Sociala medier är olika digitala plattformer som möjliggör kommunikation, interaktion och utbyte av information mellan människor på internet. Sociala medier kan finnas i webbläsaren, som appar i telefonen, eller program som laddas ned på datorn. Gemensamt för de flesta sociala medier är att användarna kan skapa profiler, dela innehåll mellan varandra, kommunicera med andra användare och delta i olika aktiviteter och nätverk. Sociala medier kan användas för att hålla kontakten med vänner i verkliga livet och för att skapa nya relationer och kontakter över hela världen.

Idag tar sociala medier upp en stor del av vår tid, både privat och i arbetslivet, och utgör en alltmer naturlig del av vår vardag. Men med detta följer också risker att utsättas för digitala brott, oönskade kontakter eller situationer. Barn idag växer upp i en digital värld där det myllrar av olika plattformar som hela tiden blir fler. Utvecklingen går i en rasande takt och det är inte konstigt att det kan uppstå ett kunskapsglapp mellan dig som förälder och ditt barn. För att skydda ditt barn på olika digitala plattformar behöver du som förälder i viss mån följa med i utvecklingen för att få en förståelse för de risker ditt barn kan utsättas för i sociala medier.

Hjälp ditt barn till en säkrare digital vardag – snabb checklista:

Att ha en öppen kommunikation och diskutera sociala medier med barnen är en viktig del av att hjälpa ditt barn att använda sociala medier på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Genom att sätta gränser och lära dem om risken kan du hjälpa till att skapa en tryggare onlinemiljö för dem att växa upp i.

 Det bästa sättet att lära barnen hur man använder sociala medier på ett ansvarsfullt sätt är att själva vara ett gott föredöme. Visa att du själv använder sociala medier på ett säkert sätt och att du har goda sociala färdigheter både online och offline.

 Diskutera med barnen om regler och gränser för sociala medier som du anser vara lämpligt för deras ålder. Det kan handla om hur mycket tid de tillbringar på sociala medier och hur de hanterar interaktioner med andra på nätet.

Lär ditt barn att skydda sin integritet.

 Det är viktigt att lära barnen att skydda sin personliga information på sociala medier. Berätta om riskerna med att dela med sig av personlig information som hemadress, telefonnummer eller skola. Diskutera också vikten av att ställa in säkerhetsinställningar på sina sociala medier-konton.

Diskutera konsekvenserna av deras handlingar.

 Förklara för barnen att deras handlingar på sociala medier har konsekvenser. Detta inkluderar vad de postar, vem de interagerar med och hur de beter sig online. Diskutera också communityregler på olika plattformar, vad som händer om de bryter mot reglerna eller använder sociala medier på ett olämpligt sätt.

Prata om vad de kan göra om något går fel. 

Lär barnen att de alltid ska berätta för dig som förälder eller en vuxen de litar på om något går snett eller känns fel på sociala medier. Det kan handla om mobbning, oönskade kontakter eller andra obehagliga situationer. Förklara också att det går att rapportera olämpligt beteende eller innehåll på sociala medier och polisanmäla om man har blivit utsatt för ett brott.

Lista: Vanliga sociala medier bland barn 

Det finns en mängd olika sociala medieplattformar och communitys som är populär bland barn och unga med olika innehåll, syften och målgrupper. De vanligaste sociala medierna bland barn kan variera beroende på åldersgrupp och geografisk plats, och även förändras över tid. Nedan listar vi några av de mest populära sociala medierna bland barn.

 TikTok är en app där användare kan skapa och dela korta videoklipp med olika effekter och musik. Appen är särskilt populär bland tonåringar och unga vuxna.

 Instagram är en bild- och videodelningsapp där användare kan ladda upp bilder och videor och följa andra användares konto. Instagram är också mycket populärt bland tonåringar och unga vuxna.

 Snapchat är en app där användare kan skicka bilder och videor till varandra, som försvinner efter en viss tid. Appen är populär bland barn och ungdomar på grund av dess funktioner för att lägga till filter och lins-effekter.

YouTube är en videodelningsplattform där användare kan ladda upp, titta på och kommentera videor. Många barn använder  YouTube för att se videos om exempelvis spel och prenumerera på Youtubers som gör underhållande eller intressant innehåll.

Twitch är en livestreaming-plattform som är inriktad på videospel och esport. Plattformen gör det möjligt för användare att livesända sitt eget spelande eller titta på andra spelare som spela olika spel som Fortnite, League of Legends eller Dota 2. Plattformen har också en interaktiv funktion som gör att tittarna kan delta i strömmen genom att skicka meddelanden och interagera med andra tittare eller streamers.

Discord är en kommunikationsplattform som är populär bland spelare och andra communitys på internet. Plattformen tillåter användare att skapa egna "kanaler" som kan vara både privata och offentliga, där medlemmarna kan prata med varandra med både röst- och chattfunktioner.

Facebook är en social plattform som har funnits i över ett decennium. Det har en mångsidig publik, men barn och ungdomar är mer benägna att använda andra sociala medier som TikTok och Instagram.

 Roblox är en online-spelplattform där användare kan skapa, spela och delta i spel i en virtuell värld. Roblox är främst riktat mot en yngre publik, med många av spelen som skapats för barn och tonåringar.

Om det är något vi vet med säkerhet är det att ju yngre barnet är desto svårare är det att upptäcka risker på sociala medier. Barn tenderar ofta att agera mer spontant och ha mindre eftertänksamhet eller konsekvenstänk.

