Cerise

Purple

Varför är tvåfaktorsautentisering viktigt?

Tvåfaktorsautentisering innebär ett extra lager för att skydda ditt konto utöver ditt lösenord. Det fungerar genom att du verifierar din identitet med ett lösenord i kombination med exempelvis en kod du får på ett sms till din mobiltelefon.

Tvåfaktorsautentisering gör det därför betydligt svårare för obehöriga att få tillgång till ditt konto, även om de har ditt lösenord. Eftersom en extra verifiering krävs, skyddar det ditt konto från intrång. Och även om ditt lösenord läcker eller skulle bli stulet kommer en hackare ändå behöva din andra verifieringsmetod för att komma åt ditt konto.

Hur mycket säkrare är tvåfaktorsautentisering?

En Google-studie från 2019 undersökte effekterna av tvåfaktorsautentisering och risken för att få sitt konto hackat. Studien fann att tvåfaktorsautentisering avsevärt minskar risken för att få sitt konto hackat. Genom att bara koppla sitt telefonnummer för att verifiera sitt Google-konto kan man blockera upp till 100 procent botar, 99 procent nätfiske-försök och 66 procent riktade attacker. Med tvåfaktorsautentisering är det med andra ord osannolikt att någon kommer åt dina konton, även om de försöker.

Så gör du för att aktivera tvåfaktorsautentisering

Vi har sammanfattat hur du gör steg-för-steg för att aktivera tvåfaktorsautentisering på några av de mest populära plattformarna:

Gå till dina kontoinställningar genom att trycka på din profilbild i högra hörnet.

Tryck på menyn (kugghjulsikon eller ibland tre streck) och gå till “Inställningar och integritet”.

Tryck sedan på ditt “Kontocenter” för Meta.

Välj “Lösenord och säkerhet” och till sist “Tvåfaktorsautentisering”.

Aktivera “Tvåfaktorsautentisering” och följ instruktionerna.

Gmail/Android/Google Play (inkluderar alla Google-tjänster):

Tryck på din profilbild i det övre högra hörnet.

Gå till "Säkerhet" och välj "Tvåstegsverifiering" och följ instruktionerna.

Gå till dina inställningar genom att trycka på profilikonen längst ned till höger.

Välj "Inställningar och sekretess" i menyn (ikon med tre streck).

Välj "Säkerhet", därefter “Tvåstegsverifiering” och följ instruktionerna.

Tryck på din profilbild i det övre vänstra hörnet.

Gå till "Inställningar" i det övre högra hörnet (kugghjulsikonen).

Välj "Tvåfaktorsautentisering" och följ instruktionerna.

Gå in under "Säkerhet" och välj sedan “Ytterligare säkerhet”

Aktivera "Tvåstegsverifiering" och följ instruktionerna.

Välj “Inställningar” och sedan “Inloggning och säkerhet”.

Aktivera "2-stegsverifiering" och följ instruktionerna.

Checklista: Så skyddar du dina viktiga konton

Förutom tvåfaktorsautentisering finns det annat som är viktigt att tänka på för att skydda dina konton:

Se till att dina lösenord är starka. De bör innehålla en blandning av stora och små bokstäver, siffror och specialtecken, gärna en lösenordsfras.

Använd aldrig samma lösenord för flera konton, då slipper du att fler konton blir hackade på en och samma gång.

Använd en lösenordshanterare för att hantera dina lösenord, så kan du med säkerhet ha starka lösenord som du inte behöver komma ihåg.

Håll alltid dina appar och enheter uppdaterade med de senaste säkerhetsuppdateringarna för att undvika säkerhetsbrister.

Var skeptisk mot e-postmeddelanden som ber dig att klicka på länkar eller ge ut känslig information, och kontrollera alltid avsändaren.

Om någon ringer dig och utger sig för att vara från en tjänsteleverantör och ber om ditt lösenord eller verifieringskod, lägg på och kontakta tjänsteleverantören direkt.

Använd inte öppna eller osäkra Wi-Fi-nätverk när du loggar in på dina konton. Surfa alltid på pålitliga och säkra nätverk.

