Spärra ditt kort

Göra en polisanmälan

(Företag) Följ företagets rutiner

När du tror att du anger dina kortuppgifter på en legitim webbsida – kanske för att köpa en produkt eller tjänst, eller för att verifiera ditt konto på uppmaning av din bank – finns risken att du istället lämnar över uppgifterna till en falsk webbsida som sparar informationen. På så sätt kan ditt kort användas för köp och betalningar som du själv inte har godkänt.

I takt med att vår handel på internet växer, ökar även kortbedrägerierna online. Om du sparar dina kortuppgifter i databaser hos olika företag och betalningstjänster räcker det med att en av dessa sidor blir hackad för att bedragare ska komma över dina uppgifter – och då hjälper inte ditt eget virusskydd särskilt mycket.

Var också alltid försiktig när du uppger ditt kortnummer. Om du inte är helt säker på att webbsidan är pålitlig, bör du undvika att dela känslig information. Ett bra sätt att kontrollera om sajten är seriös är att söka på webbadressen online – där kan du ofta hitta värdefull information som visar om sidan erbjuder säker betalning eller inte.

Film som illustrerar hur ett kortbedrägeri kan gå till och tips på hur man kan skydda sig. 

Under stora handelshögtider såsom Black Friday och julhandeln är det viktigt att vara uppmärksam. Det är vanligt förekommande att bedragare utnyttjar mängden paketleveranser under denna period med falska sms som ser ut att komma från fraktbolag. Meddelandena hänvisar ofta till en kommande leverans och innehåller en länk som mottagaren uppmanas att klicka på för att följa, spåra eller bekräfta paketet. Detta kan vara ett försök till ett så kallat smishingbedrägeri, där bedragare använder sms för att lura mottagaren.

Om du får ett sms om en leverans som du inte känner igen, eller om du är osäker på länkens äkthet, bör du absolut inte klicka på den. Det finns en risk att du laddar ner skadlig kod till din telefon eller hamnar på en falsk hemsida som försöker få dig att lämna ut personliga uppgifter. Om du har gjort en beställning men ändå tycker att sms:et ser misstänkt ut, är det bättre att själv kontakta fraktbolaget för att få information om din leverans.

Läs vår varning om falska leverans-sms.

Nätfiske, även kallat phishing, är ett vanligt förekommande bedrägeri även utanför stora handelshögtider. Det innebär att bedragare försöker få dig att uppge privata uppgifter genom att imitera seriösa aktörer genom att kontakta dig via mejl. Avsändaren kan utge sig för att vara ett företag, din bank, eller en myndighet,  ironiskt nog ofta med syftet att rädda dig från ett pågående intrång i dina konton, eller för att ta emot pengar på ditt konto.  Kom ihåg att seriösa aktörer aldrig kommer att be dig uppge känslig information som ger tillgång till dina privata konton.

Bedragare kan även höra av sig via sms eller telefonsamtal. Kom ihåg att seriösa banker, myndigheter eller företag aldrig ber sina kunder eller användare att uppge information som kan ge tillgång till dina privata konton.

Om du ändå känner dig osäker kan du själv kontakta avsändaren och se hur det verkligen ligger till.

Förutom det uppenbara faktum att du ska hålla reda på kortet och inte släppa det ifrån dig, finns flera säkerhetsåtgärder som minskar riskerna för att en bedragare kommer över dina betal- eller kreditkortsuppgifter online.

Lås alltid ditt kort för internet och utlandsköp

Genom att låsa ditt kort för internet- och utlandsköp hindrar du på ett effektivt sätt kriminella från att använda dina kortuppgifter, även där tvåfaktorsautentisering saknas. Öppna endast kortet i samband med köp och uttag.

Med säker betalning, eller 3D-secure, måste du alltid verifiera ditt köp med BankID alternativt en kod som skickas via sms. Detta innebär att den personen som försöker handla med dina kortuppgifter, inte kan genomföra köpet utan tillgång till din mobila enhet eller BankID. De flesta seriösa e-handelssidor erbjuder säker betalning till sina kunder.