Som förälder är det därför oerhört viktigt att vara medveten om vilka sociala medier som just 

 använder och hur plattformarna fungerar. Visa nyfikenhet och fråga hur ditt barn använder sociala medier, och diskutera potentiella risker med användandet för att hjälpa ditt barn att bli säkrare online.

Det finns flera risker för barn på sociala medier som föräldrar och vårdnadshavare bör vara medvetna om. Nedan följer några av de vanligaste riskerna.

Mobbning, önskad eller olämplig kontakt. 

Barn kan råka ut för oönskad kontakt från främlingar i chattfunktioner eller direktmeddelanden på sociala medier. Meddelandena kan innehålla hot, trakasserier av olika slag eller försök till gromning.

 Barn kan utsättas för mobbning och trakasserier på sociala medier, även kallat cybermobbning. Det kan handla om bilder eller falska rykten som sprids,  hot, hatmeddelanden, trakasserier och andra former av kränkande beteende.

Barn kan oavsiktligt utsättas för olämpligt eller våldsamt innehåll på sociala medier, vilket kan påverka deras mentala hälsa och välbefinnande.

 Det finns många bedragare på sociala medier. Bedragarna har en mängd olika tillvägagångssätt, bland annat förekommer skapa falska profiler under vilka bedragarna begår brott och bedrägerier.

Barn kan oavsiktligt dela personlig information på sociala medier, vilket kan leda till identitetsstöld eller andra säkerhetsproblem.Det är därför viktigt att lära ditt barn att inte dela personlig information på sociala medier.

 Barn kan utveckla beroende av sociala medier och spendera för mycket tid på dessa plattformar, vilket kan påverka deras sömn, studier och sociala interaktioner.


Det är viktigt att barn är medvetna om riskerna med sociala medier och vidtar steg för att skydda sig själva och andra från mobbning eller andra risker. Här är några tips du kan ge till dina barn för att bli tryggare online.

 Tänk på vad du publicerar och dela inte information eller bilder som kan användas mot dig själv eller andra.

 Många sociala medieplattformar har inställningar som gör att du kan kontrollera vem som kan se ditt innehåll och vilka som kan kontakta dig.

 De flesta sociala medieplattformar har rapporteringsfunktioner som gör att användare kan rapportera kränkande beteende. Använd dessa verktyg för att skydda dig själv och andra.

Om du eller någon du känner är utsatt för mobbning eller känner någon som är det, prata med en vuxen eller någon annan du litar på. De kan hjälpa dig att hitta stöd och lösningar för att hantera situationen.

Om du ser att någon blir mobbad på sociala medier, visa stöd genom att stå upp för dem och meddela att beteendet är oacceptabelt, och fråga om denne behöver hjälp eller stöd.

I takt med att sociala medier används i allt högre utsträckning idag har även kriminella hittat till plattformarna för att på olika sätt att utnyttja människor och tjäna pengar. Dina barn kanske lugnar dig med att ”det är bara mina vänner jag är kompis med”. Men vad händer om det döljer sig någon helt annan bakom profilen som påstår sig vara deras vän?

Ett vanligt tillvägagångssätt som bedragare använder sig av är nämligen att skapa falska profiler. En falsk profil på sociala medier är en profil som skapats med avsikt att dölja den verkliga identiteten av personen bakom den. Falska profiler kan mycket väl se ut att vara en kompis, avlägsen släkting eller rentav en nära familjemedlem till dig.

Falska profiler kan användas för att utföra olika typer av bedrägerier, exempelvis lura dig att skicka pengar, att sprida falsk information eller att få tillgång till din personliga information. 

Skydda ditt barn mot falska profiler på sociala medier genom att prata om punkterna nedan:

Var försiktig med att acceptera vänförfrågningar från personer du inte känner.

Kontrollera profilen noggrant innan du accepterar en vänförfrågan eller inleder en konversation med någon på sociala medier, även om det ser ut att vara någon du känner i verkliga livet.

Om någon frågar om personlig information, till exempel ditt telefonnummer eller din adress, var försiktig och tänk efter innan du delar någon information.

Om du misstänker att en profil är falsk eller bedräglig, anmäl detta till plattformen så att de kan vidta lämpliga åtgärder.

Ett vanligt förekommande bedrägeri är att någon av ditt barns kontakter vill låna pengar. Det kan handla om att personen i fråga säger sig ha blivit av med sin plånbok eller att denne ber dig swisha över en summa pengar då den är i knipa. Berätta för ditt barn att innan de swishar eller gör något annat ska de alltid bekräfta att det verkligen är personen ifråga som skriver. Ring upp personen direkt och stäm av, och för aldrig över några pengar på direkt uppmaning via sociala medier. Se exempel på hur det kan gå till i filmen nedan.

Dina barn kan hitta nya vänner och kanske även kärleken genom sociala medier. Men det är viktigt att prata om att det finns risker med att prata med okända personer online. All kärlek är inte sann och profiler på sociala medier är inte alltid den de utger sig för att vara.

Romansbedrägerier, även kallat catfishing, är vanligt förekommande på sociala medier. Det innebär att någon använder en falsk identitet på internet för att lura eller bedra någon annan. Ofta använder bedragaren bilder och namn som inte är deras egna och inleder relationer med verkliga personer i sociala medier eller dejtingforum. Syftet är ofta att få sina offer att bli kära i dem och bygga upp ett förtroende för att sedan lura dem på pengar eller andra förmåner.

