Catfishing är att utge sig för någon man inte är på internet under en falsk profil eller identitet. Falska profiler förekommer ofta på sociala nätverk där de inleder vänskapliga eller romantiska relationer med andra människor.

Romansbedrägeri, dejtingbedrägeri eller dejtingbluff är andra ord på svenska för att förklara fenomenet där falska profiler används för att begå bedrägerier. Ett gemensamt mål hos romansbedragare är oftast att få offret att förälska sig i dem för att sedan lura till sig deras pengar eller personliga uppgifter. 

Catfishing har under de senaste åren blivit ett känt begrepp för att beskriva fenomenet med falska profiler i sociala medier eller nätverk. Dessa profiler använder ofta bilder på helt andra personer och hittar på historier om sig själva som inte stämmer överrens med verkligheten. Syftet med att skapa falska profiler kan sträcka sig hela vägen från en oskyldig jakt på bekräftelse till omfattande organiserad cyberbrottslighet där kriminella ligger bakom med målet att lura till sig stora summor pengar.

Begreppet blev för många känt i samband med den amerikanska dokumentären 

 från 2010 där vi följer en ung man som dejtar en kvinna som visar sig “catfisha” honom genom fejkad Facebook-profil. Därefter kom även den populära amerikanska serien 

 baserat på fall hämtade ur verkligheten som visades på MTV.

Termen Catfish, eller malfisk som det kan översättas till på svenska, kan enligt vissa ha fått sitt namn från torskfiske.  Malfiskar har ofta använts som bete när fiskare vill locka till sig torsk, då fiskarna är varandras naturliga fiender. 

Romansbedrägerier, eller dejtingbluffar, sker inte sällan på dejtingforum och hemsidor som exempelvis Tinder. En matchning leder till en etablerad kommunikation och relation som kan pågå i veckor, månader, ja till och med år. 

När bedragaren anser att det byggts upp ett tillräckligt stort förtroende till sitt offer för att be om pengar kommer ofta ett första rop på hjälp. Bakom den falska profilen kan det i själva verket kan gömma sig ett nätverk bestående av skickliga cyberkriminella som vet precis hur de ska gå till väga. 

Du kanske är tillräckligt misstänksam för att inte skicka över pengar första gången det händer, men en skicklig romansbedragare kan mycket väl visa förståelse och fortsätta etablera kontakten fram tills att du ger med dig.

Kärleken är blind brukar det heta, och visst har förälskelsen ofta en stor inverkan på att vi inte ser dessa bedragare för vilka de egentligen är. Romansbedrägerier eller dejtingbluffar utnyttjar även människors välvilja och empati och ber dig ofta om pengar på grund av en utsatt situation de befinner sig i. Det kan handla om låsta konton, problem med lagen, läkarbesök utomlands eller något annat som ger oss medlidande och känslor av att vi faktiskt måste hjälpa till.

För att undvika att hamna i händerna hos en dejtingbedragare eller att hamna i fällan och bli 

är det viktigt med ett kritiskt öga – vilket gäller allt som vi ser och tar del av på internet. I vår jakt på kärlek och lycka är det lätt att missa tydliga signaler som indikerar att någonting inte stämmer. 

Det finns vissa gemensamma nämnare hos dejtingbedragare eller catfishare, som att de utger sig för att arbeta utomlands inom det militära eller som läkare, antagligen för att dessa yrken generellt anses vara attraktiva och tillitsskapande. Att bli ombedd att skicka pengar är ett starkt varningstecken för att du blir utsatt för ett bedrägeriförsök.

Var uppmärksam på upprepningar i kommunikationen och formuleringar som känns konstlade. Du kan söka på specifika fraser för att se om de är vanligt förekommande. Om du hittar samma eller väldigt liknande haranger från andra profiler eller sajter är det risk för bedrägeri. När det gäller språket kan både ett målande och elegant, liksom slarvigt och grammatiskt felaktigt språk, vara tecken på att profilen inte är äkta.

Bildsök! Ett jättebra tips är att se var bilderna egentligen kommer ifrån. Detta kan du till exempel göra med Googles bildsökverktyg. Om du upptäcker att bilderna kommer från andra profiler eller att de är tidigare publicerade på hemsidor som inte har något med personen i fråga att göra, har du i princip avslöjat bedragaren.

Skaffa dig en objektiv bild av situationen

Var inte rädd, och skäms inte för att berätta om din situation för någon annan, om du känner dig det minsta osäker. Det kan vara en högst subtil känsla av att någonting inte står helt rätt till, och det behöver inte betyda att du har rätt, men ibland behöver vi en objektiv bild av vad som händer för att förstå situationen, inte minst när vi upptas av starka känslor.

Dokumentär: UR Samtiden - Försök inte lura mig

Hör starka berättelser från människor som drabbats av bedrägerier.

Var kritisk när du får oväntade vänförfrågningar eller direktmeddelanden från okända personer. 

Uppmärksamma typiska drag för en romansbedragare, såsom statusyrken, konstlade formuleringar eller slarvigt språkbruk.

Sök på bilderna för att se om de dyker upp i andra nätverk eller sammanhang, exempelvis med Googles bildsökverktyg.

Skaffa en objektiv bild av situationen, exempelvis genom att be om hjälp från en oberoende person.

Om du blir ombedd att skicka pengar är det ett starkt varningstecken för att du blir utsatt för ett bedrägeriförsök.