Håll koll på dina konton och var uppmärksam på obehörig aktivitet. Om något verkar misstänkt bör du ändra ditt lösenord.

Nätfiske går ut på att lura till sig uppgifter till bankkonton eller andra värdefulla privata uppgifter, genom att lura och manipulera internetanvändare. Dessa försök sker oftast via e-postmeddelanden som ser ut att komma från en seriös avsändare, som till exempel din bank. Du uppmanas att ge ut privata uppgifter, såsom lösenord eller kredit- och betalkortsnummer. Ofta försöker dessa bedragare lura dig genom att hävda att du måste ge ut information för att verifiera, eller skydda ditt konto från ett intrång. Seriösa banker, företag eller myndigheter skulle i själva verket aldrig uppmana sina kunder och användare att ge ut privata uppgifter via e-post. 

Ta hjälp direkt mot phishing (nätfiske)

Ett klassiskt sätt att försöka få dig ur spel och lämna ut privata uppgifter är genom vishing (kommer från voice phishing), där bedragaren helt enkelt ringer upp dig via röstsamtal. Med samma påståenden som i annan phishing, och med god övertalningsförmåga försöker dessa, ofta överdrivet trevliga bedragare att lura till sig dina inloggningsuppgifter eller annan känslig information för att tömma dina konton. 

En romansbedragare skapar en nära relation och utnyttjar empati, kärlek och förtroende för att få dig att göra transaktioner av pengar. Bedragarna söker ofta personer genom falska profiler i dejtingappar eller sociala medier.

Vad är ID-kapning (identitetsbedrägeri)?

Bedragaren använder sig av en annan persons, eller företagares, namn för att beställa varor, skriva avtal, göra uttag etc. Oftast sker det tillsammans med en adressändring för att få varor och fakturor skickade till annan adress, utan att du vet om det.

Det är inte nödvändigtvis via internetanslutningen som attacken kommer. Det förekommer även falska sms och e-postmeddelanden som ser ut att komma från en seriös avsändare. Ofta består sms:et av en länk och en text om att en vinst eller ett paket finns att hämta ut. Du uppmanas sedan lämna ut privata uppgifter som kan användas av bedragaren för att komma åt dina konton.

Falska annonser med exempelvis en vara som i själva verket inte existerar. Ofta försöker dessa bedragare att få en förskottsbetalning utan att skicka någonting tillbaka.


Fler termer och begrepp på digitala bedrägerier

Här följer en lista på fler termer och begrepp. Vissa typer riktar sig till privatpersoner och andra enbart mot företag.


Till skillnad från de flesta nätfiskeattacker, där bedrägerimejl skickas ut i massor i hopp om att lura så många personer som möjligt, är spear phishing riktade attacker mot enskilda personer eller företag. Dessa attacker är ofta baserade på bakgrundsinformation om det tänkta målet, för att anpassa lockbeten för varje specifik person eller företag.


Är precis som spear phishing specifikt riktade attacker, men här handlar det om att maximera utdelningen genom att nå ut till de allra högsta hönsen, såsom verkställande direktörer eller ekonomichefer.


När du blir kontaktad av någon som ljuger om sin befogenhet och uppger sig representera din bank, en myndighet eller annan seriös samhällsfunktion. Detta för att lura till sig privata uppgifter eller känslig information.


Bedragare som försöker lura till sig pengar genom att skicka ut bluffakturor på varor eller tjänster som inte har beställts.


Bedrägeri som bottnar i att övertyga privatpersoner eller företag om att investera pengar i till exempel fonder och aktier, råvaror eller kryptovalutor, i tron om att det finns stora chanser till hög avkastning.


Någon som använder ditt fysiska betal- eller kreditkort för att genomföra köp eller uttag från ditt konto.


Någon som har kommit över dina kortuppgifter och med detta genomför betalningar, oftast på internet. För detta krävs inte det fysiska kortet utan endast kortnummer, CVV-kod och utgångsdatum.