Dejtingbedragare kan vara mycket uthålliga i sitt relationsbyggande och är mästare på att få personer att känna sig utvalda. Bedrägeriet kan pågå i månader, till och med år, och under tiden bygger bedragaren upp förtroendekapital. Om du har råkat ut för en romansbedragare så kan du vara säker på att du inte är ensam, de arbetar brett och har många ”kärleksrelationer” i gång samtidigt, allt för att lura till sig så mycket pengar och privata uppgifter som möjligt.

Om ditt barn upplever någon form av catfishing eller misstänker att någon försöker lura dem på nätet, bör de omedelbart prata med en vuxen som de litar på för att få hjälp och råd. Om ditt barn har blivit lurad på pengar ska brottet polisanmälas.

Tips! Lyssna på rådgivningsexperten Paul Pintér när han berättar för Sveriges Radio om dejtingbedragare i sociala medier.

Bedragare är ofta skickliga och kan ha många olika tillvägagångssätt för att nå sitt mål. Det kan handla om att skicka kedjebrev i messenger, påhittade tävlingar eller fyndiga tester som de försöker locka med, såsom hur du skulle se ut som äldre eller vilken kändis du är lik. Ofta får detta användaren att klicka på länkar eller dela innehållet vidare i hopp om att få någon slags belöning. Men ofta är det någon som tjänar på det och kan innebära risker för den som klickar, gillar, eller delar innehållet.

Ditt barn kan få länkar skickade till sig i privata meddelanden med länkar till exempelvis en webbsida med texten “Har du sett det här? Det ser ut som du på bilden!” eller något annat som ska locka mottagaren att vilja klicka. Dessa kan ibland skickas från en vän vars konton har blivit hackade. Påminn om att alltid vara försiktig och förhålla sig kritisk till meddelanden som dessa och att aldrig klicka på länkar, eftersom det kan röra sig 

Det är därför viktigt att påminna barn om att inte klicka på länkar, dela vidare innehåll eller öppna bilagor från okända avsändare. Fundera först på vem som egentligen är den verkliga avsändaren och vad denne har att tjäna på det hela. Påtala också för barn att om de upptäcker någon form av bedrägeri på sociala medier eller misstänker att någon försöker lura dem är det viktigt att berätta för en vuxen, anmäla detta till plattformen samt polisanmäla om ett brott har skett.

Sociala medier kan vara fantastiskt på många sätt. Det gäller bara att påminna ditt barn att vara försiktig och tänka efter innan de klickar på länkar, tackar ja till en vänförfrågan eller delar information om sig själva.

Lämna aldrig ut privata uppgifter till någon annan.

Klicka inte på länkar och bilagor från osäkra avsändare.

Tacka inte ja till okända personers vänförfrågan utan att ha gjort en gedigen research kring personen ifråga.

Varför är tvåfaktorsautentisering viktigt?

Tvåfaktorsautentisering innebär ett extra lager för att skydda ditt konto utöver ditt lösenord. Det fungerar genom att du verifierar din identitet med ett lösenord i kombination med exempelvis en kod du får på ett sms till din mobiltelefon.

Tvåfaktorsautentisering gör det därför betydligt svårare för obehöriga att få tillgång till ditt konto, även om de har ditt lösenord. Eftersom en extra verifiering krävs, skyddar det ditt konto från intrång. Och även om ditt lösenord läcker eller skulle bli stulet kommer en hackare ändå behöva din andra verifieringsmetod för att komma åt ditt konto.

Hur mycket säkrare är tvåfaktorsautentisering?

En Google-studie från 2019 undersökte effekterna av tvåfaktorsautentisering och risken för att få sitt konto hackat. Studien fann att tvåfaktorsautentisering avsevärt minskar risken för att få sitt konto hackat. Genom att bara koppla sitt telefonnummer för att verifiera sitt Google-konto kan man blockera upp till 100 procent botar, 99 procent nätfiske-försök och 66 procent riktade attacker. Med tvåfaktorsautentisering är det med andra ord osannolikt att någon kommer åt dina konton, även om de försöker.

Så gör du för att aktivera tvåfaktorsautentisering

Vi har sammanfattat hur du gör steg-för-steg för att aktivera tvåfaktorsautentisering på några av de mest populära plattformarna:

Gå till dina kontoinställningar genom att trycka på din profilbild i högra hörnet.

Tryck på menyn (kugghjulsikon eller ibland tre streck) och gå till “Inställningar och integritet”.

Tryck sedan på ditt “Kontocenter” för Meta.

Välj “Lösenord och säkerhet” och till sist “Tvåfaktorsautentisering”.

Aktivera “Tvåfaktorsautentisering” och följ instruktionerna.

Gmail/Android/Google Play (inkluderar alla Google-tjänster):

Tryck på din profilbild i det övre högra hörnet.

Gå till "Säkerhet" och välj "Tvåstegsverifiering" och följ instruktionerna.

Gå till dina inställningar genom att trycka på profilikonen längst ned till höger.

Välj "Inställningar och sekretess" i menyn (ikon med tre streck).

Välj "Säkerhet", därefter “Tvåstegsverifiering” och följ instruktionerna.

Tryck på din profilbild i det övre vänstra hörnet.

Gå till "Inställningar" i det övre högra hörnet (kugghjulsikonen).

Välj "Tvåfaktorsautentisering" och följ instruktionerna.

Gå in under "Säkerhet" och välj sedan “Ytterligare säkerhet”

Aktivera "Tvåstegsverifiering" och följ instruktionerna.

Välj “Inställningar” och sedan “Inloggning och säkerhet”.

Aktivera "2-stegsverifiering" och följ instruktionerna.

