uppgifterna.

När du klickar på länken i phishing-meddelandet så skickas du ofta till en hemsida som kan vara väldigt välgjord och där du uppmanas att ge ut privata uppgifter, såsom lösenord eller kredit- och bankkortsnummer. Detta är återigen inget som seriösa banker, företag eller myndigheter gör.

Hur ser man att det är en falsk hemsida?

Ett sätt att se om en länk leder till en falsk hemsida är genom att titta på webbadressen. En webbadress består generellt av följande element:

  • Toppdomän som är slutet av webbadressen, exempelvis .se, .com, .nu.
  • Domän, det vill säga själva adressen till en hemsida.
  • Subdomän, det vill säga en domän som är del av en större domän. Tänksäkert.säkerhetskollen.se är till exempel en subdomän till säkerhetskollen.se.

Ett sätt som nätfiskare ibland använder för att lura människor är att skapa en subdomän med samma namn som exempelvis ett fraktbolag. Var vaksam och dubbelkolla att domännamnet stämmer med hemsidan du vill gå till. På bilden nedan finns ett exempel på en falsk hemsida och en riktig hemsida.

Exempel på riktiga och falska hemsidor.

Exempel på domännamn på en riktig hemsida (överst) hemsida och en falsk hemsida (nedan).

Oväntade länkar kan vara nätfiske

Var försiktig när du klickar på länkar, bilagor eller laddar ner program som kommer via mail. Även om det är en avsändare som du känner förtroende för kan denna manipulerats för att lura dig. Klicka bara på länkar när du är säker på vem avsändaren verkligen är.

Om du klickar på en länk i ett mail kan du hamna på en falsk hemsida som ofta är väldigt lik originalhemsidan. Trots att sidorna är väldigt lika är det risk att du då luras och phishing-attacken lyckas.

Genom att hålla muspekaren över länken, utan att trycka på den, kan du se den riktiga hemsidans namn. Om namnet på hemsidan inte stämmer överens med avsändaren eller på annat sätt ser konstigt eller annorlunda ut ska du inte klicka på länken.

Tänk efter innan du klickar på oväntade länkar.

Genom att hålla muspekaren över en länk kan du se den riktiga hemsidans namn. Notera att detta endast fungerar på en dator.

Ge aldrig ut personlig information

Uppmanar meddelandet dig att agera snabbt? Innehåller meddelandet uppmaningar om att du ska lämna ifrån dig kortuppgifter eller lösenord? Då är det stor risk att du utsätts för en phishing-attack. Lämna aldrig ut personlig information på någon annans begäran.

Säkra dina lösenord


Dina inloggningsuppgifter till en tjänst kan äventyras om du klickar på en länk och sedan loggar in på en falsk hemsida, eller om tjänsten blir hackad och råkar ut för en dataläcka. Undvik att personlig information som inloggningsuppgifter sprids till obehöriga genom att säkra dina lösenord.

Du säkrar dina lösenord genom att:

  • Aldrig lämna ut dina lösenord.
  • Använda unika och starka lösenord med många tecken, siffror och symboler.
  • Om möjligt, använd en lösenordshanterare .
  • Ha olika lösenord till dina viktigaste tjänster, såsom e-post, sociala medier och BankID.
  • Använd multifaktorautentisering, eller som det ibland också kallas, tvåstegsverifiering. Det innebär att du verifierar din identitet med ett lösenord i kombination med exempelvis en kod du får på sms.

Hur skyddar jag mig mot phishing/nätfiske:

  • Granska mejlet noga innan du klickar på en länk eller öppnar en bifogad fil. Kontrollera språk och grammatik.
  • Granska mejlet även utifrån om det ser annorlunda ut än det brukar, då kan det vara ett försök från nätfiskare att lura dig.
  • Seriösa företag, myndigheter och organisationer ber dig aldrig lämna ut personliga uppgifter via mail.
  • Logga aldrig in med Bank-ID på uppmaning av någon som oväntat kontaktar dig.
  • Om det verkar vara för bra för att vara sant är det troligen inte sant.

Gör det här om du råkat klicka på en länk

  • Om du efter att du klickat på en länk har angett dina inloggningsuppgifter, ändra dem omedelbart. Medan du ändrar lösenord, passa på att skapa unika och säkra lösenord för varje konto.
  • Bekräfta att du har multifaktorautentisering (även känt som tvåstegsverifiering) aktiverad för de tjänster som erbjuder det.
  • Har du angett dina bank- eller kortuppgifter? Kontakta din bank eller kreditkortsföretag och spärra ditt kort.
  • Är du anställd i en organisation och har klickat på en länk eller öppnat en bilaga? Rapportera det omedelbart till din it-säkerhetsfunktion.
  • Om du råkat ut för ett utpressningsvirus – betala aldrig kravet på lösensumma utan gör en anmälan hos polisen och sök hjälp hos nomoreransom.org .

Stoppa nätfiskaren

Bedrägerier och stölder genom phishing har ökat de senaste åren. Här är ytterligare tips för att du ska minska risken att bli utsatt för brott:

  • Ring alltid polisen på 114 14 om du misstänker att någon utsatt dig för phishing/nätfiske.
  • Lämna aldrig ut lösenord eller koder till någon okänd.
  • Kontakta själv den myndighet, bank eller företag som den som ringer påstår sig komma från.

Att tänka på för att undvika phishing/nätfiske:

  • Klicka aldrig på länkar som du inte är helt säker på.
  • Lämna aldrig ut privata uppgifter till någon som du inte känner.
  • Logga aldrig in på ditt BankID efter uppmaning från någon utomstående.
  • Om det verkar för bra för att vara sant är det förmodligen så det är.
  • Var alltid kritisk och skicka aldrig pengar till personer som du inte vet någonting om.
  • Sätt upp tydliga regler att förhålla dig till för att inte låta dig bli lurad.
  • Kontakta själv den myndighet, bank eller företag som avsändaren påstår sig representera.
  • Radera mejlet direkt om du ser att det inte är ett legitimt mejl.
  • Gör en polisanmälan om du blir drabbad.

Läs mer om hur du kan skydda dig phishing/nätfiske hos polisen .

För dig som har ett företag

  • Upprätta rutiner och policys för anställda så de är informerade om vilka åtgärder som ska tas om man blir utsatt för ett försök till phishing.
  • Upprätta rutiner som gör det möjligt att nå beslutsfattare för extra verifiering när betalningar överskrider ett visst belopp – till exempel genom att motringa för godkännande utifrån en i förväg upprättad kontaktlista.
  • Se även till att ditt företag har vidtagit säkerhetsåtgärder, om du är osäker på vad du kan göra har vi 11 tips för företag som du kan utgå ifrån.

Berätta för dina vänner innan de blir lurade:

Var den här sidan till hjälp för dig?

Nej, inte alls
Ja, mycket