Pharming går ut på att leda trafiken som är avsedd för en äkta sida till en falsk sida, ofta väldigt lik den ursprungliga webbsidan. Detta kan till exempel resultera i att kontoanvändare får sina inloggningsuppgifter sparade hos bedragare, i tron om att de loggar in på sitt vanliga konto.


Ett sätt att få individer att handla oaktsamt och till exempel lämna ut känslig information eller privata uppgifter, genom att övertyga och manipulera till skillnad från att göra inbrott eller dataintrång på annat sätt. Detta är ett populärt tillvägagångssätt för bedragare.


Groomare är personer som tar kontakt med barn under 15 år i sexuellt syfte. Ofta skapar de falska konton på sociala plattformar online där de kan uppge sig för att vara yngre än vad de är för att lättare få kontakt med andra barn. Genom att skapa en personlig kontakt försöker groomare att sexuellt utnyttja det berörda barnet genom digitala enheter, eller stämma träff för att utföra sexuella övergrepp vid fysiska möten.


Ett brett begrepp som kan definieras som ett olovligt intrång i ett datasystem för att komma över lagrad data och information. För detta finns det flera olika tillvägagångssätt som cyberbrottslingar använder sig av.

Förra veckans dataintrång drabbade tusentals idrottsföreningar. Nu utgår SportAdmin från att alla personuppgifter, inklusive skyddade, kan ha läckt och varnar för bedrägeriförsök.

Man uppmanar föreningar att det är bra att vara extra vaksam, exempelvis på kontaktförsök från okända telefonnummer och e-mail samt inte klicka på länkar som man inte kan verifiera att de är korrekta.

Testa din mejladress här:
https://sakerhetskollen.se/testa-din-sakerhet/ar-din-mejladress-saker

Prata med din familj eller någon vän

Koppla ner ditt nätverk

Gör en virusgenomsökning

Installera om operativsystemet

Polisanmäla händelsen

Ge aldrig efter för bedragare

(Företag) Kontakta IT-support

Spärra ditt betalkort

Polisanmäla stulet kort

Vid borttappat kort – gör en förlustanmälan

Gör en polisanmälan om kontokortsbedrägeri

(Företag) Kontakta ekonomiavdelningen

Omedelbara åtgärder om din mobil har blivit hackad

Installera antivirusprogram för mobilen.

Radera alla konstiga eller främmande appar du ser. 

Om problem kvarstår: gör en fabriksåterställning.

Byt omedelbart ditt lösenord till router och wifi.

Kontrollera att inga andra aktiviter pågått.

Fler tips hittar du längre ned i denna artikel.

Å andra sidan, en ständig kamp för att hänga med i utvecklingen, ha koll på säkerhetsrisker och vad du borde göra för att skydda dig, men kanske framför allt – hur. I dag spenderar vi allt större del av både arbetsdagen och fritiden på våra mobiltelefoner och därmed ökar vi även risken för att bli utsatta för cyberattacker.

De flesta av oss an använder antivirusprogram på våra datorer. Men hur skyddar vi våra mobila enheter? Tyvärr slarvas det ofta med detta, trots att våra mobiltelefoner sedan långt tillbaka har gått från något vi bara ringer med till att bli en avancerad dator i fickformat som bär på i princip all vår personliga information. 

Denna utveckling är inte enbart av godo.

Parallellt med att mängden olika operativsystem och mobiltelefontillverkare ökat har det i dag blivit allt svårare att som vanlig användare avgöra vad som är normalt och inte när det kommer till hur vår mobil beter sig. Följdfrågan blir naturligtvis: Hur ska du då kunna veta vad du 

 reagera på? Här nedan går vi igenom varningssignalerna du inte bör ignorera.


Hackad mobiltelefon? Symptomen som indikerar att du kan vara drabbad


Appar som kraschar eller beter sig konstigt

Hur vet man egentligen vad som är ett vanligt appbeteende och vad som inte är det? Att en app hänger sig och blir seg någon gång ibland betyder inte nödvändigtvis att det är läge att slå på stora trumman, men har du flera appar som plötsligt ständigt kraschar, begär uppdaterings- eller autenticeringstillstånd du inte riktigt förstår bör du vara på din vakt. Likaså om du märker på dataanvändningen att appar dragit orimliga mängder data. Det kan vara indikationer på att du fått skadlig kod installerad som ligger i bakgrunden och använder din data via olika appar.