Se till att hålla dig uppdaterad om säkerhetsrisker och 

 för att inte bli utnyttjad av bedragare online.

Det kan exempelvis gå till genom att kontoinnehavare blir kontaktade via mejl. Den påstådda avsändaren är plattformen själv, det vill säga X (tidigare Twitter) som ber mottagaren att verifiera sitt konto eller göra en återställning av kontot ”pga säkerhetsskäl”. I mejlet finns även en länk som kontoinnehavaren uppmanas att klicka på. När mottagaren klickar på länken går den till falska webbsidor vars mål är att samla in personliga uppgifter.

Företaget bakom en social medieplattform såsom X skickar aldrig dessa typer av mejl där mottagaren ombeds verifiera eller återställa kontot av säkerhetsskäl.

En annan och vanlig bedrägerimetod är löften om fantastiska möjligheter i inlägg på plattformen. Det kan handla om jobbannonser, att någon blivit utvald som vinnare i en tävling eller andra ämnen som lockar mottagaren att klicka på länkar i tweets. Dessa länkar är ofta en dörr in för trojaner som kan infektera ditt konto/dator och byggda för att samla in privata uppgifter till bedragarna. Om du ser något som lovar alltför osannolika möjligheter och framgång ska du alltid tänka efter en extra gång. Låter något för bra för att vara sant så är det oftast så det är. 

Genom att kapa offentliga personers konton och sedan utge sig för att vara någon annan kan bedragare locka följaren att klicka på länkar som leder till falska webbsidor. Det finns även botar som är byggda för att automatiskt skicka ut erbjudanden och möjligheter genom inlägg på plattformen. Bedragare använder sig också av falska annonser som lockar till klick.

Fake news, eller falska nyheter, är när någon sprider budskap som är osann eller saknar vetenskaplig grund, eller är en manipulering av sanningen för politisk, ideologisk eller ekonomisk vinning. Sociala medier skapar filterbubblor som möjliggör osanningar att sprida sig till många människor. Om dina vänner eller konton som du följer har snarlika tankesätt och värderingar är chansen stor att dessa förstärks genom de budskap som du nås av i flöden. Sociala medier är en stor källa för nyheter idag, därför är det oerhört viktigt att alltid vara källkritisk och granska budskap och påståenden som du stöter på innan du sprider dem vidare.

Klicka aldrig på länkar från osäkra avsändare.

Använd ett starkt och unikt lösenord som du inte återanvänder på andra webbplatser.

Använd dig av e-postadress och telefonnummer för att begära en återställningslänk eller kod för lösenord.

Var försiktig med misstänkta länkar och se alltid till att du är på twitter.com innan du anger din inloggningsinformation.

Ge aldrig ut ditt användarnamn och lösenord till tredje part, särskilt de som lovar att skaffa dig anhängare, tjäna pengar eller verifiera dig.

Se till att din datorprogramvara, inklusive din webbläsare, är uppdaterad med de senaste uppgraderingarna och antivirusprogrammet.

Du ansvarar själv för att granska källan till vad som påstås.

Låter det för bra för att vara sant – då är det inte sant.

Lär barnen att ha ett kritiskt förhållningssätt till det som delas online, och förklara varför det är så viktigt!

Var delaktig i barnens användande och ställ frågor om vad som sker på de sociala plattformarna.

Här kan du själv läsa mer om egna råd kring säkerhet på Twitter, numera X:

https://help.twitter.com/en/safety-and-security/account-security-tips

https://help.twitter.com/en/safety-and-security/free-twitter-followers-policy

https://help.twitter.com/en/safety-and-security/helping-with-online-abuse

Under 2021, när vi sam­tidigt levde i skuggan av en pandemi, ökade dejtingsajterna i popularitet. I dag har de till stor del tagit över scenen som mötesplats tillsammans med olika sociala medieplattformar. Enligt de tips som kommer in till säkerhetskollen.se är det vanligt att konton blir hackade, bland annat på Facebook och andra sociala medier, där bedragare försöker lura användare på deras personliga uppgif­ter.

– Skydda dina konton genom att använda säkerhetsåtgärder som exem­pelvis tvåfaktorsautentisering. Sedan så ska du självklart inte klicka på okända länkar som kan förekomma i sociala medier, mejl och sms säger Paul Pintér, Rådgivare mot digitala brott vid SSF Stöldskyddsföreningen.

Att kunna skilja falska konton från andra är inte helt enkelt, men det finns en del saker att vara uppmärksam på. Bland annat om någon kontaktar dig och säger följande:

Jag behöver låna dina inloggningsko­der till bankdosan då min är trasig.

Jag vill att du ska skicka verifika­tionskoden som du har fått.

Ha starka och unika lösenord för varje tjänst, helst en lösenordsfras.

Lämna aldrig ut några privata upp­gifter till någon annan.

Använd om möjligt en lösenords­hanterare.

Aktivera tvåfaktorsautentisering där det går.

Klicka aldrig på några länkar som du är osäker på.

Tacka inte ja till okända personers vänförfrågan utan att ha gjort en gedi­gen research kring personen ifråga.

Logga ut från det sociala mediet så fort du slutat att använda det.

Kontrollera alltid suspekta medde­landen som kommer från ”vänner”.

Som namnet låter antyda handlar angreppssättet här mer om psykologisk manipulation än om teknik, vilket tyvärr underlättar för bredragare att lura även de mest skeptiska offren in i fällan.


Undvik att drabbas - här är de fem vanligaste metoderna du bör se upp för!

