Stoppa vilseledande information med källkritik

Vilseledande information och falska nyheter sprids snabbt i dagens digitala landskap. Med AI har det blivit ännu enklare att skapa trovärdigt innehåll som bilder, filmer och röster. Här får du råd om hur du granskar information innan du litar på den eller delar den vidare.

Vad är en fejknyhet?

Fejknyheter, eller ”fake news”, är falska eller vilseledande uppgifter som presenteras som nyheter. De kan ha sitt ursprung i rykten och missförstånd, men också skapas för att påverka våra åsikter, eller lura oss på pengar genom falska annonser eller bedrägerier.

Hela berättelsen behöver inte vara påhittad. En verklig händelse kan beskrivas missvisande genom att detaljer utelämnas, citat klipps eller bilder används i fel sammanhang. När någon medvetet sprider falsk eller manipulerad information för att vilseleda och skada kallas det desinformation.

När något stort händer, som ett val, en kris eller en uppmärksammad olycka, sprids ofta uppgifter snabbt online i olika forum och sociala medier. Samtidigt kan rykten och påhittade nyheter blandas med bekräftad information. Även den som delar något för att varna eller hjälpa andra kan råka sprida felaktiga uppgifter.

Tecken på att en nyhet kan vara falsk

En uppseendeväckande rubrik kan få oss att klicka eller dela innan vi har läst innehållet. Var därför extra uppmärksam om en nyhet verkar osannolik, väcker stark ilska eller rädsla, eller uppmanar dig att agera omedelbart.

Andra skäl att granska uppgifterna närmare är när avsändaren är okänd, att artikeln saknar källor eller att påståendet inte går att bekräfta på annat håll.

Det betyder inte att en dramatisk nyhet automatisk måste vara falsk. Men ju starkare din reaktion är, desto mer kan du vinna på att stanna upp och kontrollera vad uppgifterna bygger på.

Vi tror gärna på sådant vi redan håller med om

Vi människor har lättare att ta till oss information som bekräftar det vi redan tycker eller önskar vore sant. Samtidigt kan vi vara snabba med att ifrågasätta uppgifter som säger emot vår uppfattning.

Om ett inlägg kritiserar en politiker du ogillar eller bekräftar något du länge har oroat dig för kan det därför kännas trovärdigt direkt. Men känslan säger inget om hur väl underbyggda uppgifterna är.

Kontrollera också sådant du håller med om. Att en vän eller någon du har förtroende för delar informationen betyder inte att personen har granskat den.

AI gör förfalskningarna mer övertygande

Med artificiell intelligens, AI, går det snabbt att skapa övertygande texter, bilder, videor och röster. Tekniken kan exempelvis få det att se ut som att exempelvis en politiker eller kändis gör ett uttalande som personen ifråga aldrig har gjort.

Sådana AI-genererade eller manipulerade bilder, filmer och ljud brukar kallas deepfakes Länk till annan webbplats. Öppnas i nytt fönster.. Det går inte alltid att upptäcka förfalskningen bara genom att titta eller lyssna.

Även äkta material kan vilseleda. En film från en flera år gammal demonstration kan spridas som om den visar något som händer i dag. Kontrollera därför var materialet kommer ifrån, när det skapades och vad det faktiskt visar.

Falska uppgifter kan påverka och skapa misstro

Att människor, partier och organisationer försöker övertyga andra är en naturlig del av samhällsdebatten. Problemet uppstår när avsändaren, innehållet eller sammanhanget medvetet manipuleras för att vilseleda.

Personer, grupper och stater kan använda falska uppgifter för att påverka våra åsikter. Syftet kan också vara att skapa konflikter eller få oss att tvivla på vilka källor vi kan lita på.

När vilseledande påståenden ställer grupper mot varandra kan motsättningarna öka. Det brukar kallas polarisering. Om människor får alltmer skilda bilder av verkligheten blir det svårare att föra sakliga samtal och enas om vad som har hänt.

Falska nyhetsartiklar kan leda till bedrägerier

En annons med en känd person och en välbekant tidningslogotyp kan se ut som en vanlig nyhet. Men länken kan leda till en kopia av nyhetssajten, där påhittade artiklar försöker locka läsaren att investera pengar.

I februari 2026 skrev vi här på Säkerhetskollen om bluffannonser på Facebook som utnyttjade kända personer Länk till annan webbplats. Öppnas i nytt fönster.. Bedragarna hade bland annat använt Uppdrag gransknings programledare som lockbete för att lura läsaren till falska nyhetsartiklar. Artiklarna hade som syfte att få investeringsbedrägerier att framstå som trovärdiga.

Gå själv till nyhetsredaktionens webbplats och sök efter artikeln där. En logotyp eller webbadress som visas i annonsen är inte ett bevis på att den kommer från avsändaren.

Så granskar du informationen

• Läs mer än rubriken. Läs hela texten innan du delar. Stämmer rubriken med innehållet? Är det en nyhetsartikel, en åsiktstext, reklam eller satir?
• Kontrollera avsändaren. Vem står bakom webbplatsen eller kontot? Finns kontaktuppgifter och information om vem som ansvarar för innehållet? Försök hitta originalpubliceringen, särskilt om du bara har sett en skärmbild.
• Jämför med oberoende källor. Sök efter samma uppgifter hos trovärdiga medier, myndigheter eller andra som kan ämnet. Flera webbplatser som återger samma obekräftade påstående är inte flera oberoende bekräftelser.
• Kontrollera datum och sammanhang. När inträffade händelsen? Visar bilden verkligen det som påstås? En omvänd bildsökning, där du söker med bilden i stället för med ord, kan visa om den har använts tidigare i ett annat sammanhang.
• Fundera på syftet. Vill avsändaren informera, påverka, sälja något eller få dig att klicka? Finns politiska eller ekonomiska intressen bakom publiceringen?
• Vänta med att dela om du är osäker. Att många redan har gillat eller delat ett inlägg gör inte uppgifterna sanna. Vid en pågående händelse kan det ta tid att få fram bekräftad information.

Kom också ihåg att: Även om etablerade medier ännu inte har rapporterat om en händelse betyder det inte automatiskt att den är falsk. Däremot kan du behöva invänta mer information innan du bedömer den.

Sökmotorer, faktagranskningstjänster och AI-verktyg kan hjälpa dig att undersöka ett påstående. Men även ett övertygande AI-svar kan innehålla fel. Kontrollera källorna och om de faktiskt stödjer uppgifterna. Läs mer om ChatGPT och andra språkmodeller Länk till annan webbplats. Öppnas i nytt fönster..

Har du redan delat något som inte stämmer?

Alla kan göra misstag. Om du upptäcker att du har delat felaktig information:

1. Ta bort den felaktiga delningen så att den inte fortsätter spridas från ditt konto.
2. Skriv en rättelse i samma kanal eller chattgrupp. Förklara kort vad som blev fel.
3. Länka till korrekt information och be dem som delat vidare att också rätta uppgifterna.

Har du hittat en falsk annons eller webbplats som används för bedrägerier? Anmäl bluffinnehållet till SSF Länk till annan webbplats. Öppnas i nytt fönster..