Vad är social manipulation

Bedragare använder social manipulation för att vinna ditt förtroende eller få dig att agera under press. Här lär du dig känna igen varningssignalerna och tips på hur du skyddar dina pengar, uppgifter och konton.

Vad är social manipulation?

Social manipulation, även kallat social engineering, innebär att en bedragare försöker lura, påverka eller manipulera en person att utföra handlingar som gynnar bedragaren. Det kan handla om att föra över pengar, lämna ut känslig information, logga in på en tjänst eller godkänna något med Bank-ID.

Till skillnad från många andra typer av brott riktar sig social manipulation inte främst mot tekniska system, utan mot människor. Bedragaren utnyttjar våra känslor, vanor och sociala beteenden för att få oss att fatta beslut som vi annars inte skulle ha gjort.

Vanliga känslor som bedragare försöker väcka är rädsla, stress, nyfikenhet, medkänsla eller förtroende. I vissa fall skapas en känsla av akut brådska för att få personen att agera snabbt utan att tänka efter. I andra fall bygger bedragaren upp en relation under en längre tid innan krav på pengar eller information ställs.

Kontakten kan ske via telefon, sms, mejl, sociala medier, meddelandeappar eller dejtingsajter. Bedragaren kan utge sig för att vara en banktjänsteman, polis, myndighetsperson, kollega, familjemedlem eller någon annan person som inger förtroende.

Hur går social manipulation till?

Social manipulation kan användas i många olika typer av bedrägerier. Ett vanligt exempel är telefonbedrägerier där någon utger sig för att ringa från banken och påstår att ditt konto är utsatt för bedrägeriförsök. Du uppmanas då att identifiera dig med BankID eller flytta pengar till ett så kallat säkert konto. Här kan du läsa mer om telefonbedrägerier .

Andra bedrägerier bygger på att vinna offrets förtroende över tid. Vid romansbedrägerier skapar bedragaren en nära relation innan ekonomiska problem plötsligt uppstår och pengar efterfrågas. Här beskriver vi mer om vad romansbedrägerier är.

Investeringsbedrägerier lockar i stället med möjligheten till hög avkastning och exklusiva erbjudanden som sägs vara tidsbegränsade. Många investeringsbedrägerier börjar på sociala medier. Bedragare publicerar falska annonser som ser ut att leda till etablerade svenska mediers webbplatser. Ofta används bilder på kända personers ansikten och namn som ett sätt att vilseleda ytterligare och inge ett falskt förtroende. I denna artikel kan du läsa mer om dessa bedrägerier.

Befogenhetsbedrägerier är när bedragaren för att vara en banktjänstemän, polis eller vårdpersonal för att utnyttja människors tillit till auktoriteter. Läs mer om befogenhetsbedrägerier här.

Dessa bedrägerier kan också ske inom arbetslivet. Här utger sig bedragare för att vara din chef, leverantör eller annan person med auktoritet för att få dig att genomföra betalningar eller lämna ut känslig information. Det kan ske över telefon eller på mejl.

Nätfiske, även kallat phishing, är när bedragare skickar mejl som ser ut att komma från ett företag, en bank eller en myndighet. Syftet är att få mottagaren att klicka på en länk, öppna en bilaga eller lämna ut känslig information.

Mejlen kan se trovärdiga ut och innehåller ofta budskap som skapar oro eller brådska, till exempel att ett konto har spärrats, att en betalning måste bekräftas eller att en säkerhetsåtgärd krävs omedelbart. Genom att stressa mottagaren hoppas bedragaren att personen ska agera utan att kontrollera om meddelandet är äkta. Lär dig mer om hur du känner igen och undviker nätfiske .

Gemensamt för de flesta bedrägerier som bygger på social manipulation är att bedragaren försöker få dig att:

• lämna ut personlig eller känslig information
• logga in på en tjänst eller godkänna något med Bank-ID
• föra över pengar eller lämna ut betalningsuppgifter
• installera program eller ge någon tillgång till din dator eller mobil
• agera snabbt utan att kontrollera uppgifterna först

Stress är en viktig varningssignal

Om någon försöker pressar dig till att agera eller fatta ett snabbt beslut bör varningsklockorna ringa. Bedragare vill ofta skapa en situation där du känner att du måste agera omedelbart för att undvika en fara eller ta tillvara på en möjlighet.

Påståenden som att ett konto har blivit kapat, att en betalning måste stoppas direkt eller att ett erbjudande snart går ut är vanliga metoder för att skapa stress och minska din förmåga att tänka kritiskt.

Det är viktigt att komma ihåg att den som blir lurad inte är dum eller oaktsam. Bedragare arbetar medvetet och metodiskt för att skapa trovärdighet och påverka människors beslut. De använder metoder som bygger på kunskap om mänskligt beteende och kan drabba vem som helst.

Så skyddar du dig

• Stanna upp och ta dig tid att tänka efter, särskilt om du känner dig stressad, rädd eller pressad.
• Lägg på luren och kontakta banken, myndigheten eller företaget via kontaktuppgifter som du själv har sökt fram.
• Lämna aldrig ut kortuppgifter, koder, lösenord eller annan känslig information till någon som kontaktar dig.
• Logga aldrig in på Bank-ID på uppmaning av någon annan och godkänn aldrig något som du inte själv har initierat.
• Prata med en anhörig, vän eller kollega om du känner dig osäker.

Om du redan har blivit utsatt

Om du har lämnat ut uppgifter, godkänt något med Bank-ID eller fört över pengar bör du agera omedelbart. Kontakta din bank så snabbt som möjligt för att försöka stoppa transaktionen eller begränsa skadan. Gör även en polisanmälan och byt lösenord om inloggningsuppgifter kan ha kommit i orätta händer.