Teknikutvecklingen öppnar upp en rad möjligheter för att underlätta för oss i vardagen. Dessvärre öppnar det upp nya möjligheter för brottsligheten också.

De digitala bedrägerimetoderna och verktygen finslipas, språk- och tonalitet gentemot de tilltänkta offren förbättras och blir allt mer trovärdiga. Parallellt med de många dataintrång från stora tjänster som exempelvis Adobe, Facebook eller Linkedin finns numera en oändlig mängd e-postadresser, mobilnummer, yrkestitlar, intressen och andra typer av kontaktdata som IP- eller MAC-adresser lättillgängliga på dark webb för brottslingarna.

”So what, alla vet ju ändå min e-postadress?”, kanske du tänker nu. Sant. Men resonemanget håller inte riktigt fullt ut.

Den stora mängden tillgänglig data möjliggör nämligen för illasinnade aktörer att lägga ihop datapunkterna till ett heltäckande pussel över dig och ditt liv. Parallellt med att bedragarnas ekonomiska muskler ökat finns nu också tid att noga kartlägga dig och identifiera lämpliga attackytor för att utsätta dig för social manipulering.

Skydda dig själv genom att lära dig reagera på eventuella avvikelser i tid. Nedangår vi igenom de allra vanligaste metoderna som du behöver se upp för.

Kanske den allra mest kända formen av social manipulation. Bedragarnas uppfinningsrikedom är stor och innehållet i nätfiskeposten som landar i din inkorg kan handla om allt från att du till exempel ska få återbetalning från din teleoperatör (bara du klickar och verifierar dina uppgifter) eller att din domän går ut om du inte betalar i dag. Kännetecknande för nätfiskeposten är att de numera ofta är ganska välgjorda och vid en ytlig anblick därför kan verka korrekta.

Genom att föra muspekaren över avsändaradressen innan du öppnar e-posten kan du dock lätt se att avsändaren är en bedragare och att det kommer från en icke trovärdig adress.

Lär dig mer om hur du känner igen och undviker nätfiske

Precis som namnet låter antyda handlar baiting om att slänga ut ett lockbete av något slag. Kom ihåg att bakom all framgångsrik social manipulation döljer sig en duktig cyniker som förstår att utnyttja våra mänskliga svagheter. Baiting handlar om att göra offren eller offret så nyfiket att hen helt enkelt inte kan stå emot impulsen att göra någon form av aktivitet. Det kan till exempel handla om att plantera ett fejkat USB-minne maskerat med företagets logga eller varumärke i receptionen eller företagets lunchrum.

En tillräcklig lockande etikett på USB-minnet, till exempel “Bilder, firmafest 2020” eller “Lönerevision” triggar troligtvis nyfikenheten hos många anställda. Och när nyfikenheten vinner över det sunda förnuftet och USB-minnet åker in i en av företagets datorer är det fritt fram för angriparens skadliga program att ta sig in. Nu kan bedragaren i lugn och ro börja spionera på verksamheten och förbereda sitt nästa drag.

Genom att skapa en falsk profil – i regel på en dejtingsajt – försöker bedragare vinna andra medlemmars hjärtan för att lura till sig pengar i transaktioner. Dessa profiler brukar påstå sig arbeta med spännande och attraktiva yrken, ofta internationellt, och bedrägeriet kan pågå flera månader eller till och med år. 

Plötsligt dyker frågan om pengar upp i sammanhanget och du kan bli ombedd att genomföra transaktioner till utlandet för att hjälpa personen ur en knivig situation. Denna typ av bedrägeri kallas för romansbedrägeri och är en typ av social manipulation där offret manipuleras genom att utnyttja känslor av förtroende och kärlek. De kan vara oerhört skickliga manipulatörer som vet precis vilka strängar de ska spela på för att locka in människor i förälskelse. Ofta ligger organiserad brottslighet bakom dessa falska profiler.


Utöver vanlig, brett riktad phishing förekommer det även spear phishing, det vill säga en riktad attack. Det obehagliga med spear phishing är hur välgjorda attackförsöken är. I de fall att angriparen riktat in sig på en specifik organisation eller individ sker också ett gediget researcharbete där man kartlägger till exempel organisationens beteendemönster, rutiner, e-postadresser eller i det fall det rör sig om en specifik individ, noga kartlägger personens tonläge och kommunikationssätt i sociala medier för att kunna skicka trovärdiga mejl.

Scareware är en form av social manipulation som går ut på att skrämma upp offret på olika sätt. Typiskt sett kan det ske via popup-annonser om att datorn är infekterad där måltavlan för attacken uppmanas att ladda ner programvara som hjälper till att få bort infektionen. Oftast är den här mjuk- eller programvaran som laddas ner helt värdelös eller rentav skadlig.

Stressad, på väg att betala parkeringen? På väg att skanna en QR-kod och ladda ner parkeringsappen? Se upp! Social manipulation i form av falska QR-kodern är något vi kan komma att se mer av framöver.

