Det ser ut som en helt vanlig chatt, och när du frågar den något får du ofta utförliga och korrekta svar. Men den du chattar med är inte en allvetande expert, det är inte ens en människa. Bakom chatten finns ett avancerat AI-system, även kallat språkmodell, som har tränats på enorma mängder texter och datakällor.

Chattroboten ChatGPT har snabbt blivit populär sedan verktyget släpptes till allmänheten under hösten 2022. Sedan dess har många fått upp ögonen för fenomenet. Verktyget utvecklades av företaget OpenAI i San Francisco, och förutom denna finns även sökmotorn Googles motsvarighet Bard samt Bings verktyg Bing Chat, för att nämna några.

Du är säkert bekant med virtuella röstassistenter som Alexa eller Siri. Dessa använder artificiell intelligens (AI) och kan hålla skriftlig eller muntlig dialog baserat på vad de får för information. 

Språkmodeller som exempelvis ChatGPT använder också AI och djupinlärningstekniker

för att generera text baserat på uppmaningen i den text du matar in, vilket även kallas prompt. Detta är möjligt eftersom AI-modellen har tränats på stora mängder textdata och på så vis har lärt sig att känna igen mönster, förstå grammatik och sammanhang. Modellerna har i sin tur lärt sig hur de kan uttrycka sig i ord, meningar och förmedla information på ett lättförståeligt sätt.

När AI-modeller får en fråga använder de sig av inlärd kunskap och datakällor som de tränats på för att kunna besvara frågan. Detta kan helt klart spara dig mängder av tid, jämfört med om du manuellt letade efter svaret genom att söka på internet eller bland litteratur på biblioteket. Svaren som ges beror alltså på vilken data språkmodellerna har tränats på.

Ofta kan dialogerna upplevas som imponerande mänskliga och naturliga. Baserat på din prompt kan språkmodeller besvara dina frågor och hjälpa dig att utföra ibland komplexa och avancerade uppgifter. De kan även minnas och lära sig av tidigare interaktioner för framtida samtal, och till och med förstå och erkänna när de haft fel.

Att skriva med en chattrobot kan vara förenat med säkerhetsrisker. Var försiktig med att förse chattrobotar med känslig information, såsom personuppgifter, affärsdata eller medicinska journaler. Räkna med att den information du matar in kan lagras, användas och återanvändas av AI.

Var uppmärksam! Det du hör, ser eller läser kan vara förfalskat, innehålla felaktigheter eller olämpliga budskap. Använd sunt förnuft och ett kritiskt förhållningssätt till information och råd som du får från chattrobotar. Faktakolla information och var försiktig med att sprida vidare uppgifter om du inte är helt säker på att de är sanna.

Kom ihåg att chattrobotar har begränsningar. Chattroboten ChatGPT har exempelvis 

begränsad kunskap om omvärlden och händelser efter år 2021

, enligt Open AI själva som ligger bakom verktyget. Det är viktigt att vara medveten om dessa begränsningar och att faktakolla uppgifter som ges. 

Det är viktigt att förhålla sig källkritisk till det vi möts av i vår vardag och våra flöden. Bedragare utnyttjar ny teknik och sätt att kommunicera, och finns närvarande i de kanaler vi rör oss i – och AI är inget undantag. Deepfake är ett exempel på en teknik som härstammar från AI som bedragare i allt större utsträckning kommer att använda sig av för att begå brott – nu och i framtiden. 

Begreppet deepfake kommer från en sammanslagning av två engelska ord, 

, och syftar till att beskriva när man med hjälp av teknik skapar manipulerade videor, ljudklipp eller bilder som ser ut som att vara autentiska. 

Deep machine learning, eller djup maskininlärning som det heter på svenska, är högt avancerad AI-teknik (Artificiell Intelligens) där indataegenskaper plockas ut genom maskininlärda algoritmer med flera lager. I praktiken används denna deepfake-AI ofta för att manipulera ett ansikte eller en röst i en deepfakevideo eller ett foto.