Checklista: Så skyddar du dina viktiga konton

Förutom tvåfaktorsautentisering finns det annat som är viktigt att tänka på för att skydda dina konton:

Se till att dina lösenord är starka. De bör innehålla en blandning av stora och små bokstäver, siffror och specialtecken, gärna en lösenordsfras.

Använd aldrig samma lösenord för flera konton, då slipper du att fler konton blir hackade på en och samma gång.

Använd en lösenordshanterare för att hantera dina lösenord, så kan du med säkerhet ha starka lösenord som du inte behöver komma ihåg.

Håll alltid dina appar och enheter uppdaterade med de senaste säkerhetsuppdateringarna för att undvika säkerhetsbrister.

Var skeptisk mot e-postmeddelanden som ber dig att klicka på länkar eller ge ut känslig information, och kontrollera alltid avsändaren.

Om någon ringer dig och utger sig för att vara från en tjänsteleverantör och ber om ditt lösenord eller verifieringskod, lägg på och kontakta tjänsteleverantören direkt.

Använd inte öppna eller osäkra Wi-Fi-nätverk när du loggar in på dina konton. Surfa alltid på pålitliga och säkra nätverk.

Håll koll på dina konton och var uppmärksam på obehörig aktivitet. Om något verkar misstänkt bör du ändra ditt lösenord.

Vissa av oss ser nostalgiskt tillbaka på en tid då inte internet fanns och kan minnas den verklighet som rådde då – en slags referenspunkt att förhålla sig till. Men hur är det då för våra barn och unga, vars enda verklighet är den vi befinner oss i nu? Och hur kan vi som var med och skapade dagens digitala samhälle skydda dem mot de mörka krafter som finns på internet?

Våra barn och unga är utvecklas hela tiden, och det som upplevs på internet blir en svårkontrollerad del av barnens uppfostran. Som förälder är det därför viktigt att vara delaktig i sitt barns internetanvändande. Det är lätt att tro att den bästa lösningen är att barnsäkra internet, deras smartphones och datorer, eller att lägga in barnfilter på streamingtjänster som youtube. 

Men faktum är att det finns studier som visar att det är fördelaktigt att fokusera på hur våra unga använder internet och lära dem ta ansvar för sitt beteende och sina handlingar, snarare än restriktioner eller att utlysa direkt förbud mot deras användande. Om vi upplever att de unga påverkas eller förändras i negativ riktning, och att användandet leder till mental eller fysisk ohälsa, är det vårt ansvar att agera. Ett första steg att förklara internet för barnet, mötas i samtal och försöka få en uppfattning om huruvida den unga själv ser en problematik. 

Flera olika företag erbjuder föräldrakontroll i sina produkter eller program. Det fungerar genom att du exempelvis kan blockera vuxet innehåll för ditt barn och göra det otillgängligt utan din tillåtelse. Det går även att begränsa skärmtiden barnet har tillgång till. Detta är dock mer effektivt om barnet själv förstår syftet med begränsningen och att det är för barnets eget bästa.

Nästan alla barn som vistas på internet har någonting gemensamt: de använder sociala medier. Trots att de laddar ned appar för att umgås och dela med sig av sina liv så är dessa olika medier väldigt lämpade för att sprida falsk information. Sociala plattformar på internet är fullt av fejknyheter, eller fake news, som ofta består av sensationella nyheter med falska uppgifter och subjektiva vinklingar. Det är därför viktigt att instruera barn att vara kritisk till allt de läser och lära dem att göra noga efterforskningar innan de delar någonting vidare,  och utveckla deras förmåga att skilja på vad som är sant eller falskt. Då inlägg på sociala medier ofta inte källkritiskt granskas, av företaget som erbjuder tjänsten, kan barn lätt utsättas för extrema åsikter, konspirationsteorier eller hat.

Barn, precis som vuxna, riskerar att bli lurade av bedragare som vill komma åt privata konton eller lura personer på pengar. Falska appar som till synes är roliga spel eller funktioner kan binda upp dig på dyra prenumerationer och höga kostnader. För att vara säker på att detta inte sker kan du blockera nedladdning av appar som kostar pengar. Att ha unika och starka lösenord, inte klicka på länkar och bilagor från okända avsändare, och inte lämna ut privata uppgifter till någon som du inte känner, är alla viktiga förebyggande åtgärder mot digital brottslighet, i synnerhet bedrägerier, för såväl vuxna som barn.

Trots att det finns åldersgräns på sociala medieapplikationer som Snapchat eller det populära spelet Fortnite är det enkelt för barn att få tillgång till dessa, och råka ut för bedragare som utlovar priser eller ber om tjänster. 

Åldersgränser på Snapchat och Fortnite

Fortnite har en rekommenderad åldersgräns på 12 år som har tagits fram av PEGI (Pan-European Gaming Information), vilket betyder att det är du som förälder som avgör om Fortnite eller andra dataspel är lämpligt för ditt barn.  Snapchat å andra sidan har en åldergräns på 13 år vilket betyder att det inte är tillåtet för barn under 13 att skapa ett konto. Barnet kan dock enkelt skriva in en äldre ålder och därmed få tillgång till tjänsten i alla fall. Upptäcker du att ditt barn under 13 år har Snapchat kan du rapportera användarnamnet till företaget.