Ett bra tips för dig som ofta handlar online är att skaffa ett kort som enbart används till internetköp, dit du endast för över pengar när du faktiskt ska köpa något. De flesta banker erbjuder även ett slags lås på kortet, som när det är aktivt totalt hindrar kortet från att användas för betalningar online. Hör med din bank om vilken lösning de kan erbjuda dig!

Om du upptäcker oväntade aktiviteter i negativ bemärkelse på ditt konto ska du omgående spärra kortet och kontakta din bank. Följ även upp ärendet med en polisanmälan, vilket du alltid behöver för vidare processer med bank eller försäkringsbolag utifall att du blivit utsatt för ett brott.

Lås alltid ditt kort för internet- och utlandsköp.

Dubbelkolla alltid sidan du ska handla från genom att söka på webbadressen i din sökmotor och hämta information om sajten.

Spara inte dina kortuppgifter på betalningssidan.

Handla från sidor som erbjuder 3D-secure för säker betalning.

Skaffa ett speciellt kort för internetköp och ha inte alla pengar på ditt kort som du handlar online med.

Om du upptäcker uttag eller betalningar från ditt kort, ska du omgående spärra det hos din bank.

Fråga din bank vilka åtgärder/tjänster de kan erbjuda för att handla säkert på internet.

Black Friday är numera en väl etablerad företeelse och som får enormt utrymme i media långt innan själva dagen faktiskt sker för att bygga upp förväntningarna. Detta är något som även brottslingarna planerar inför långt innan. Black Week är krasst starten för en lång period av mycket shopping online, där julhandeln är den pompösa avslutningen.

Varningar för internetbedragare och stundande shoppingperiod har redan gått ut från Polisen, senast nu gällande phishingvåg med Postnord som avsändare.

Det finns många exempel på falska webbsidor där bedragaren kopierar verkliga sajter för att efterlikna faktiska företag, dessa webbsidor är väldigt välgjorda och är mycket svåra att skilja från originalen de ska efterlikna. Besökare på dessa sidor tror att de gör riktigt bra kap, i själva verket så är det bedragare som får tillgång till kortuppgifter från ”köpen” för att lura till sig stora summor pengar genom kortbedrägeri. 

Bedragare är väl medvetna om mängden paket som skickas under denna tid på året. Till exempel kan du få sms om att ett paket du väntar på har fastnat någonstans i leveranskedjan. Du blir då ombedd att följa en bifogad länk och fylla i privata uppgifter såsom lösenord, kredit- och betalkortsnummer för att verifiera att det är du som är mottagaren. Seriösa företag, banker eller myndigheter uppmanar aldrig sina kunder att ge ut sina uppgifter via sms!

Det är lätt att förblindas av alla erbjudanden som dyker upp på nätet när vi surfar runt efter årets kap eller ska köpa julklappar för att bocka av önskelistorna. Ser du något som låter för bra för att vara sant så ska du alltid utgå från att det faktiskt är det – för bra för att vara sant.

Lås ditt kort för onlineköp. När du väl ska göra ett köp kan du temporärt låsa upp kortet. Då vet du att inga köp kan göras med dina kortuppgifter av en obehörig.

Använd säker betalning (3D-secure). Det betyder att du alltid måste verifiera ditt köp med BankID eller en kod som skickas via sms. En bedragare som eventuellt har dina kortuppgifter kan då inte göra köp utan verifiering från dina mobila enheter.

Spara aldrig dina kortuppgifter på betalningssidor när du handlar online. Annars kan kortet exponeras vid en eventuell läcka eller utnyttjas av kriminella om du sparat kortuppgifterna på en fejkad webbplats.

Använd aldrig samma lösenord till flera olika sajter eller tjänster. Ha alltid unika lösenord och använd en lösenordshanterare för att hålla reda på dessa.

Märker du oväntade aktiviteter på ditt betalkort? Då ska du omedelbart spärra kortet och kontakta din bank. Gör även en polisanmälan då det är viktigt för eventuella processer med din bank och försäkringsärenden.