Ett annat tecken på att allt inte är som det ska är om det plötsligt dyker upp nya appar på din enhet som du inte själv installerat. Har du en känsla av att något inte stämmer på mobilen så kan du börja med ett starta mobilen i så kallat felsäkert läge och se vilka appar som dyker upp. En del skadliga appar är nämligen osynliga när du använder mobilen normalt, har du haft otur och fått en dylik app installerad brukar den dock synas i felsäkert läge och du kan då avinstallera den från mobilen.

Exakt hur du kommer åt felsäkert läge varierar från mobil till mobil. För de flesta brukar det fungera att stänga av mobilen, sätta på den igen och i samband med att du startar den hålla i startknappen oavbrutet samtidigt som du också trycker på volymknappen för att höja volymen.

Är din telefon väldigt varm, nästan så att du bränner dig på den? Har du precis kört videomöte en och en halv timme eller avslutat ett långt samtal är det inte ovanligt att telefonen blir varmare, men om du nästan bränner dig på telefonen kan det vara en indikation på att något är fel. All skadlig kod i dag syftar inte nödvändigtvis till att stjäla dina personuppgifter, en del malware ”nöjer” sig till exempel med att utnyttja din mobiltelefons resurser för att utföra åtgärder i bakgrunden. Är din telefon alltid kokhet, trots att du inte själv använt den - ja, då är det definitivt läge att titta närmare på den.

Konstiga samtalsloggar, sms du inte känner igen att du skickat eller nya dokument i arkivet kan vara tecken på att någon hackat din telefon. När internet och virusprogrammen fortfarande var unga betedde de sig lite mer tacksamt och lättupptäckt: lite som bråkiga tonåringar. De dök upp till exempel som dansande stjärnor på din skärm, en bildskärm som låste sig eller med konstiga ljud om virus. Parallellt med att även virus- och malwareprogrammen numera inträtt den aktningsvärde medelåldern förstår de tyvärr att numera föra en betydligt mer tillbakadragen och sofistikerad profil. Den skadliga koden sätter sig fast som ett virus i din mobiltelefon och betraktar och spionerar på dig.

Viruset är dock svår att helt och hållet vädra ut. Genom att noga kontrollera tidskoder och föra lite logg för dig själv över vad du gör på mobilen ökar du också chansen att märka när det är läge att ta tag i problemet.

Popupfönster eller ändringar på din hemskärm

Malware kan också dölja sig bakom märkliga popupfönster på mobilen eller plötsliga ändringar av din hemskärm. Oväntade bokmärken till konstiga sajter som dyker upp är en annan indikation på att något är fel.

Händer det att ficklampan tänder sig själv?  Går mobilkameran igång trots att du inte rört den? Det kan i värsta fall vara en indikation på att en hackare tagit över mobilkameran och nu spionerar på dig. Har hackaren tagit sig in kan han också stänga av lampan i kameran så att den inte längre lyser, trots att den är på.

När hackern väl har tagit sig in i din mobil blir nästa logiska steg att försöka ta över dina inloggningar. Är du redan inloggad på dina vanliga mejlkonton, jobbverktyg och sociala medier när det plötsligt börjar dyka upp förfrågningar om att logga in eller uppge lösenord på nytt – se upp. Ofta är det förvisso helt legitima autentiseringsförfrågningar, men det kan också vara ett tecken på att någon därute väldigt gärna vill få dig att uppge dina lösenord. Så kallade app-i-appen-bedrägerier ökar dessvärre och även för den säkerhetsintresserade kan de vara svåra att omgående identifiera.

Blotta tanken på att någon annan har tillgång till din personliga sfär är givetvis otroligt obehaglig. Mitt upp i oron är det lätt att bli lamslagen, men lyckligt finns flera konkreta steg du kan ta för att säkra din telefon och ditt privatliv.