Precis som med alla annan form av nätfiske syftar de falska QR-koderna till att leda dig fel. Du riskerar antingen att ladda ner skadlig kod till mobilen, eller i värsta fall omdirigeras till en falsk webbsida där du luras att ge ifrån dig dina kortuppgifter

Den allra vanligaste typen av social manipulation är att utge sig vara från en myndighet eller bank, och på så sätt utnyttja sin ställning som en auktoritet för att få personer att lämna ifrån sig viktig information eller privata uppgifter. Detta kallas mer specifikt för ett befogenhetsbedrägeri. Personen som ringer påstår sig ofta vilja hjälpa dig att skydda eller verifiera dina konton. Du uppmanas därför att logga in på din internetbank eller BankID, där du i själva verket genomför överföringar eller betalningar till bedragarens konto. Med samma motiv kan bedragaren skapa falska e-postadresser och skicka ut meddelanden som ser ut att komma från en bank, ett företag eller annan myndighet. I dessa mejl uppmanas du att lämna ut uppgifter via länkar till falska sidor, eller ladda ned bilagor som i själva verket består av skadlig kod som infekterar din dator. Liknande utskick med falska länkar sker även via sms.

Bedragaren utnyttjar människors förhoppningar och drömmar om ekonomisk vinning. Investeringsbedrägerier sker både mot privatpersoner och mot företag, där du blir kontaktad av någon som uppmanar dig att investera i en kryptovaluta, råvara eller företag med helt otrolig avkastning. När du investerar försvinner pengarna spårlöst. Även här kan bedrägeriet äga rum under en lång tid, med diverse manipulativa försök att övertala dig till att du måste investera direkt för att ta del av denna unika möjlighet. Många investeringsbedrägerier fortsätter även efter att du har investerat, och du kan till och med hänvisas till en sida där du tror dig se hur pengarna växer.

Bedragarna kan vara oerhört skickliga manipulatörer och denna typ av brottslighet drabbar såväl privatpersoner som företagare. Genom att ha tydliga regler kring vilka uppgifter vi är beredda att ge ut till en annan part är det lättare att inte låta sig luras. Det spelar i själva verket ingen roll om det är banken eller polisen som kontaktar dig – du ska ALDRIG lämna ut privata uppgifter eller logga in på ditt BankID efter uppmaning från någon annan. Om du känner dig det minsta osäker kan du alltid kontakta banken eller myndigheten själv för att höra huruvida informationen verkligen stämmer eller inte. För romans- och investeringsbedrägerier gäller att om det verkar för bra för att vara sant är det förmodligen så det är. Genom att vara källkritisk och söka efter bilder, personer och uppgifter i ditt sökverktyg online, kan du skaffa dig en ärligare bild av vad det är som försiggår. Om du misstänker att någon försöker manipulera dig för att lura dig på pengar eller andra känsliga uppgifter ska du alltid polisanmäla händelsen.

Tänk på vilken information du delar med dig och var. När internet ännu var ungt var det många av oss som frikostigt delade med oss av vår e-postadress till höger och vänster. Har din e-postadress hamnat i fel händer och du får mycket spam kan det vara en idé att överväga att skaffa en helt ny och successivt fasa ut den gamla.

Skaffa gärna en separat e-postadress som du använder enbart för att prenumerera på nyhetsbrev eller registrera dig för onlinetävlingar.

Apropå onlinetävlingar: var försiktig med vilka data du delar med dig till exempel på sociala medier! Att tävla om lyxiga hudvårdsprodukter eller sprillans ny teknik frestar de flesta av oss under kaffepausscrollandet, men när du ger ifrån dig dina personuppgifter för att tävla tappar du också kontrollen över vart de tar vägen.

Höj nivån på ditt skräppostfilter för att minimera mängden inkommande spampost som når dig. Öppna inte e-post från okända avsändare, inte ens när de har skrämmande eller lockande rubriker som får det att klia i fingrarna på dig.

Ha inte så bråttom. När du är på språng och bara ska kolla e-posten är det lätt hänt att du slinker fel med fingret och klickar upp ett e-post som aldrig borde öppnats. Försök istället att ta för vana att kolla e-posten ett fåtal gånger per dag. Gärna när du kan sitta i lugn och ro utan att bli knuffad eller störd av oväntade rörelser.

På sociala medier - om du inte har ambitioner att bli en offentlig person, stäng gärna dina profiler så att endast följare som du själv godkänner kan följa dig. Tacka inte ja till vän- eller kontaktförfrågningar från personer du inte känner och använd sunt förnuft.

Som på alla sociala medier så finns det bedragare som luras på WhatsApp – här berättar vi om de vanligaste sätten bedragare använder sig av.

Ett mycket vanligt sätt för bedragare på WhatsApp är att kapa ett konto genom att lura till sig en kod som behövs för att verifiera kontot. Det kan gå till så här:

Bedragaren kontaktar dig och låtsas vara någon du känner.

Bedragaren ljuger och säger att hen har råkat skicka sin kod för verifiering till dig, av misstag.

Bedragaren lurar dig att ge ut koden. När bedragaren skriver in koden i sin egen telefon får hen tillgång till ditt WhatsApp-konto och alla dina kontakter.

Andra sätt för bedragare att lura till sig privata uppgifter på WhatsApp är genom fantastiska erbjudanden eller vinster. Det kan gå till så här:

Du får ett meddelande som säger att du har vunnit ett pris eller att det finns ett ”fantastiskt bra erbjudande”. Bedragaren skriver att du ska klicka på en länk för att få vinsten eller erbjudandet. När du klickar på länken hamnar du på en falsk webbsida. Där står det att du ska fylla i dina privata uppgifter. När du fyller i uppgifterna hamnar de hos bedragaren. Du får aldrig någon vinst eller något erbjudande.