Tyvärr utnyttjas tekniken av bedragare till att begå olika digitala brott, se exempel nedan.

Befogenhetsbedrägeri (vishing och Teams-möte med deepfakepersoner)

Med hjälp av deepfake-teknik är det alltså möjligt att läsa in data som ett ansikte. Ett sådant exempel är att man låter en maskinmodell tränas med bilder på en kändis som man vill kopiera. Det behövs mellan 500 och 1000 bilder från olika vinklar för att få en bra kopia av ansiktet.

Många av oss har säkert redan idag använt sig av tekniken genom olika appar. Ett exempel på en deepfake-app är FakeApp. FakeApp är ett komplett Windows-program som har förfinats alltmer till ett lättarbetat gränssnitt för vem som helst att börja använda.

Även röster kan kopieras med hjälp av deepfake-appar eller program, exempelvis en så kallad 

. Det fungerar på samma sätt som bild- och videobaserade deepfakes där AI:n istället tar in och analyserar ljudfiler av en persons röst. Detta kombinerat med trovärdiga deepfakevideos gör det svårt att särskilja deepfejken från verklighetens person, vilket har lett till virala fejkade nyhetsklipp av politiska figurer som till exempel Barrack Obama och Volodomir Zelenskyj som är fullkomligt fabricerade.

Nedan finns exempel på deepfake-teknik använts både visuellt och genom röst:

https://www.creativebloq.com/features/deepfake-examples

https://techworld.idg.se/2.2524/1.722934/vd-rost-fejk-ai

Går det att skydda sig mot bedrägerier som använder deepfake?

En deepfejkad bild eller video kan vara svår att känna igen, och utgör en fara för både privatpersoner och samhället som helhet. Men det finns flera tips du kan följa för att undvika att bli lurad av deepfakes. Det första du bör göra är att lära dig att känna igen en deepfake.

Här är några bra kännetecken för att känna igen en deepfejkad bild eller video:

Onaturliga kroppsrörelser och kroppsformer

Händer och fingrar som inte ser äkta ut

Dålig synkronisering mellan ljud samt läppar och munrörelser

För den mer tekniskt bevandrade finns program  man kan använda sig av för att upptäcka deepfakes samt tekniker för att skydda sina videor och ljudfiler:

Video- och bildredigeringsverktyg som gör det möjligt att spela upp video i slowmotion och zooma in frames/bilder.

Digitala fingeravtryck som använder sig av blockchain-teknologi (samma teknik som 

 till allt du läser, ser eller hör. Försök att verifiera källan till en bild eller video, eftersom du inte alltid kan lita på att innehållet är äkta. Osäkra källor eller okända avsändare bör tas med en nypa salt.

Granska noggrant bilder och videor för tecken på manipulering. Leta efter onaturliga ansiktsuttryck, ojämnheter i ljus och skuggor, osynkade rörelser och orealistiska detaljer som kan avslöja en deepfake.

Skydda dig själv. Var noga med att skydda din personliga information och dela inte känsligt material på nätet. Ju mindre personlig information och bilder på dig som finns tillgänglig, desto svårare blir det för bedragare att skapa realistiska deepfakes.

Dela inte information innan du kontrollerar dess källa och legitimitet. Ta bort och anmäl innehåll om du upptäcker att det är fejk. Varna gärna andra för artikeln, bilden eller filmen, och uppmana andra att vara källkritiska.

Håll dig informerad och uppdaterad. Genom att hålla dig uppdaterad kan du vara bättre rustad att känna igen och undvika potentiella hot. På Säkerhetskollen varnar vi om pågående digitala brott. Se till att hålla utkik och 

Dela gärna tipsen vidare med dina nära och kära för att skapa en tryggare digital värld för alla!