Få bort hackaren – Omedelbara åtgärder om din mobil blivit hackad

Misstänker du att du blivit hackad? Vänta då inte, utan agera direkt via vår guide!

 Pålitliga antivirusprogram finns för både iPhone och Android. Kör en grundläggande skanning på direkten.

Radera alla konstiga eller främmande appar du ser, 

under skanningen. Ta bort samtalsloggar, sms, bilder eller dokument som inte hör hemma på din mobil. Gör därefter en ny skanning med antivirusprogrammet.

Om problem kvarstår: gör en fabriksåterställning. 

Då återställs telefonen till det skick den var i när den var ny. All data, alla appar och alla inställningar på telefonen nollställs och allt du har sparat på telefonen kommer att raderas.

Byt omedelbart ditt lösenord till router och wifi. 

Har du fått skadlig kod på mobilen finns även risk för att ditt nätverk är smittat, så innan du beger dig ut på internet igen är det läge att byta.– Har du glömt lösenordet till routern kan du nollställa lösenordet genom att peta in en hårnål eller ett gem in det lilla hålet där det står ”reset” eller liknande. Håll in i mellan 15-90 sekunder och vänta tills alla lampor på routern slocknat.– Skriv in adressen till routern i webbläsaren (t.ex 192.168.1.1…) och logga in med det användarnamn och lösenord som finns förtryckt på routern.– Gå till inställningarna för SSID, d.v.s. ditt wifi som du loggar in på. 

Byt lösenordet till ett långt och unikt.

 Se även över namnet på ditt SSID och gör det mer anonymt så att det inte kan kopplas till dig eller den bredbandsleverantör du använder.

 Använder du iPhone börjar du med ditt iCloudkonto som är en viktig intrångsspärr. För Androidanvändare börjar du med Googlekontot kopplat till Google Play. Se över i dina säkerhetsinställningar så att tvåstegsautenicering är aktiverat. – Kontrollera i mejlinställningarna att ingen mixtrat med din mejl och att inga mejl är programmerade att vidarebefordras till andra e-postadresser. Kasta ut alla tidigare betrodda enheter som kan ha haft tillgång till ditt konto.

Logga in på ”Min bank-ID”-historik. Här kan du se vilka inloggnar och signeringar du gjort med ditt mobila BankID, inklusive från vilken IP-adress. Om du misstänker att ditt bankkonto har blivit missbrukat rekommenderar vi att du spärrar alla dina BankID och beställer ett nytt, efter att telefonen är fabriksåterställd. Om du känner dig trygg med att telefonen är rensad och ren från virus är ett alternativ att du åtminstone byter kod till ditt mobila BankID.

Kontrollera att inga andra aktiviter pågått. 

Logga in på Kivra för att se eventuella kreditupplysningar eller försök till adressändringar. Kontrollera din adress hos Skatteverket, Bolagsverket och övriga myndigheter.

 Ta för vana att alltid stänga av mobildata, bluetooth och wifi när du inte använder dem. Passa också på att se över dina inställningar hos din teleoperatör. Hos de flesta kan du t.ex. spärra ditt abonnemang från att ringa dyra betalnummer, ringa till utlandet och att köpa olika tilläggstjänster.

Sist, men inte minst – det finns tyvärr ingen mirakellösning som ger ett hundraprocentigt skydd mot hackare eller virus. Det finns heller inget företag eller antivirusprogram som kan garantera dig det, oavsett hur lockande erbjudanden de än må ha.

Genom att använda sig av antivirus, ett sunt förnuft och en vilja att lära sig om de appar och programvaror du använder ökar du möjligheterna att upptäcka och eliminera hot –  innan det är för sent.

Hackad eller inte? Testa din kunskap med några interaktiva frågor från Nätklok.

Så kan du undvika att bli utsatt för ett fakturabedrägeri

Svensk Handel liksom Konsumentverket har listor på oseriösa företag som du ska vara extra försiktig med. Om du blir kontaktad av ett företag som du inte känner till kan du alltid kontrollera huruvida företaget finns med på dessa listor.