När du handlar på nätet finns det några enkla sätt att kolla upp företaget ifråga och se att det inte rör sig om skojare. Börja med att titta på kontaktuppgifterna. Finns det en adress, ett telefonnummer och organisationsnummer till företaget? Om inte så kan du direkt välja en annan nätbutik. Finns det ett telefonnummer till företagets kundtjänst? Testa att ringa dit, om numret inte har någon abonnent kan det också vara läge att inte lita på företaget.




Även om du tycker att företaget verkar säkert är det bra att veta vad tidigare kunder har att säga. Gör en snabb googling på företagets namn och läs omdömen och recensioner. Om många kommentarer vittnar om uteblivna produkter, saltade fakturor eller långa leveranstider så lita på dem och handla någon annanstans.




Alla seriösa företag som erbjuder trygg betalning online använder en så kallad säker uppkoppling. Det visar sig genom att länken till betalningen börjar med ”https://” istället för bara ”http://” och ofta dyker ett hänglås upp i adressfältet. När du kommer in på betalningssidan och ser att S:et och låset finns i adressfältet betyder det att företaget krypterar data om lösenord och kortuppgifter. Men det händer att även bedragare skapar dessa ”säkra sidor” så börja alltid med att kontrollera punkt 1 och 2.




Ha ALLTID dina kort låsta för internetköp mellan inköpen. Det gör du snabbt via din banks app eller hemsida. Det gör helt enkelt att ingen kan göra onlineköp på kortet även om de skulle komma åt dina kortuppgifter. När det väl är dags att genomföra ett onlineköp går du bara in på Internet- eller mobilbanken (kolla upp med din bank vilket som passar dig bäst) och öppnar upp kortet igen. Smart, enkelt och säkert.


När du skriver in dina kortuppgifter på en webbshop dyker ibland frågan upp om du vill spara uppgifterna på sidan och därmed slippa fylla i alla siffror nästa gång du handlar på samma ställe. Det kan verka bekvämt, men om sidan skulle bli hackad kan bedragarna komma åt dina siffror på ett kick. Spara därför aldrig dina kortuppgifter på sidor vid e-handel.

Bland annonser och meddelanden som florerar på internet kan det dyka upp falska, men till synes seriösa erbjudanden om investeringsmöjligheter. En länk leder dig in på en sida där du öppnar ett konto och sätter in pengar. I samma stund som du sätter in pengarna går de förlorade, utan att du vet om det, och dessa hemsidor kan vara så proffsigt utformade att du fortsätter att se hur pengarna växer dag för dag, med staplar och diagram som visar på att du har gjort din livs investering. På så sätt förmås du investera mer pengar och dessa bedrägerier kan således fortgå under väldigt lång tid – ibland flera år.

Varningstecken för investeringsbedrägerier

Bedrägliga annonser och artiklar handlar oftast om att du kan vinna stora summor pengar med relativt låg insats, det vill säga investeringar som ger en hög avkastning. Investeringsbedragarna kan påstå att denna chans är unik och att du måste göra investeringen inom en begränsad tid för att få ta del av erbjudandet. När du hör ord som garanterad, eller om du uppmanas skynda med betalningen, ska du ana ugglor i mossen och omedelbart dra i nödbromsen innan det är för sent.

Ofta följs ett visat intresse på internet upp med ett samtal från en person som representerar det företag som du funderar på att investera i. Metoden kallas för vishing, och går helt enkelt ut på att lura dig till att genomföra betalningar eller utför transaktioner, via röstsamtal. Vishare är ofta otroligt skickliga, trevliga och övertygande. Håll hårt i dina privata uppgifter, framför allt till ditt BankID och din internetbank.

Det är när du inte kan ta ut dina pengar som du ofta upptäcker att investeringen är en bluff. Ibland blir du lovad utbetalningen om du gör ytterligare inbetalningar, till exempel i en påhittad vinstskatt. I andra fall blir du kontaktad av en tredje part som säger sig vilja hjälpa dig ur knipan genom att ställa blufföretaget till svars mot en betalning. Dessa är ytterligare steg i samma bedrägeri och hur lockande det än må vara att försöka få tillbaka pengarna, eller hur desperat du än är, ska du aldrig betala ut mer pengar när du har blivit utsatt för ett bedrägeri.