Falska röstmeddelanden kan ge din telefon virus

Ett annat sätt som bedragare luras på är genom falska röstmeddelanden. När du får ett röstmeddelande finns det en knapp som du ska trycka på för att lyssna på meddelandet. Det finns det också i röstmeddelanden från bedragare. Men när du klickar på knappen för att lyssna så laddas det i stället ner en skadlig kod till telefonen. Klicka aldrig på några länkar i meddelanden.

Bedragare kan även luras genom att locka med en uppgradering av appen, till WhatsApp Guld. Bedragaren säger att uppgraderingen ger tillgång till funktioner och tjänster, som egentligen inte finns. Du får ett meddelande med en länk som du ska klicka på. När du klickar på länken kommer du till en falsk webbsida som laddar ner skadlig kod till telefonen. WhatsApp skickar aldrig ut uppdateringar via meddelanden. Det finns antivirusprogram som kan hjälpa dig att få bort den skadliga koden om du har blivit drabbad.

Barn och unga personer blir ofta lurade att besöka porrsidor. Det kan gå till så att bedragare låtsas vara någon den unga känner. Bedragaren skickar ett meddelande där det står att hen har ett nytt nummer och att den unga ska lägga till personen. Men så fort den unga klickar på det nya numret skickas hen till porrsidor. Det är väldigt viktigt att vuxna pratar med sina barn om riskerna med WhatsApp och andra sociala medier. Till exempel att barnet aldrig ska skicka bilder på sig själv eller någon annan eller dela med sig av privat information till någon som barnet inte känner väl eller har träffat.

Var uppmärksam på det här för att skydda dig:

Om någon vill att du ska klicka på en länk.

Om någon vill att du ska dela med dig av privata uppgifter.

Om någon vill att du ska dela vidare ett meddelande.

Om du får ett meddelande om att uppgradera WhatsApp.

Om någon vill att du ska betala för WhatsApp på något sätt. WhatsApp är gratis.

https://faq.whatsapp.com/general/security-and-privacy/staying-safe-on-whatsapp/

https://faq.whatsapp.com/general/security-and-privacy/account-security-tips/

https://faq.whatsapp.com/general/security-and-privacy/hoax-messages/

Det är viktigt att förhålla sig källkritisk till det vi möts av i vår vardag och våra flöden. Bedragare utnyttjar ny teknik och sätt att kommunicera, och finns närvarande i de kanaler vi rör oss i – och AI är inget undantag. Deepfake är ett exempel på en teknik som härstammar från AI som bedragare i allt större utsträckning kommer att använda sig av för att begå brott – nu och i framtiden. 

Begreppet deepfake kommer från en sammanslagning av två engelska ord, 

, och syftar till att beskriva när man med hjälp av teknik skapar manipulerade videor, ljudklipp eller bilder som ser ut som att vara autentiska. 

Deep machine learning, eller djup maskininlärning som det heter på svenska, är högt avancerad AI-teknik (Artificiell Intelligens) där indataegenskaper plockas ut genom maskininlärda algoritmer med flera lager. I praktiken används denna deepfake-AI ofta för att manipulera ett ansikte eller en röst i en deepfakevideo eller ett foto.

Tyvärr utnyttjas tekniken av bedragare till att begå olika digitala brott, se exempel nedan.

Befogenhetsbedrägeri (vishing och Teams-möte med deepfakepersoner)

Med hjälp av deepfake-teknik är det alltså möjligt att läsa in data som ett ansikte. Ett sådant exempel är att man låter en maskinmodell tränas med bilder på en kändis som man vill kopiera. Det behövs mellan 500 och 1000 bilder från olika vinklar för att få en bra kopia av ansiktet.

Många av oss har säkert redan idag använt sig av tekniken genom olika appar. Ett exempel på en deepfake-app är FakeApp. FakeApp är ett komplett Windows-program som har förfinats alltmer till ett lättarbetat gränssnitt för vem som helst att börja använda.

Även röster kan kopieras med hjälp av deepfake-appar eller program, exempelvis en så kallad 

. Det fungerar på samma sätt som bild- och videobaserade deepfakes där AI:n istället tar in och analyserar ljudfiler av en persons röst. Detta kombinerat med trovärdiga deepfakevideos gör det svårt att särskilja deepfejken från verklighetens person, vilket har lett till virala fejkade nyhetsklipp av politiska figurer som till exempel Barrack Obama och Volodomir Zelenskyj som är fullkomligt fabricerade.

Nedan finns exempel på deepfake-teknik använts både visuellt och genom röst:

https://www.creativebloq.com/features/deepfake-examples

https://techworld.idg.se/2.2524/1.722934/vd-rost-fejk-ai

Går det att skydda sig mot bedrägerier som använder deepfake?

En deepfejkad bild eller video kan vara svår att känna igen, och utgör en fara för både privatpersoner och samhället som helhet. Men det finns flera tips du kan följa för att undvika att bli lurad av deepfakes. Det första du bör göra är att lära dig att känna igen en deepfake.

Här är några bra kännetecken för att känna igen en deepfejkad bild eller video:

Onaturliga kroppsrörelser och kroppsformer

Händer och fingrar som inte ser äkta ut

Dålig synkronisering mellan ljud samt läppar och munrörelser

För den mer tekniskt bevandrade finns program  man kan använda sig av för att upptäcka deepfakes samt tekniker för att skydda sina videor och ljudfiler:

Video- och bildredigeringsverktyg som gör det möjligt att spela upp video i slowmotion och zooma in frames/bilder.