$codeword – vårt nya vapen mot AI-bedragare

Världen kan vara en lurig plats. Tänk om du plötsligt råkar ut för en bedragare som använder en fejkad AI-röst eller en övertygande deepfake-video? Hur ska vi kunna skilja fejk från verkligheten när bedragare kan låta och se ut precis som du och jag? Jag har lösningen! Med hjälp av Säkerhetskollen har jag tagit fram ett kodord för att säkerställa att du verkligen är du. Så nästa gång du tvekar, kom ihåg vårt kodord och låt oss tillsammans avslöja bluffen!

Besök Säkerhetskollen och testa att generera ett kodord med en annan vän eller familjemedlem du också, för att undvika att bli lurad

Till kodordsgeneratorn på Säkerhetskollen
https://sakerhetskollen.se/kodord

AI är en samlingsterm för maskiners förmåga att imitera mänskliga kognitiva funktioner, exempelvis inlärning, problemlösning, förmågan att dra slutsatser och fatta beslut.

Utvecklingen av AI har gått i en rasande takt under de senaste åren. Den kanske tydligaste milstolpen skedde under hösten 2022 när chattroboten ChatGPT till allmänheten. I mars 2023 släpptes den fjärde versionen av verktyget, och sedan dess har tekniken och verktygen som tillämpar AI blivit mer tillgängliga och begripliga för fler.

Tekniken och ämnet i sig är däremot långt ifrån något nytt. Forskare har sedan länge varit intresserade av att utforska hur maskiner kan assistera människan och utföra uppgifter som normalt sett kräver mänsklig intelligens. AI är därför ett stort forskningsområde och vissa AI-teknologier har funnits i över 50 år.

I det uppkopplade och digitala samhälle vi lever i är AI en stor del av vår vardag – och tekniken påverkar dig med största sannolikhet varje dag. Har du till exempel undrat hur du får rekommenderade videoklipp som perfekt matchar dina intressen, eller funderat på hur det går till när du ser reklamannonser baserat på vad du tidigare tittat på när du shoppat online? AI kan lära sig vad du gillar och hjälpa dig hitta liknande innehåll.

När du använder karttjänster i din smartphone och får förslag på den bästa rutten i det rådande trafikläget, aktuella väderprognoser för platsen du befinner dig på, eller att bilder i din kamerarulle sorteras utifrån motivet är det också tack vare AI.

AI-verktyg används även inom en mängd olika branscher, exempelvis finans för att förutsäga valutakurser och förändringar i aktiemarknaden, transportnäringen för att hitta optimala rutter för tåg- eller flygtrafik, lantbruk att fatta rätt beslut gällande skördarna baserat på data, eller inom vården för att exempelvis ställa diagnoser från röntgenbilder.

Det är viktigt att komma ihåg att AI är en bred term som omfattar en mängd olika teknologier och tillvägagångssätt. Enkelt uttryckt använder AI stora mängder data och avancerade algoritmer för att lära sig, anpassa sig och utföra olika uppgifter. En grundförutsättning för ett AI-system är därför att samla in och analysera stora mängder data, för att kunna lära sig och förbättra sig över tid och upptäcka mönster.

Med hjälp av matematik och logik kan ett datorsystem eller en maskin simulera sättet vi människor tänker för att ta till sig och lära sig ny information, och utföra uppgifter. Det finns en mängd olika teknologier inom AI-området, men gemensamt för de flesta är att de använder någon form av maskininlärning.

Två viktiga områden inom AI är maskininlärning och djupinlärning, dessa går vi djupare in på nedan.

Maskininlärning är en tillämpning av AI som gör det möjligt för datorer att använda sig av erfarenhet för att förbättra sin prestation över tid genom iterativa processer, vilket innebär att en uppgift eller en serie steg upprepas flera gånger.  Vid varje iteration kan resultatet förbättras eller justeras baserat på tidigare erfarenheter eller feedback.