Kolla upp företaget hos Finansinspektionen innan du investerar

Finansinspektionen är en statlig myndighet som ansvarar för tillsynen av finansiella marknader, och även om de inte kan hjälpa dig om du redan har blivit lurad på pengar, kan du undvika investeringsbedrägerier genom att kolla upp företag som du planerar att investera i, innan du faktiskt investerar. Dels har de en varningslista med företag som du ska ska akta dig särskilt för, och dels har de register med företag som har tillstånd att erbjuda investeringar. 

 för att komma till Finansinspektionens varningslista.

Om det verkar för bra för att vara sant är det nästan alltid så det är.

Kolla upp företaget hos Finansinspektionen innan du investerar.

Betala aldrig mer pengar för att få tillbaka det du har förlorat.

Polisanmäl alltid investeringsbedrägerier, inklusive försök till investeringsbedrägerier.


Bitcoin är en digital valuta, vars huvudsyfte är att möjliggöra betalningar över Internet direkt mellan användare utan någon inblandning av tredje part.

Till skillnad från många andra valutor förlitar sig inte bitcoin på någon central utfärdare i form av exempelvis en centralbank. Det innebär att bitcoin inte påverkas av monopolliknande betalsystem.

För att upprätthålla säkerhet och sekretess, förlitar sig bitcoin på kryptografi. Kryptografi innebär kommunikation som utformats med avsikt att undanhålla hemlig information från obehöriga. Bitcoin använder sig av en distribuerad databas som är utspridd över de enheter som utgör P2P för att journalföra transaktioner. P2P är ett datornätverk av sammankopplade datorer som inte kommunicerar enligt klient-server-modellen, utan direkt med/mellan varandra.

Man vill på så sätt säkerställa att valutan endast kan spenderas av dess ägare samt oåterkalleligen försvinner från nämnda ägares digitala "plånbok" och därmed bara kan spenderas en gång.

Bitcoins tillåter mer eller mindre anonymt ägande och överförande av värden genom P2P-nätverk. Varje användares bitcoin sparas i en plånboksfil tillsammans med ett godtyckligt antal bitcoinadresser. Plånboksfilen kan sparas på användarens dator eller någon annan digital lagringsmedia eller hos en tredje part som erbjuder en sådan tjänst. Oavsett var du sparar denna ”plånbok”, så kan bitcoins skickas över Internet till vem som helst med en bitcoinadress.

Bitcoins P2P-nätverk och avsaknad av central administration, gör det mycket svårt för exempelvis myndigheter att artificiellt manipulera värdet av bitcoin eller framkalla inflation genom att producera fler.

Det finns en hel del kryptovalutor, några är: bitcoin (BTC), ethereum (ETH), litecoin (LTC), dogecoin (DOGE), htmlcoin (html) och monero (XMR).

Kryptovalutor har i stor utsträckning använts för spekulativa investeringar, vilket givit upphov till kraftiga svängningar i växelkurser.


Alla som deltar i ett bitcoinnätverk har en ”plånbok” (wallet) som är egentligen en plånboksfil, den innehåller, utöver antalet bitcoin knutna till plånboken, ett godtyckligt antal bitcoinadresser (kryptografiska nyckelpar, dvs en publik och en privat nyckel).

De publika nycklarna utgör bitcoinadresserna och agerar som sändare eller mottagare för alla transaktioner. Deras motsvarande privata nycklar, auktoriserar betalningar från endast en användare. Adresserna innehåller ingen information om dess ägare och är generellt sett anonyma. Bitcoinanvändare kan ha flera adresser och generera nya obehindrat.

Plånboksfilen lagras direkt på användarens hårddisk. Skulle användaren råka radera filen, försvinner de bitcoins och adresser som associerades med just den plånboken för gott. Därför uppmanas bitcoinanvändare att säkerhetskopiera plånboksfilen regelbundet.