Det enklaste och mest effektiva sättet att inte blir utsatt för bedrägerier från telefonförsäljare är att helt enkelt avsluta samtalet omgående om du är det minsta osäker.

Kontrollera alltid vem som har ringt. På exempelvis 

 finns ofta kommentarer under nummer som har utnyttjats för den här typen av verksamhet.

Du ska alltid vara försiktig med vilken information du lämnar ut på telefon. Med manipulerande metoder kan skickliga bedragare få dig att svara ja på vissa frågor,samt lämna ut information gällande ditt företag som stöder påståendet om att du har gjort en beställning.

Be istället om att få erbjudandet skriftligt, redan från början, för att undvika eventuella fällor under samtalets gång som kan styrka företagets påståenden om att du har tackat ja till erbjudandet.

En vanlig metod för bedragare är att hänvisa till ett befintligt avtal som endast ska förlängas efter din bekräftelse. I själva verket gäller det befintliga avtalet ett annat företag och du ingår således i ett nytt avtal med företaget som du blir kontaktad av. Be därför alltid om fullständiga företagsuppgifter, inklusive organisationsnummer för att kontrollera vilket företag det faktiskt gäller.

Om du har möjlighet att spela in samtalet med försäljaren, alternativt föra anteckningar om vad som faktiskt sägs under samtalet, erhåller du värdefull information som kan användas till din fördel vid senare anmälan och bestridande av faktura.

När du har fått hem en felaktig faktura

Kontrollera fakturan noggrant och läs allt det finstilta. Det kan till exempel röra sig om ett erbjudande som är utformat som en faktura för att få dig att tro att du måste betala. Dessa kan du helt enkelt slänga i papperskorgen.

När du har fått hem en felaktig faktura på varor eller tjänster som du inte har beställt ska du alltid börja med att kontakta företaget och be om en rättelse.

Om företaget inte svarar eller helt enkelt inte går till mötes med din begäran ska du bestrida fakturan skriftligt till företaget. Skicka även en kopia på din bestridan till Svensk Handel, dels för att uppmärksamma dem om ärendet och dels för att sätta press på företaget.

Du har alltid ångerrätt på 14 dagar vid distansköp vilket kan användas för att returnera en vara som du inte vill ha, eller känner att du har blivit tvingad/manipulerad till att beställa. 

Kontakta din lokala konsumentvägledare i kommunen om du behöver hjälp och vägledning kring vilka rättigheter du som konsument har, och hur du kan gå tillväga för att bestrida eventuella fakturor.

Du ska alltid göra en polisanmälan om du får bluffakturor från företag som du aldrig har varit i kontakt med, eller har blivit vilseledd på ett sätt som kan anses vara bedrägligt.

Tänk på att fortsätta bestrida fakturorna, även gentemot inkassoföretag och kronofogden i de fall då ärendet har gått vidare.

Tillvägagångssättet är ofta att en person ringer upp och säger att de är från banken. Bedragaren påstår att det är bråttom då de har upptäckt att misstänkt aktivitet förekommer på något av dina konton. Det är ingen slump att de arbetar på detta sätt då de vet att det skapar stress hos den som svarar - i stress är människan mer benägen att ta beslut som inte är genomtänkta.

Genom att stressa upp dig blir nästa steg att inge förtroende och övertyga om att allt kommer ordna sig, bara du följer de steg som bedragaren ber dig göra. Kriminella som arbetar med vishingbedrägerier är otroligt slipade och har ett stort självförtroende i sitt sätt att agera. Det gör att bedragaren låter professionell och att de låter mycket övertygande i vad de säger och påstår.

Att drabbas av ett vishingbedrägeri kan bli både kostsamt rent ekonomiskt, men det kan även skapa stora skamkänslor. Den som blir utsatt för detta känner ofta ”hur kunde jag vara så dum” och väljer att tiga om bedrägeriet. Det är förståeligt, att bli grundlurad är ingenting man vill skylta med. Men det ska inte behöva vara skamfyllt att drabbas av ett bedrägeri. Om du blir drabbad så ska du alltid polisanmäla. Det kan även vara bra att prata med någon i din närhet om vad du har råkat ut för.