Digitala fingeravtryck som använder sig av blockchain-teknologi (samma teknik som 

 till allt du läser, ser eller hör. Försök att verifiera källan till en bild eller video, eftersom du inte alltid kan lita på att innehållet är äkta. Osäkra källor eller okända avsändare bör tas med en nypa salt.

Granska noggrant bilder och videor för tecken på manipulering. Leta efter onaturliga ansiktsuttryck, ojämnheter i ljus och skuggor, osynkade rörelser och orealistiska detaljer som kan avslöja en deepfake.

Skydda dig själv. Var noga med att skydda din personliga information och dela inte känsligt material på nätet. Ju mindre personlig information och bilder på dig som finns tillgänglig, desto svårare blir det för bedragare att skapa realistiska deepfakes.

Dela inte information innan du kontrollerar dess källa och legitimitet. Ta bort och anmäl innehåll om du upptäcker att det är fejk. Varna gärna andra för artikeln, bilden eller filmen, och uppmana andra att vara källkritiska.

Håll dig informerad och uppdaterad. Genom att hålla dig uppdaterad kan du vara bättre rustad att känna igen och undvika potentiella hot. På Säkerhetskollen varnar vi om pågående digitala brott. Se till att hålla utkik och 

Dela gärna tipsen vidare med dina nära och kära för att skapa en tryggare digital värld för alla!


Som världens näst största sociala medie-tjänst finns det idag flera sätt att bli lurad på Instagram. Om du får konstiga meddelanden från okända personer, eller extremt bra erbjudanden, är det viktigt att kunna känna igen bedrägeri, och veta hur bedragare använder Instagram för att utnyttja dig.

Instagram eller “Insta” är ett av de absolut populäraste sociala medierna, oavsett vilken generation du tillhör. Det används för att dela med sig av bilder, videos och ”storys”. En story kan vara en bild, video eller en livesändning som läggs upp och sen försvinner efter 24 timmar. Som användare kan du själv bestämma om du vill ha ditt konto öppet eller privat. Väljer du att ha det öppet så kan vem som helst se vad du lägger ut. Väljer du att ha det privat så är det bara dina följare som kan ta del av dina bilder, videos och livesändningar. Vi beskriver här de vanligaste bedrägerierna.

Etablerade varumärkens konton kan kopieras av bedragare på Instagram, dessa skapar falska erbjudanden, annonser och tävlingar i syfte att locka till klick vidare till falska webbplatser. Dessa konton har ofta ”köpt” falska följare, dvs. fake-konton, vilket betyder att det ser ut som kontot har massor av följare för att försöka höja trovärdigheten och likna det riktiga kontot.   Varorna som Instagrambedragarna erbjuder till fördelaktiga priser är antingen piratkopierade eller så levereras de inte alls till köparen. Många gånger erbjuder dessa konton även s.k. ”giveaways”, det kan vara gratis produkter eller resor. Det enda som begärs i motprestation är att du ska gå in via en länk till en webbsida och anmäla dig. Vad som i själva verket händer är att dina privata 

 när du hamnar på dessa falska webbsidor. Någon vara eller vinst kommer du aldrig få.

Falsk verifieringsbegäran från Instagram

Bedragare utger sig ofta för att vara från Instagram i mejl där de ber dig som användare att verifiera ditt konto på grund av misstänkt aktivitet eller som en rutinkontroll. Du hänvisas till en falsk webbsida där du ska verifiera din mejladress och ditt lösenord. På detta sätt kommer bedragarna över dina privata uppgifter och 

. Lämna aldrig ut dina uppgifter via konstiga meddelanden på Instagram som innerhåller 

Det är vanligt att bedragare på Instagram lockar med osannolika erbjudanden och fördelaktiga investeringslöften – s.k. investeringsbedrägerier. Bedragarna kan måla upp en bild av en säker investering i form av en summa pengar som ska generera en stor avkastning. Detta är falska löften och bedragarna försvinner så fort en inbetalning är gjord.

Cash-flipping: du ombeds skicka en summa pengar och få en större tillbaka.

Ponzibedrägerier: en form av pyramidspel där insatt kapital används till utbetalningar istället för avkastning i successivt flera led.

“Bli-rik-snabbt”-bedrägerier: flera typer av bedrägerier som alla har

Falska jobbannonser är också ett vanligt sätt för bedragare att komma åt privata uppgifter eller lura till sig pengar. Skulle du bli taggad på Instagram av ett företag om ett erbjudande finns det stor risk för att det är bedrägeri eller skräppost, sk. spam. Undvik därför att klicka på jobbannonser som låter för bra för att vara sanna eller om avsändaren i annonsen uppmanar dig till att betala något i förskott. När du klickar dig vidare på en jobbannons så ska du vara uppmärksam på var du kommer någonstans. Upplever du att den sidan du hamnar på inte har någon anknytning till det ursprungliga ”jobbinlägget”? Ber den dig om känslig information (exempel myndighets-id) men använder inte säker (https) surfning? Då är det med stor sannolikhet ett Instagrambedrägeri.