Sociala medier utgör idag till stor del arenan för barns sociala umgänge. Det är här de kommunicerar med sin omvärld, och delar komplimanger, kärlek och likes, men också andra mänskliga, mindre trevliga uttryck, såsom avundsjuka, missunnsamhet och hat. Väldigt många barn utsätts dagligen för kränkningar på nätet, något som i allt högre grad påverkar dem negativt mentalt. Som vuxen har vi i regel tillräcklig erfarenhet, självkänsla och trygghet i vår identitet för att hantera våra känslor. För barn och ungdomar är det inte alltid så enkelt, och mobbning på sociala medier kan precis som annan mobbing resultera i oerhört djupa sår som tar lång tid att läka. Var alltid uppmärksam på ditt barns mående och beteendeförändringar, och ställ nyfikna frågor kring vänner och kontakter på sociala medier. En annan viktig del i barns säkerhet på nätet är att vi också samtalar om var vi sätter våra gränser när det kommer till att dela bilder och videos med andra personer över olika sociala medier. Ofta har barn och unga kanske inte själva tänkt på var gränserna går och genom att uppmärksamma dem på hur sårbara vi är och hur lätt det är att på olika sätt hänga ut människor på internet kan de lära sig att själva ta ansvar.

En vanlig form av pedofili på internet är så kallad grooming, eller gromning. Det innebär att vuxna kontaktar barn under 15 år på sociala medier i försök att begå sexuella övergrepp eller genom mutor få åtkomst till barnpornografi. Ofta utger de sig för att vara yngre än de är för att få barnets förtroende.
Det är viktigt att informera barnen om att detta existerar och ge dem verktyg för att själva upptäcka gromning. Eftersom detta kan vara en källa till känslor av skuld och skam är det extra viktigt att barnen känner att de kan berätta om misstänkta händelser utan att bli skuldbelagda. Tveka inte att anmäla till polisen så fort du misstänker en nätpedofil – även om du är osäker på om ett brott har begåtts eller inte.

För att skydda våra barn och unga i den digitala världen måste vi själva ha kunskap om och förstå riskerna.

Lär barnen om källkritik, att ha ett kritiskt förhållningssätt till det som delas med dem online, och förklara varför det är så viktigt.

Förklara vikten av starka och unika lösenord.

Sätt som regel att barnet aldrig ska lämna ut privata uppgifter till någon annan.

De ska inte klicka på länkar och bilagor från okända avsändare. Detta gäller även dig som förälder.

Var delaktig i barnens användande och ställ frågor om vad som sker på de sociala plattformarna för att undvika nätmobbning.

Låt barnen själva vara med och bestämma eventuella regler och begränsningar.

Polisanmäl alltid misstänkta fall av nätpedofili eller gromning.

Omedelbara åtgärder om din mobil har blivit hackad

Installera antivirusprogram för mobilen.

Radera alla konstiga eller främmande appar du ser. 

Om problem kvarstår: gör en fabriksåterställning.

Byt omedelbart ditt lösenord till router och wifi.

Kontrollera att inga andra aktiviter pågått.

Fler tips hittar du längre ned i denna artikel.

Å andra sidan, en ständig kamp för att hänga med i utvecklingen, ha koll på säkerhetsrisker och vad du borde göra för att skydda dig, men kanske framför allt – hur. I dag spenderar vi allt större del av både arbetsdagen och fritiden på våra mobiltelefoner och därmed ökar vi även risken för att bli utsatta för cyberattacker.

De flesta av oss an använder antivirusprogram på våra datorer. Men hur skyddar vi våra mobila enheter? Tyvärr slarvas det ofta med detta, trots att våra mobiltelefoner sedan långt tillbaka har gått från något vi bara ringer med till att bli en avancerad dator i fickformat som bär på i princip all vår personliga information. 

Denna utveckling är inte enbart av godo.

Parallellt med att mängden olika operativsystem och mobiltelefontillverkare ökat har det i dag blivit allt svårare att som vanlig användare avgöra vad som är normalt och inte när det kommer till hur vår mobil beter sig. Följdfrågan blir naturligtvis: Hur ska du då kunna veta vad du 

 reagera på? Här nedan går vi igenom varningssignalerna du inte bör ignorera.


Hackad mobiltelefon? Symptomen som indikerar att du kan vara drabbad


Appar som kraschar eller beter sig konstigt

Hur vet man egentligen vad som är ett vanligt appbeteende och vad som inte är det? Att en app hänger sig och blir seg någon gång ibland betyder inte nödvändigtvis att det är läge att slå på stora trumman, men har du flera appar som plötsligt ständigt kraschar, begär uppdaterings- eller autenticeringstillstånd du inte riktigt förstår bör du vara på din vakt. Likaså om du märker på dataanvändningen att appar dragit orimliga mängder data. Det kan vara indikationer på att du fått skadlig kod installerad som ligger i bakgrunden och använder din data via olika appar.

Ett annat tecken på att allt inte är som det ska är om det plötsligt dyker upp nya appar på din enhet som du inte själv installerat. Har du en känsla av att något inte stämmer på mobilen så kan du börja med ett starta mobilen i så kallat felsäkert läge och se vilka appar som dyker upp. En del skadliga appar är nämligen osynliga när du använder mobilen normalt, har du haft otur och fått en dylik app installerad brukar den dock synas i felsäkert läge och du kan då avinstallera den från mobilen.

Exakt hur du kommer åt felsäkert läge varierar från mobil till mobil. För de flesta brukar det fungera att stänga av mobilen, sätta på den igen och i samband med att du startar den hålla i startknappen oavbrutet samtidigt som du också trycker på volymknappen för att höja volymen.