Tidigare har bedragare fokuserat mer på den äldre befolkningen vid vishingbedrägerier. Så är det inte längre. Tendenserna mot en mer utspridd ålder på målgrupperna är uppenbar och visar på att detta är ett bedrägeri som ökar generellt.

Bedragarna arbetar även mot företag vid vishing, speciellt nu i dessa tider när det är många som arbetar hemifrån. En bedragare kan ringa till en person på företaget med befogenheter och utge sig för att vara företagets VD (återigen, stresspåslaget). Den påstådda VD:n ber då om att få göra en stor transaktion för företagets räkning. Många gånger behöver transaktionen ske fort, vilket i sig skapar en stress hos personen som blir drabbad för bedrägeriet.

Ett samtal från en bedragare kan även leda till stölder i ditt hem. Det finns många exempel där bedragare har ringt och utgett sig för att vara exempelvis från polisen eller andra myndigheter. De kan säga att de ska göra ett hembesök för att göra en stöldmärkning av värdesaker, som det 

. Pandemin är också  ett svepskäl som kriminella utnyttjar där de använder sig av covid-19 vaccin för att berättiga ett hembesök. Varken Polisen eller andra myndigheter arbetar på detta sätt.

Här kan du lyssna på en dokumentär från Sveriges Radio om hur kriminella arbetar med vishingbedrägerier.

Att tänka på för att undvika att bli lurad

Lämna aldrig ut dina personliga uppgifter, lösenord eller koder till någon annan.

Logga aldrig in med ditt BankID på uppmaning från någon annan.

Ring själv upp till bank, polis eller sjukvård om du är osäker på vem du har pratat med.

Kontakta omedelbart din bank om du tror att du har blivit lurad på bankuppgifter.

Är du osäker på vem som besöker dig - begär att få se legitimation.

Polisanmäl alltid om du misstänker att någon har ringt upp och försöker lura dig.

Upprätta rutiner som gör det möjligt att nå beslutsfattare för extra verifiering när betalningar överskrider ett visst belopp - till exempel genom att motringa för godkännande utifrån en i förväg upprättad kontaktlista.

Tidigare varningar från säkerhetskollen

Polisen varnar för bedrägeri mot äldre

Bedragaren stressar dig och skapar förtroende

Så här kan det gå till när bedragaren försöker lura dig:

En person ringer upp och säger att hen ringer från banken. Personen säger att det är bråttom eftersom de har upptäckt att någon försöker komma åt ett av dina konton. De säger så för att stressa dig, eftersom de vet att stress gör oss sämre på att ta beslut.

Sedan försöker bedragaren övertyga dig om att allt kommer att ordna sig bara du gör som hen säger. Kriminella som arbetar med den här sortens bedrägerier är väldigt duktiga på att prata med andra människor. De visar ett stort självförtroende. De låter professionella och övertygande.

Om du drabbas av den här sortens bedrägeri kan det skada dig ekonomiskt. Det är också vanligt att må dåligt och känna skam. Många personer som har blivit lurade tänker ”hur kunde jag vara så dum?” och väljer att inte berätta om det för andra. Det är en normal reaktion. Men alla kan drabbas. Det är inte den som har blivit drabbad som ska behöva känna skam.

Om du blir drabbad av ett bedrägeri ska du alltid anmäla det till polisen. Det kan även vara bra att prata med någon du känner om vad du har råkat ut för.

Förut drabbades mest äldre personer av den här sortens bedrägeri. Så är det inte längre. Nu för tiden drabbas personer i olika åldrar.

Bedragare lurar anställda på företag genom VD-bedrägerier

Bedragare lurar även företag på det här sättet. Speciellt nu när många arbetar hemifrån.

Så här kan det gå till när en bedragare lurar ett företag:

En bedragare ringer upp en anställd på ett företag. Bedragaren har valt ut den anställda för att hen har vissa befogenheter, till exempel rätt att hantera pengar på företaget. Bedragaren säger att hen är VD på företaget. Hen ber den anställda att snabbt föra över en stor summa pengar till ett konto. Bedragaren vill skapa stress hos den anställda, det är därför hen säger att hen är VD och att pengarna ska föras över snabbt.