Bitcoin innehåller dess nuvarande ägares publika nyckel (bitcoinadress). När en användare överför en summa till en annan användare ger den överförande upp sitt ägande genom att lägga till mottagandes publika nyckel (bitcoinadress) och sedan signera de bitcoins som ska överföras med den överförandes egna privata nyckel.

Den överförande sänder sedan bitcoins i ett meddelande (transaktion) till P2P-nätverket. Resten av enheterna i nätverket validerar sedan de kryptografiska signaturerna och summan av transaktionen innan de accepterar den.




Data lagras permanent i ett bitcoinnätverk, i s.k. block. Dessa block formar en kedja och ett block innehåller de senast utförda transaktionerna samt det föregående blockets unika fingeravtryck, så kallat hash. En transaktion går inte igenom förrän blocket den tillhör har blivit tillagt i kedjan. De enheter som tar emot det nya blocket validerar det och lägger sedan till det i block-kedjan.

Så småningom innehåller blockkedjan ägandehistoriken över alla bitcoins, från deras skapare till deras nuvarande ägare. Om en användare försöker använda en bitcoin som användaren redan spenderat kommer nätverket således att neka transaktionen.



Det finns ett par sätt att få tag i kryptovaluta. Gör man det på nedanstående sätt så behöver man inte heller bry sig om alla erbjudanden som kan dyka upp i mailen och man slipper också risken att bli lurad på pengar.



, är processen där användare jorden runt, använder sina datorer för att hjälpa till att validera nya transaktioner. Det kallas för mining (brytning). Datorerna löser matematiska pussel för att bekräfta tidigare transaktioner och lägga till nya. Och som belöning för deras arbete, kan de lyckas gräva fram ny kryptovaluta. Man kan likna det hur man gräver fram guld.



Att köpa kryptovaluta via certifikat hos en nätmäklare:

 du kan handla kryptovaluta via ett certifikat hos en nätmäklare. Då äger du inte kryptovalutan utan äger i stället ett certifikat som i sin tur följer kursen på kryptovalutan. Ett av de mest populära certifikaten är för Bitcoin är XBT.



 Du köper den faktiska kryptovalutan och inte ett certifikat. Att använda denna metod är lite krångligare, men samtidigt är det ett bra sätt att lära sig mer om kryptovalutor. Få insikt i hur de fungerar och hur du bör tänka när du köper och säljer. Köpet gör du hos en kryptomäklare – en mäklare som är specialiserad på just kryptovalutor. Två exempel är Coinbase eller Binance.




Digitala plånböcker är alternativa och relativt säkra betalningssystem som ger dig möjligheten att utföra betalningar vi en app i telefonen. Detta möjliggörs genom MST- , alternativt NFC-teknik, varigenom dina kortuppgifter överförs direkt till betalningsterminaler via din smartphone, utan att du använder ditt fysiska betal- eller kreditkort. Både Apple, Samsung och Google erbjuder sina egna digitala plånböcker.

En uppenbar fördel med att spara dina kortuppgifter i en digital plånbok, eller föra över pengar till en elektronisk plånbok som till exempel PayPal, är att du slipper knappa in dina kortuppgifter varje gång du genomför ett köp. Förutom att det är krångligare att ta fram ditt fysiska betal- eller kreditkort, finns det även en risk med att knappa in kortuppgifterna på betalningssidor eftersom de i värsta fall kan sparas ner och användas för köp av utomstående. Om du lämnar betal- eller kreditkortet hemma är det ju dessutom mindre risk att du blir bestulen eller tappar bort det.

Med hela vår värld, och inte minst vår ekonomi, kopplade till appar i smartphones är det oerhört viktigt med ett starkt skydd mot intrång i telefonen, eftersom det alltid finns en risk för att du blir bestulen eller tappar bort din smartphone. Om möjligt ska du använda dig av ansiktsigenkänning och fingeravtryck som skärmlås, eftersom de är de säkraste skydden mot intrång.

När du utför betalningar online via din telefon är det bättre att använda ditt eget mobilnät än ett offentligt nätverk. Risken för att cyberbrottslingar ligger och lurar på de offentliga nätverken och försöker att komma över dina privata uppgifter finns alltid. Att använda sig av en VPN-tunnel är ett klokt val av samma anledning, eftersom du på så sätt krypterar informationen som skickas från och till din mobila enhet.