Är din telefon väldigt varm, nästan så att du bränner dig på den? Har du precis kört videomöte en och en halv timme eller avslutat ett långt samtal är det inte ovanligt att telefonen blir varmare, men om du nästan bränner dig på telefonen kan det vara en indikation på att något är fel. All skadlig kod i dag syftar inte nödvändigtvis till att stjäla dina personuppgifter, en del malware ”nöjer” sig till exempel med att utnyttja din mobiltelefons resurser för att utföra åtgärder i bakgrunden. Är din telefon alltid kokhet, trots att du inte själv använt den - ja, då är det definitivt läge att titta närmare på den.

Konstiga samtalsloggar, sms du inte känner igen att du skickat eller nya dokument i arkivet kan vara tecken på att någon hackat din telefon. När internet och virusprogrammen fortfarande var unga betedde de sig lite mer tacksamt och lättupptäckt: lite som bråkiga tonåringar. De dök upp till exempel som dansande stjärnor på din skärm, en bildskärm som låste sig eller med konstiga ljud om virus. Parallellt med att även virus- och malwareprogrammen numera inträtt den aktningsvärde medelåldern förstår de tyvärr att numera föra en betydligt mer tillbakadragen och sofistikerad profil. Den skadliga koden sätter sig fast som ett virus i din mobiltelefon och betraktar och spionerar på dig.

Viruset är dock svår att helt och hållet vädra ut. Genom att noga kontrollera tidskoder och föra lite logg för dig själv över vad du gör på mobilen ökar du också chansen att märka när det är läge att ta tag i problemet.

Popupfönster eller ändringar på din hemskärm

Malware kan också dölja sig bakom märkliga popupfönster på mobilen eller plötsliga ändringar av din hemskärm. Oväntade bokmärken till konstiga sajter som dyker upp är en annan indikation på att något är fel.

Händer det att ficklampan tänder sig själv?  Går mobilkameran igång trots att du inte rört den? Det kan i värsta fall vara en indikation på att en hackare tagit över mobilkameran och nu spionerar på dig. Har hackaren tagit sig in kan han också stänga av lampan i kameran så att den inte längre lyser, trots att den är på.

När hackern väl har tagit sig in i din mobil blir nästa logiska steg att försöka ta över dina inloggningar. Är du redan inloggad på dina vanliga mejlkonton, jobbverktyg och sociala medier när det plötsligt börjar dyka upp förfrågningar om att logga in eller uppge lösenord på nytt – se upp. Ofta är det förvisso helt legitima autentiseringsförfrågningar, men det kan också vara ett tecken på att någon därute väldigt gärna vill få dig att uppge dina lösenord. Så kallade app-i-appen-bedrägerier ökar dessvärre och även för den säkerhetsintresserade kan de vara svåra att omgående identifiera.

Blotta tanken på att någon annan har tillgång till din personliga sfär är givetvis otroligt obehaglig. Mitt upp i oron är det lätt att bli lamslagen, men lyckligt finns flera konkreta steg du kan ta för att säkra din telefon och ditt privatliv.


Få bort hackaren – Omedelbara åtgärder om din mobil blivit hackad

Misstänker du att du blivit hackad? Vänta då inte, utan agera direkt via vår guide!

 Pålitliga antivirusprogram finns för både iPhone och Android. Kör en grundläggande skanning på direkten.

Radera alla konstiga eller främmande appar du ser, 

under skanningen. Ta bort samtalsloggar, sms, bilder eller dokument som inte hör hemma på din mobil. Gör därefter en ny skanning med antivirusprogrammet.

Om problem kvarstår: gör en fabriksåterställning. 

Då återställs telefonen till det skick den var i när den var ny. All data, alla appar och alla inställningar på telefonen nollställs och allt du har sparat på telefonen kommer att raderas.

Byt omedelbart ditt lösenord till router och wifi. 

Har du fått skadlig kod på mobilen finns även risk för att ditt nätverk är smittat, så innan du beger dig ut på internet igen är det läge att byta.– Har du glömt lösenordet till routern kan du nollställa lösenordet genom att peta in en hårnål eller ett gem in det lilla hålet där det står ”reset” eller liknande. Håll in i mellan 15-90 sekunder och vänta tills alla lampor på routern slocknat.– Skriv in adressen till routern i webbläsaren (t.ex 192.168.1.1…) och logga in med det användarnamn och lösenord som finns förtryckt på routern.– Gå till inställningarna för SSID, d.v.s. ditt wifi som du loggar in på. 

Byt lösenordet till ett långt och unikt.

 Se även över namnet på ditt SSID och gör det mer anonymt så att det inte kan kopplas till dig eller den bredbandsleverantör du använder.

 Använder du iPhone börjar du med ditt iCloudkonto som är en viktig intrångsspärr. För Androidanvändare börjar du med Googlekontot kopplat till Google Play. Se över i dina säkerhetsinställningar så att tvåstegsautenicering är aktiverat. – Kontrollera i mejlinställningarna att ingen mixtrat med din mejl och att inga mejl är programmerade att vidarebefordras till andra e-postadresser. Kasta ut alla tidigare betrodda enheter som kan ha haft tillgång till ditt konto.

Logga in på ”Min bank-ID”-historik. Här kan du se vilka inloggnar och signeringar du gjort med ditt mobila BankID, inklusive från vilken IP-adress. Om du misstänker att ditt bankkonto har blivit missbrukat rekommenderar vi att du spärrar alla dina BankID och beställer ett nytt, efter att telefonen är fabriksåterställd. Om du känner dig trygg med att telefonen är rensad och ren från virus är ett alternativ att du åtminstone byter kod till ditt mobila BankID.

Kontrollera att inga andra aktiviter pågått. 

Logga in på Kivra för att se eventuella kreditupplysningar eller försök till adressändringar. Kontrollera din adress hos Skatteverket, Bolagsverket och övriga myndigheter.