Djupinlärning är en utvecklad form av maskininlärning som strukturerar algoritmer i lager för att skapa artificiella neurala nätverk som kan lära sig och fatta beslut på egen hand. Inlärningsprocessen är djup eftersom strukturen för artificiella neurala nätverk består av 

Med tekniken är det möjligt att träna datorer att analysera stora och komplexa datamängder och utföra komplicerade uppgifter. Djupinlärning används exempelvis för att förstå exempelvis vad en bild föreställer eller vad en text vill förmedla genom att analysera budskapet i texten.

Är AI bara positivt? Nja, det finns både flertal för- och nackdelar med AI, 

 Deras bedömning är att tekniken kan hjälpa till att förbättra sjukvården, göra bilar och transportmedel säkrare, och öka hållbarheten i samhället. Det kan också underlätta tillgång till information och stärka demokratin genom databaserad granskning, förebyggande av desinformation och nätattacker samt säkerställa tillgång till kvalitetsinformation.

Samtidigt ser parlamentet nackdelar i form av hot mot grundläggande rättigheter och demokrati. Om AI utformas och används på ett felaktigt sätt kan det få en negativ påverkan, äventyra integritet, dataskydd och demokrati genom att skapa filterbubblor, sprida desinformation och manipulera politiska val. Även om AI förväntas skapa nya arbetstillfällen finns också en risk att många jobb försvinner, menar parlamentet.

Nyfiken på AI? Då finns det några saker som kan vara bra att tänka på när det gäller säkerheten. Vi sammanfattar våra tips nedan.

Kom ihåg att nya AI-verktyg kan utgöra säkerhetsrisker. Chattrobotar kan exempelvis lagra information som du matar in. Var därför försiktig med att förse dessa med känslig information, såsom personuppgifter, affärsdata eller medicinska journaler.

I en värld där AI kan användas för att förfalska bilder, röst eller annan information är det viktigt att vara medveten om att tekniken kan användas i bedrägliga syften. Bedragare på nätet kan utnyttja tekniken för att fejka bilder, videor, sättet någon pratar eller skriver på.

Var uppmärksam! Det du hör, ser eller läser kan vara förfalskat, innehålla felaktigheter eller olämpliga budskap. Använd sunt förnuft och ett kritiskt förhållningssätt till information och råd från exempelvis chattrobotar, samt var försiktig med att sprida information vidare om du inte är helt säker på att den är sann.

Om någon ringer upp och du känner dig osäker på vem du pratar med, kom ihåg de tre L:en: Lägg på luren, lämna aldrig ut och logga aldrig in på exempelvis Bank-id på uppmaning av någon okänd.

Utveckligen av AI går i en rasande takt. Nu är det enklare och mer tillgängligt än någonsin att begå brott med hjälp av AI. Problemet med brott som utnyttjar klonade röster och deepfake-videos är ännu i sin linda, och vi har troligtvis bara sett början av brott som utnyttjar denna typen av AI-teknik. 

Men det finns redan exempel på brott som begåtts i Sverige, berättar 

, kriminalkommisarie och talesperson vid polisens nationella it-brottscentrum.

– Till exempel har klonade röster använts mot företag i Sverige vid ett fåtal tillfällen. Den uppringda personen har blivit lurad att tro att den pratar med företagets vd och känt igen rösten med hundra procents säkerhet, och uppfyllt vd:ns önskan om genomförande av en transaktion.

– Mig veterligen har detta ännu inte använts inom familjer, vilket det finns exempel på från USA, säger Jan Olsson. 

Det handlar nödvändigtvis inte om mängder av nya brott som växer fram, utan snarare att de allra vanligaste vardagsbrotten som finns i dag kommer att växa och bli mer sofistikerade med hjälp av AI.