Romansbedragare skapar fake-konton på Instagram och skickar ofta romantiska meddelanden till personer de inte känner. I meddelandena påstår de sig vara skilda, änkor/änklingar eller har drabbats av någon form av svårighet. Dessa bedragare är tålmodiga och kan ”arbeta” på personer i veckor, månader och till och med år för att nå sina mål. Romansbedragaren kan exempelvis skicka bilder på “sig själv” (vilket egentligen är en annan person) och till slut vinner den offrets förtroende och kärlekstillit. När sedan bedragaren känner att tilliten är vunnen och att en ”kärleksrelation” är etablerad så kommer frågan om pengar. Det kan handla om att pengar till en flygbiljett eller ett visum som ska betalas, eller att en oförutsedd utgift har dykt upp. Bedragaren lovar alltid att pengarna ska betalas tillbaka så fort ni ses eller dagen efter. Betala aldrig ut pengar till personer som du aldrig har träffat eller känner väl, oavsett påstådd orsak.

Personen som skickar en vänförfrågan är helt okänd för dig.

Personen jobbar ofta utomlands som militär, läkare eller på en oljerigg.

En fråga om pengar uppkommer tidigt efter att vänskapen blivit förtrolig.

När bedragaren frågar om pengar är det alltid bråttom; personen eller en släkting har hamnat i ekonomisk kris och behöver hjälp snabbt.

Summorna ökar successivt, det börjar oftast med småsummor.

Bedragaren slutar höra av sig efter att den fått tillräckligt med pengar.

En ny person hör av sig efter bedrägeriet och erbjuder en chans för dig att få tillbaka pengarna.

Tänk på detta för att inte bli lurad på Instagram:

Betala aldrig ut pengar till någon du inte träffat eller känner inte väl.

Betala aldrig ut pengar till någon som erbjuder (exempelvis) ett fördelaktigt lån eller någon form av vinst i en tävling.

Betala aldrig ut pengar till någon för att söka ett jobb i en jobbannons.

Lämna aldrig ut privata uppgifter till personer som säger sig vara från Instagrams ”säkerhetsavdelning” – varken din mejl, användarnamn eller inloggningsuppgifter.

Se upp med personer som vill flytta konversationen från Instagram till en annan plattform eller till en mejlkonversation.

Se upp med personer som ber om pengar och utger sig för att vara en vän eller släkting.

Se alltid upp med länkar som är skickade till dig, oavsett vem de kommer ifrån.

Se upp med inlägg eller meddelanden som är skickade till dig som har dålig stavning eller andra grammatiska felaktigheter.

Anmäl alltid misstänkt bedrägeri på Instagram till polisen på 114 14.

 Appen ber om åtkomst till hela din adressbok för att ge möjlighet bjuda in andra personer som ännu inte använder appen. Det betyder att alla kontakter lagras och laddas upp till Clubhouse server. Medan du lyssnar på Musks senaste drag kan din kontaktinformation exponeras samtidigt. Det skapas ”skuggprofiler" för personer i kontaktlistan som ännu inte är med i appen. Hittills finns det inget enkelt sätt att motsätta sig att Clubhouse skapar skuggprofiler som inkluderar namn, nummer och potentiella kontakter.

 Ljudchattarna i appen raderas på ett trovärdigt sätt när alla i diskussionen har lämnat rummet. Men deras sekretesspolicy säger att konversationerna bara raderas automatiskt om ingen rapporterade ett "Trust and Safety-brott" under diskussionen. Med andra ord, om det inträffar, behåller Clubhouse ljudet tills ”utredningen är klar.” Även om de lagt till att de tillfälliga ljudinspelningarna är krypterade förbehåller de sig rätten att vid behov dela dem med brottsbekämpande myndigheter.

Clubhouse tar inte heller upp det dataskydd, GDPR, som ska informera om hur EU-medborgares data behandlas. GDPR nämns inte i Clubhouse användarvillkor och sekretesspolicy trots att personuppgifter lagras på deras servrar, något som lett till att företaget hamnat i legala strider i bland annat Tyskland. Enligt GDPR måste företag som behandlar data (Clubhouse's moderbolag, Alpha Exploration) också utse ansvariga personer i Europa.

För övrigt är Appen dessutom bara tillgänglig till Iphone medan det finns en app med samma namn till Android, en projektplaneringsapp vilket kan vara ganska förvirrande för nya användare.

https://medium.com/technology-hits/clubhouse-and-its-security-risk-201526fd06d1

https://www.jdsupra.com/legalnews/clubhouse-app-faces-court-action-in-6123803/

Sociala medier är olika digitala plattformer som möjliggör kommunikation, interaktion och utbyte av information mellan människor på internet. Sociala medier kan finnas i webbläsaren, som appar i telefonen, eller program som laddas ned på datorn. Gemensamt för de flesta sociala medier är att användarna kan skapa profiler, dela innehåll mellan varandra, kommunicera med andra användare och delta i olika aktiviteter och nätverk. Sociala medier kan användas för att hålla kontakten med vänner i verkliga livet och för att skapa nya relationer och kontakter över hela världen.

Idag tar sociala medier upp en stor del av vår tid, både privat och i arbetslivet, och utgör en alltmer naturlig del av vår vardag. Men med detta följer också risker att utsättas för digitala brott, oönskade kontakter eller situationer. Barn idag växer upp i en digital värld där det myllrar av olika plattformar som hela tiden blir fler. Utvecklingen går i en rasande takt och det är inte konstigt att det kan uppstå ett kunskapsglapp mellan dig som förälder och ditt barn. För att skydda ditt barn på olika digitala plattformar behöver du som förälder i viss mån följa med i utvecklingen för att få en förståelse för de risker ditt barn kan utsättas för i sociala medier.