 Ta för vana att alltid stänga av mobildata, bluetooth och wifi när du inte använder dem. Passa också på att se över dina inställningar hos din teleoperatör. Hos de flesta kan du t.ex. spärra ditt abonnemang från att ringa dyra betalnummer, ringa till utlandet och att köpa olika tilläggstjänster.

Sist, men inte minst – det finns tyvärr ingen mirakellösning som ger ett hundraprocentigt skydd mot hackare eller virus. Det finns heller inget företag eller antivirusprogram som kan garantera dig det, oavsett hur lockande erbjudanden de än må ha.

Genom att använda sig av antivirus, ett sunt förnuft och en vilja att lära sig om de appar och programvaror du använder ökar du möjligheterna att upptäcka och eliminera hot –  innan det är för sent.

Hackad eller inte? Testa din kunskap med några interaktiva frågor från Nätklok.

Bedragarna finns där vi är allra mest, och som en följd blir nätbedrägeri allt vanligare. Bedragare ser möjligheter att utnyttja det ökade online-spelandet till att tjäna pengar. Nedan nämner vi några av de vanligaste formerna av bedrägerier som finns kopplat till gaming via mobilen och på nätet.

Bedragare kapar spelares konton för att få tillgång till kontoinnehavarens spel och tillgångar. I vissa fall kapas konton för att få åtkomst till riktiga användare som är verifierade av spelföretaget, särskilt om kontot har ett högt värde, det vill säga innehåller värdefulla tillgångar. Bedragaren kan tjäna pengar på kontot genom att sälja det vidare, eller använda det kapade kontot för att fuska och bedra andra under själva spelandet. En användare som fått sitt konto kapat kan inte bara förlora tillgång till kontot och dess innehåll, även deras personliga information och betaluppgifter kan stjälas.

Bedragaren använder sig av spelets kommunikation såsom chatt eller röstkommunikation för att lura spelare genom phishing, spam, falska webbsidor eller skadliga program och innehåll. De utger sig ofta att vara någon annan än de är, kanske till och med någon som många barn ser upp till, som exempelvis en populär gamer som streamar sitt spelande på Twitch eller Youtuber.

Bedragare tjänar pengar genom att till exempel sälja uppnådda nivåer, uppgraderade spelkaraktärer, olika tillvägagångssätt för hur man ska klara av en svår nivå och handlar med olika föremål i spelet för riktiga pengar.

I vissa spel kan bedragare använda sig av gåvokuponger, erbjudanden, tidsbegränsade deals, så kallade limited offers. Det kan handla om värdefulla skins*  i populära spel som exempelvis Fortnite eller League of Legends. Dessa kan vara mycket eftertraktade och säljas för stora summor pengar på onlinemarknader, vilket utnyttjas av bedragare. 

* Virtuella föremål som ändrar utseendet på spelkaraktärer, vapen, fordon eller andra objekt i spelet.

Bedragare skapar nya konton för att kunna erhålla fler bonusar (som startbonusar för nya spelare) och för att kunna spamma och bedra riktiga spelare. Falska konton används också ofta för att kunna bibehålla kontakten och samarbeta med andra bedragare.

Doxing eller doxxing är en form av cyberattack som innebär att bedragaren tar reda på någons privata uppgifter och publicerar det online. Bedragaren kan därför utpressa dig eller ditt barn i spelet i hot om att “doxa” och avslöja er känsliga information för omvärlden. En extremare version av doxing är “swatting” som innebär att någon skickar polisen till offrets adress genom att ljuga att det är en nödsituation eller att ett brott begåtts.

Skadlig programvara, användaren uppmanas att uppgradera spelet eller plattformen från okänd plats och blir omdirigerad till en falsk webbsida som kan innehålla skadlig kod och programvara (exempelvis malware eller spionprogram).

Kontrollen av den digitala identiteten/kontot försvinner och spelaren kan inte längre vara anonym i och med att användarens konton i olika spel länkas samman med spelarens sociala medier.

Dolda avgifter där det inte tydligt beskrivs vad det kostar när du beställer något. Ofta förekommande i spel med köp inuti som är vanligt i både onlinespel och appar.

Ställ in föräldrakontroll, där du som förälder kan ange hur någon får interagera med andra på internet.

Begränsa tiden dina barn spelar, sätt en tidsram.

Kontrollera alltid innehållet i ett spel för att avgöra om det är lämpligt för barn. Du kan även kontrollera åldersgränsen som tagits fram för spel av PEGI (Pan-European Gaming Information).

Försäkra att ditt barn inte använder sitt riktiga namn eller andra privata uppgifter när hen skapar ett spelkonto.

Kontrollera att ditt barn bara laddar ner spel från tillförlitliga platser. De ska alltid använda legitima versioner och inte en piratkopia.

Förklara vikten av att ha olika användarnamn och lösenord till olika spel.

Se till att alltid ha uppdaterade spelversioner och operativsystem.

Radera alltid personlig information när ditt barn har slutat spela ett spel, eller slutat använda datorn eller spelkonsolen ifråga.

Ta reda på och visa för ditt barn hur man rapporterar något eller någon som inte följer reglerna på plattformen, ex. Playstation Network eller Xbox live.

Framför allt, prata med ditt barn och ha en öppen dialog om både vad som är okej och vad som inte är okej när man spelar online.

Om ditt barn eller du redan har blivit utsatt

Se till att rapportera vad som har hänt. Det finns oftast formulär på varje plattform och spel.