– Modus är ofta detsamma. Den vanliga cyberbrottsligheten blir lättare att begå och går att automatisera på ett helt nytt sätt. Med hjälp av chattrobotar, exempelvis ChatGPT, kan bedragare på kort tid generera mängder av phishingmejl eller fejkade sms, säger 

Jan Ohlson ser framför sig att de AI-relaterade brotten kommer att öka, och uppmanar aktörer att ta ansvar:

– Vi ser redan att det har startat, med allt från sofistikerade phishingmail,  påverkanskampanjer och utpressning med fejkade porrfilmssnuttar där offrets ansikte mycket väl integrerats i en annan persons kropp. Vi står inför ett vägskäl där allt hänger på hur vi agerar. Mobiloperatörer, tillverkare av smartphones, utvecklare av operativsystem, arkitekter, etc. har alla möjligheten att motverka den negativa utvecklingen med användningen av AI-teknik och deepfake.

Förr gick det ofta att urskilja ett phishing-mejl på långa vägar, inte sällan innehöll mejlet felaktig grammatik, märkliga symboler och konstiga formuleringar. I dag kan det vara betydligt svårare att skilja ett äkta mejl från ett falskt, menar David Jacoby.

– Med hjälp av AI kan du inte bara skapa ett välskrivet och övertygande mejl, du kan också länka till en fejkad sajt som du skapat helt själv. Det är bara att be AI att ta fram en kod, och på bara några sekunder kan du bygga upp en webbshop som ser ut att sälja sneakers.

En bedragare behöver med andra ord inte längre vara särskilt vass för att begå brott, eller kunna flera språk för den sakens skull.

– Lika enkelt och snabbt går det att be AI att översätta ett phishing-mejl till flera olika språk för att skapa och sprida omfattande cyberbrottskampanjer över hela världen, fortsätter David Jacoby.

I dag finns även avancerade verktyg för att skapa fejkade AI-röster, bilder och videos som både kan låta och ser ut precis som någon du känner, en teknik som bland annat kallas 

. Det kräver inte längre stora mängder ljud- eller videomaterial för att göra det hela trovärdigt.

När bedrägerierna sker i flera lager är det ännu svårare att urskilja vad som är sant eller falskt, fortsätter David Jacoby.

– Phishingmejl i framtiden kanske består av att du först får ett sms av en kompis och sedan ett videosamtal där kompisen ber dig att klicka på länken de nyss skickade, och att det är bråttom. Då kan det vara svårt att stå emot.

Brotten har redan börjat växa fram, och många privatpersoner kommer med stor sannolikhet att drabbas inom en snar framtid, menar David.

– Frågan som många nu behöver ställa sig är därför; vågar jag stå emot impulsen om någon jag känner ringer och ber mig klicka på en länk eller swisha ett nytt och okänt nummer, dessutom under press?

Bedragare som begår dessa typer av brott vill ofta få offret att känna att det är bråttom och agera snabbt utan eftertanke. Det kan handla om att föra över pengar eller lämna ifrån sig sina uppgifter, förklarar David vidare.

– De kan få dig att tro att de behöver hjälp nu, de sitter i skiten. Där ska man vara försiktig.

Till dessa har David Jacoby ett viktigt råd:

Om någon kontaktar dig, vare sig det är på telefon eller via mejl och vill att du ska utföra något, exempelvis låna ut pengar, bör du vara stanna upp och vara försiktig för att inte agera i affekt, säger David Jacoby.

– Man kan naturligtvis använda kodord (inom exempelvis familjen). Men när det gäller företag måste de policy-regler företagen har efterlevas till fullo. Även om du känner igen vd:ns röst bör du motringa ändå, eftersom det bör göras vid utlandstransaktioner av större belopp, vilket kan avstyra bedrägeriet. Om du får en förfrågan som sticker ut från det normala – var sunt misstänksam och motring.

Enligt David är det bra att ha som vana att kontrollera att personen man pratar med faktiskt är på riktigt.

– Det gäller att hitta ett sätt att verifiera personen du pratar med. Det kan exempelvis vara att be om ett kodord som du och en familjemedlem eller kompis kommit överens om, eller genom att ställa kontrollfrågor.

Det kan vara svårt att ha kodord med alla man känner, då finns det andra knep för att dubbelkolla vem man pratar med.