Ett samtal från en bedragare kan även leda till stölder i ditt hem. Det finns många exempel där bedragare har ringt och sagt att de är från polisen eller andra myndigheter. De kan säga att de ska komma hem till dig för att stöldmärka dina värdesaker, som det här exemplet från SVT. Kriminella använder också pandemin för att komma hem till dig. Bedragaren ringer upp dig och säger att hen är från Säkerhetspolisen eller din bank. Hen säger att pengar har dragits från ditt konto och erbjuder sig att komma hem till dig för att hjälpa dig. Bedragaren kommer sedan hem till dig och ber om ditt bankkort och koden till det. Sen försvinner bedragaren och tar ut dina pengar. Varken polisen eller andra myndigheter arbetar på det sättet.

Här kan du lyssna på en dokumentär från Sveriges Radio om hur kriminella arbetar med telefonbedrägerier.

Logga aldrig in med ditt bank-ID för att någon ber dig om det.

Kontakta genast din bank om du tror att du har blivit lurad på bankuppgifter.

Kräv att få se legitimation om du får besök hemma och är osäker på vem personen är

Anmäl alltid till polisen om du misstänker att någon försöker lura dig.

Sätt upp rutiner som gäller när anställda ska göra stora betalningar. Gör så att det krävs en extra verifiering, till exempel att den anställda måste ringa ett speciellt telefonnummer för att få godkänt att göra överföringen.

ID-kapning är en allvarlig form av identitetsstöld där någon använder dina personliga uppgifter för att begå brott i ditt namn. På vår kategorisida om ID-kapning kan du lära dig mer om hur ID-kapning fungerar, hur du kan skydda dig själv och vad du bör göra om du misstänker att du är offer för ID-kapning.

Romansbedrägeri, även kallat catfishing, är tyvärr ett utbrett brott på nätet som kan ha förödande konsekvenser för den som drabbas. Lär dig mer om hur detta bedrägeri fungerar, vilka varningssignaler du bör vara uppmärksam på och vad du kan göra om du misstänker att du har fallit offer för ett romansbedrägeri.

Nätfiske, även känt som phishing, är en av de vanligaste formerna av cyberbrott som bedragare använder för att lura människor till att lämna ut personlig eller känslig information. Nätfiske kan ske via e-post, sociala medier eller andra digitala kommunikationskanaler. Vi har samlat artiklar om nätfiske, hur det fungerar, hur du kan känna igen och undvika nätfiskeförsök, samt vad du bör göra om du blir utsatt.

Telefonbedrägerier är ett vanligt brott där bedragare försöker lura till sig pengar eller personlig information över telefon. På denna sida kan du lära dig mer om vilka typer av telefonbedrägerier som finns, hur du kan skydda dig själv och vad du bör göra om du utsätts för ett telefonbedrägeri.

Smishing, eller SMS-fiske, är en typ av bedrägeri som ökar i popularitet. Bedragare skickar meddelanden via SMS i syfte att lura mottagaren till att lämna ut personlig information eller klicka på en länk som kan leda till skadlig kod. På denna sida kan du lära dig hur du kan känna igen smishing-försök, hur du kan skydda dig själv och vad du bör göra om du blir utsatt.

Bedrägerier och dataintrång är allvarliga hot mot vår digitala säkerhet och personliga integritet. Lär dig om de vanligaste bedrägerierna just nu, hur du kan skydda dig mot dessa hot och vad du bör göra om du blir utsatt.

Bedrägerier och dataintrång

ID-kapning

Romansbedrägerier

Nätfiske

Telefonbedrägerier

SMS-bedrägeri

Brottsstatistik

Varför du behöver 2FA – och hur du ställer in det

Bedrägeri online – termer & begrepp

Varning från SportAdmin

Jag tror att någon har hackat min dator

Vem handlar med mitt kontokort?

Så vet du om din mobiltelefon blivit hackad

Fakturabedrägerier - råd och fakta

Vishing

Telefonbedrägeri (Vishing)