Ta kontakt med din/ditt barns bank eller kortföretag och berätta vad som hänt och se till att bestrida avgifterna.

 och annan information om du tror att ditt eller ditt barns konto har blivit hackat, det gäller även konton på social medier som Instagram, Facebook osv.

Om du eller ditt barn får hot av någon spelare, så ska du göra en polisanmälan. Se till att allt dokumenteras (meddelanden, information om kontot mm.) innan polisanmälan görs.

Varken du eller ditt barn behöver vara rädda för att fortsätta spela online – tänk till, var försiktig och använd sunt förnuft. Var inte rädd att ta hjälp om något inte känns som det ska.

https://internetkunskap.se/artiklar/foraldraskap/vanliga-bedragerier-i-barnens-digitala-varld/

https://www.kaspersky.se/resource-center/threats/top-10-online-gaming-risks


Att inte ha skärmlås på sin mobil är idag som att inte ha nyckel på sin ytterdörr. Trots att barns telefoner inte innehåller bank-ID eller jobbmail har de, precis som vi vuxna, hela sina liv i sina smartphones. Börja med det grundläggande och berätta för barnen hur viktigt det är att ha lösenord eller kod för att öppna telefonen ­­– och inte 0000, 1234, sitt namn eller födelsedatum!




Idag har de flesta mobiler en hitta-funktion, nämligen en app som gör att du kan spåra barnets telefon om den skulle komma bort. Förutom att få reda på var telefonen befinner sig geografiskt kan du också spärra mobilen så att ingen obehörig kan öppna den. Visa barnen hur funktionen är uppbyggd, se till att den alltid är aktiverad och lär dem att använda den enkelt.


Vissa appar kostar pengar att ladda ner, men en del är gratis – eller utger sig i alla fall för att vara det. Ibland övergår en app i ett dyrt abonnemang och ibland kan du ladda hem appen utan kostnad men inte använda den utan att betala. Ställ in inställningarna på telefonen så att barnet inte kan ladda ner appar som kostar pengar och lär barnet att inte göra några köp inuti appar utan att fråga dig först.

På Apple-produkter kan du också använda ett extra skyddsnät genom att ha ett presentkort med en lägre summa (går att köpa på många vanliga mataffärer) eller en låg summa inlagt på Apple-ID som enda betalningsalternativ. På så sätt kan kostnaden aldrig skena iväg även om barnet skulle råka installera något som kostar pengar.




Det är så lätt att förledas och ladda ner spel och appar från olika håll. Det kan bli en dyr historia eftersom bedragare är bra på att få falska prylar att se äkta ut. Se till att du lär barnen att inte ladda ner saker från någon annanstans än officiella ställen som AppStore och Androids motsvarighet – och var noga med att följa ditt eget exempel!


En av de enklaste sakerna du kan göra för att minska sannolikheten att utsättas för brott i mobilen är att uppdatera den så fort det är möjligt. När ett operativsystem eller en app lanseras i en ny version uppdateras nämligen också dess säkerhet – vilket gör att den som har en gammal version av operativsystemet eller appen också har en gammal version av dess skydd. Aktivera automatisk uppdatering av appar i inställningar så får du alltid den senaste versionen!

Discord har vuxit enormt mycket också utanför gamingvärlden och används som vilken social medieplattform som helst. Det innebär att kriminella riktar sin uppmärksamhet även till denna kanal. Vi ska här nedan gå igenom de vanligaste sätten som bedragare arbetar på.

Många bedragare använder sig av cdn.discordapp.com för att skapa infekterade filer, dessa sprids inom Discord och mellan användare. Denna applikation möjliggör för kriminella att sprida skadliga filer och styra över vad filerna ska göra på plattformen. Piratkopierade filer och programvara/programspelvara döps om och ikoner skapas som efterliknar välbekanta och kända programvaror. Det görs för att lura användare och gamers som aktiverar skadlig kod och programvara inuti Discord.

Inuti Discord-appens infrastruktur planteras skadlig programvara. Det kan röra sig om ransomware, informationsövervakning och cryptomining.

Ett annat vanligt bedrägeri på Discord är när en utlovad storvinst, skickad via meddelandefunktionen som lockar en användare att skapa en ny bitcoinplånbok för utbetalning av vinsten i kryptovaluta. När bitcoinplånboken skapas så lämnar den utsatte ifrån sig massor av privat information såsom kontaktuppgifter, selfies och signaturer. All denna information säljs sedan vidare till andra kriminella för bedrägliga syften.

Vanligt förekommande genom något av ovanstående nämnda tillvägagångssätt är när användare erbjuds ett Nitrokonto gratis eller till ett kraftigt reducerat pris. Det är något som lockar många unga. Ett Nitrokonto ger användaren tillgång till massor av dolda funktioner som sen kan användas i Discord. Det kan exempelvis vara nya avatarer, fler emojis, uppdateringar av den personliga profilen eller möjlighet till större uppladdningar.

Ta del av nyttig information om hur du skyddar dig själv och ditt barn i länken nedan:

https://www.digitalaforaldrar.se/vad-ar-discord-en-foraldraguide/

Det här ska du tänka på när du använder Discord och andra sociala medier:

Tips för föräldrar

Föräldraguide till sociala medier

Bedrägeri eller ej? Bli nätklok med våra quiz!

Varför du behöver 2FA – och hur du ställer in det

Barns säkerhet på nätet

Så vet du om din mobiltelefon blivit hackad

Gaming – på lek eller allvar?

Tips för att säkra ditt barns mobiltelefon

Discord

Vad är TikTok?