– Det kanske är en granne eller någon du pratar med sällan, då kan du exempelvis ställa en kontrollfråga som du vet att bara grannen kan svara på, till exempel “hur är det med hunden?” Om den du pratar med inte kan svara på frågan vet du att det är något som inte stämmer.

Ge inte heller upp i första taget, fortsätt att ställa motfrågor, fortsätter David.

– Om den du pratar med säger att den ringt från kompisens telefon, fråga vad kompisen heter. Om du blir ombedd att swisha ett okänt nummer, fråga vem mottagaren på swishen är, och är du inte säker på vem mottagaren är ska du aldrig swisha.

Tekniken är fortfarande i sin linda, och om du pratar med en AI-röst är den förmodligen inte så välgjord att den kan svara utförligt på dina frågor, berättar David Jacoby.

– Oftast består rösten av förinspelade meddelanden. Jag tror vi är långt ifrån ett scenario där vi kan ha en lång konversation med en fejkad röst som har förmåga att lyssna eller svara.

Tips: Så minskar du risken att utsättas AI-bedrägerier

Var försiktig och kom ihåg att den du pratar med kanske inte är på riktigt. Om du blir uppringd och uppmanad att utföra något, gör inte detta.

Lämna aldrig ut personliga uppgifter, logga inte in på uppmaning av någon annan och betala aldrig något utan att tänka efter.

Var försiktig med att klicka på länkar som du får skickade till dig i mejl eller sms.

Om du anar att det är något som inte stämmer, lägg på luren och ring hellre upp personen ifråga.

Kom ihåg det viktiga basskyddet. Ha inte samma lösenord på alla dina konton och håll din dator uppdaterad.

Ha rutiner och processer för hur utbetalningar görs. Det är nämligen vanligt med så kallade vd-scams där bedragare utger sig för att vara en vd eller kollega med auktoritet för att komma åt pengar. Dessa brott blir nu ännu vanligare, och svårare att urskilja med AI-teknik.

Det är viktigt att få anställda att förstå konsekvenserna av dåliga säkerhetsrutiner och hur en säkerhetsläcka kan drabba företaget. Se till att informera anställda och hålla löpande säkerhetsutbildningar.

En prompt är en kort textfras som tolkas av AI-verktyget. Genom att lära dig konsten att skriva en framgångsrik prompt kan du få fram svaret du är ute efter, eller skapa unika och spännande AI-genererade bilder som sticker ut.

Nedan ger vi dig tips på hur du kan bli bättre på skriva en bra 

Var tydlig och specifik. Förse chattroboten med rätt information. Hur bra svar du får beror på hur bra du har formulerat din prompt. Var därför så tydlig och specifik som möjligt i din prompt.

Begränsa omfånget: Fokusera på ett specifikt ämne eller en specifik frågeställning i din prompt istället för att ge en bred och generell uppgift. Detta hjälper AI:n att leverera mer relevanta och precisa svar.

Använd konkreta exempel, ge lite bakgrundsinformation eller förklara sammanhanget kring din fråga eller prompt. Om du exempelvis vill ha förslag på ny musik som passar dig hjälper det att ge chattroboten exempel på annan musik du gillar och varför, så att svaret du får blir så relevant som möjligt.

Var tydlig med önskat format: Om du vill ha svar i ett specifikt format, som en punktlista, en sammanfattning eller en längre beskrivning, specificera detta i din prompt för att få önskat resultat. Du kan också vara tydlig med om du vill ha hjälp att skriva en viss typ av text, som exempelvis ett mejl eller ett blogginlägg.

Testa olika formuleringar: Om du inte får de önskade svaren kan det vara värt att experimentera med olika formuleringar av din prompt. Testa olika ordval eller omstruktureringar för att se om det påverkar svaren.

Ge konstruktiv feedback. För att förbättra framtida svar kan du beskriva vad som saknas eller vad behöver förbättras för att hjälpa AI:n att lära sig och förstå dina preferenser bättre.