Hjälp ditt barn till en säkrare digital vardag – snabb checklista:

Att ha en öppen kommunikation och diskutera sociala medier med barnen är en viktig del av att hjälpa ditt barn att använda sociala medier på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Genom att sätta gränser och lära dem om risken kan du hjälpa till att skapa en tryggare onlinemiljö för dem att växa upp i.

 Det bästa sättet att lära barnen hur man använder sociala medier på ett ansvarsfullt sätt är att själva vara ett gott föredöme. Visa att du själv använder sociala medier på ett säkert sätt och att du har goda sociala färdigheter både online och offline.

 Diskutera med barnen om regler och gränser för sociala medier som du anser vara lämpligt för deras ålder. Det kan handla om hur mycket tid de tillbringar på sociala medier och hur de hanterar interaktioner med andra på nätet.

Lär ditt barn att skydda sin integritet.

 Det är viktigt att lära barnen att skydda sin personliga information på sociala medier. Berätta om riskerna med att dela med sig av personlig information som hemadress, telefonnummer eller skola. Diskutera också vikten av att ställa in säkerhetsinställningar på sina sociala medier-konton.

Diskutera konsekvenserna av deras handlingar.

 Förklara för barnen att deras handlingar på sociala medier har konsekvenser. Detta inkluderar vad de postar, vem de interagerar med och hur de beter sig online. Diskutera också communityregler på olika plattformar, vad som händer om de bryter mot reglerna eller använder sociala medier på ett olämpligt sätt.

Prata om vad de kan göra om något går fel. 

Lär barnen att de alltid ska berätta för dig som förälder eller en vuxen de litar på om något går snett eller känns fel på sociala medier. Det kan handla om mobbning, oönskade kontakter eller andra obehagliga situationer. Förklara också att det går att rapportera olämpligt beteende eller innehåll på sociala medier och polisanmäla om man har blivit utsatt för ett brott.

Lista: Vanliga sociala medier bland barn 

Det finns en mängd olika sociala medieplattformar och communitys som är populär bland barn och unga med olika innehåll, syften och målgrupper. De vanligaste sociala medierna bland barn kan variera beroende på åldersgrupp och geografisk plats, och även förändras över tid. Nedan listar vi några av de mest populära sociala medierna bland barn.

 TikTok är en app där användare kan skapa och dela korta videoklipp med olika effekter och musik. Appen är särskilt populär bland tonåringar och unga vuxna.

 Instagram är en bild- och videodelningsapp där användare kan ladda upp bilder och videor och följa andra användares konto. Instagram är också mycket populärt bland tonåringar och unga vuxna.

 Snapchat är en app där användare kan skicka bilder och videor till varandra, som försvinner efter en viss tid. Appen är populär bland barn och ungdomar på grund av dess funktioner för att lägga till filter och lins-effekter.

YouTube är en videodelningsplattform där användare kan ladda upp, titta på och kommentera videor. Många barn använder  YouTube för att se videos om exempelvis spel och prenumerera på Youtubers som gör underhållande eller intressant innehåll.

Twitch är en livestreaming-plattform som är inriktad på videospel och esport. Plattformen gör det möjligt för användare att livesända sitt eget spelande eller titta på andra spelare som spela olika spel som Fortnite, League of Legends eller Dota 2. Plattformen har också en interaktiv funktion som gör att tittarna kan delta i strömmen genom att skicka meddelanden och interagera med andra tittare eller streamers.

Discord är en kommunikationsplattform som är populär bland spelare och andra communitys på internet. Plattformen tillåter användare att skapa egna "kanaler" som kan vara både privata och offentliga, där medlemmarna kan prata med varandra med både röst- och chattfunktioner.

Facebook är en social plattform som har funnits i över ett decennium. Det har en mångsidig publik, men barn och ungdomar är mer benägna att använda andra sociala medier som TikTok och Instagram.

 Roblox är en online-spelplattform där användare kan skapa, spela och delta i spel i en virtuell värld. Roblox är främst riktat mot en yngre publik, med många av spelen som skapats för barn och tonåringar.

Om det är något vi vet med säkerhet är det att ju yngre barnet är desto svårare är det att upptäcka risker på sociala medier. Barn tenderar ofta att agera mer spontant och ha mindre eftertänksamhet eller konsekvenstänk.

Som förälder är det därför oerhört viktigt att vara medveten om vilka sociala medier som just 

 använder och hur plattformarna fungerar. Visa nyfikenhet och fråga hur ditt barn använder sociala medier, och diskutera potentiella risker med användandet för att hjälpa ditt barn att bli säkrare online.

Det finns flera risker för barn på sociala medier som föräldrar och vårdnadshavare bör vara medvetna om. Nedan följer några av de vanligaste riskerna.

Mobbning, önskad eller olämplig kontakt. 

Barn kan råka ut för oönskad kontakt från främlingar i chattfunktioner eller direktmeddelanden på sociala medier. Meddelandena kan innehålla hot, trakasserier av olika slag eller försök till gromning.

 Barn kan utsättas för mobbning och trakasserier på sociala medier, även kallat cybermobbning. Det kan handla om bilder eller falska rykten som sprids,  hot, hatmeddelanden, trakasserier och andra former av kränkande beteende.

Barn kan oavsiktligt utsättas för olämpligt eller våldsamt innehåll på sociala medier, vilket kan påverka deras mentala hälsa och välbefinnande.

 Det finns många bedragare på sociala medier. Bedragarna har en mängd olika tillvägagångssätt, bland annat förekommer skapa falska profiler under vilka bedragarna begår brott och bedrägerier.

Säkerhet på sociala medier