Visste du att du kan chatta med i princip vem du vill? Du kan be chattroboten att anta en viss roll, exempelvis en känd person eller en expert. Testa genom att skriva exempelvis “Du är en säkerhetsexpert. Ge mig 5 tips på hur jag skapar ett säkert lösenord”


Att använda AI för att skapa bilder är en spännande möjlighet.  Idag finns flera AI-verktyg där ute som kan hjälpa dig att få fram bilder på precis vad du vill. Några av de mest kända är 

Samma sak gäller här – nyckeln till att uppnå bilden du vill ha är att skriva en bra prompt, en kort textfras som tolkas av AI:n för att generera en bild. Här är några tips för att skapa en bra prompt till AI.

Var specifik och detaljerad. En bildprompt bör vara specifik och detaljerad för att tydligt kommunicera din vision.  Ge så många relevanta detaljer som möjligt, istället för att bara skriva "en kvinna", kan du specificera ålder och klädstil för att få en mer exakt bild.

Använd tydliga nyckelord. Nyckelord är viktiga för att AI:n ska förstå vad du vill ha i bilden. Välj ord som tydligt beskriver dina önskemål. Till exempel, om du vill ha en bild av en glad man som läser en bok i en park, kan du använda nyckelord som "glad", "man", "läsa", "bok" och "park".

Välj rätt stil och ton. För att få önskad atmosfär och känsla i bilden är det viktigt att välja rätt stil och ton. Är det en realistisk bild liknande ett fotografi eller en konstnärlig bild du är ute efter? Se till att få med det i din prompt.

Om du vill ha en romantisk bild kan du använda ord som  "kärlek", "solnedgång" eller "mjukt ljus". Om du däremot vill ha en mer dramatisk bild kan du använda ord som "storm", "kontrast" eller "intensiv".

Använd referenser och liknelser. Ibland kan det vara användbart att använda referenser eller liknelser för att förklara vad du vill ha i bilden. Du kan beskriva det du vill ha genom att säga att du vill ha "en scen som påminner om en Monet-målning med pastellfärger och mjuka penseldrag".

Undvik flertydiga uttryck. För att undvika missförstånd och felaktiga tolkningar är det bäst att undvika flertydiga uttryck i din prompt. Var tydlig och undvik tvetydighet. Till exempel, istället för att säga "ett träd" kan du vara mer specifik och säga "en ek med ett stort lövverk”.

Testa olika variationer. Om du inte får resultatet du önskar kan det vara värt att testa olika variationer av din prompt. Prova att ändra ordval, lägga till eller ta bort detaljer och se hur det påverkar resultatet. Det kan ta lite tid och experimenterande innan du skapar den perfekta bilden.

Ge konstruktiv feedback. Om det är något specifikt du inte gillar eller vill ändra kan du beskriva det i detalj. Detta hjälper AI:n att lära sig och förstå dina preferenser bättre.

Att skriva med en chattrobot kan vara förenat med säkerhetsrisker. Var försiktig med att förse dessa med känslig information, såsom personuppgifter, affärsdata eller medicinska journaler. Räkna med att den information du lägger in i prompten kan lagras, användas och återanvändas av AI.

Kom ihåg att chattrobotar har begränsad kunskap om världen och händelser. Texter som chattroboten ChatGPT tränats på är exempelvis hämtade från internet fram till 2021, vilket innebär att verktyget inte känner till händelser efter detta. Med olika plugins är det dock möjligt att komplettera chattroboten med mer uppdaterad information.

Vad är artificiell intelligens (AI) och varför pratar alla om det just nu? AI medför många spännande möjligheter – men även risker. Har du koll på att bedragare kan dölja sig bakom deepfake eller AI-röster? Läs mer på denna sida.

Artificiell intelligens (AI)

Att chatta med en dator – ChatGPT och chattrobotar

Vad är deepfake? Så känner du igen en AI-generad bild

Kodord

Vad är AI – och hur påverkar det mig?

Så skyddar du dig mot AI-bedrägerier

Så skriver du en bra prompt till AI