Se dessutom till att du snabbt kan spåra och låsa telefonen via Hitta-tjänsterna som erbjuds för både Android- och iPhone-enheter. Vidare ska du skydda känslig information som inloggningsuppgifter till viktiga appar, till exempel din digitala plånbok eller BankID. Att ha dem antecknade i telefonen gör det enklare för obehöriga att kapa dina konton.

Var aktsam! Ladda inte ner vilken digital plånbok som helst, utan välj en som kommer från ett väl ansett företag. Det finns varianter med knapphändig programvara och sämre säkerhet som cyberbrottslingar lättare kan knäcka och ta sig in i för att kapa dina kortuppgifter. Om du känner dig osäker på en app – gör en sökning på internet för att samla mer information – och håll dig till appar som du laddar ner via Google Play eller App Store. Av samma anledning ska du inte klicka på länkar eller bilagor som du får skickade till dig – även till synes seriösa avsändare kan vara falska imitationer.

Skydda din smartphone och digitala plånbok med ett säkert skärmlås – helst fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.

Ha ett starkt och unikt lösenord till din digitala plånbok.

Använd dig av Hitta-tjänsterna som finns för både Android- och iPhone-enheter.

Surfa på privata nätverk eller din egen mobila anslutning, alternativt använd en VPN-tunnel.

Kontrollera att appen som du laddar ner är säker och klicka inte på misstänkta länkar eller bilagor som du får skickade till dig.

Andrahandsmarknaden har haft en stark framfart under de senaste åren. Det har aldrig varit enklare och att exempelvis handla kläder second hand, hitta begagnade möbler, eller fynda slutsålda evenemangsbiljetter i andra hand.

Deras metoder och tillvägagångssätt kan vara enkla, men också avancerade och svårupptäckta. Alltifrån falska annonser med produkter som inte existerar, länkar som leder till falska hemsidor, till produkter som utger sig för att vara något helt annat än vad de i själva verket är. Brottet upptäcks ofta först efter att betalningen har skett – när du får hem en helt annan vara än den du betalat för, eller i värsta fall ingen vara alls.

Den där till synes trevliga kvinnan som du kollade upp lite snabbt på Facebook med dyra slingor, manikyr och märkeskläder – inte skulle väl hon ha anledning att lura dig på 5 000 kronor för en märkesväska? Fast det är klart, lite konstigt är det ju att hon bara gick upp i rök. Tidigare svarade hon dig direkt på Messenger, men två dagar efter att du swishade har hon inte synts till alls, och väskan du skulle fått hem på posten har lyst med sin frånvaro.

Ja, ungefär så här kan händelseförloppet se ut när du blir lurad. I bästa fall, kanske bör tilläggas. I värsta fall kan det röra sig om ännu grövre bedrägerier, större belopp och att du dessutom blivit lurad på bank- eller kortuppgifter.

Hur vet man egentligen när man ska börja ana oråd?

Är varan du ska köpa väldigt billig? Då finns anledning att vara lite extra försiktig. Du bör till exempel inte skicka pengar i förskott för att ”säkra” att du varan blir din.

Säljaren skickar en länk som hen vill att du använder när du ska betala. Om du ska använda betaltjänster bör du gå in på betaltjänstens ordinarie hemsida och logga in eller skapa konto därifrån – använd aldrig en länk som någon skickat till dig.

Om en säljare verkar väldigt tillrättalagd i sina svar, hela tiden verkar ha svaret på allt och svarar på en gång kan det finnas skäl att vara vaksam.

Brådska – ett klassiskt knep bland bedragare för att försöka hetsa fram ett köp. Känns det som att det går på tok för fort? Bromsa och dra dig ur.

Gryniga, korniga och dåliga bilder på märkesvaror i kombination med bristfällig information om exempelvis serienummer, varumärkesdetaljer och övriga viktiga kännetecken kan röra sig om piratkopierade varor.

Säljarens Swish eller bankkonto är inte tillgängligt just nu. Du ombeds att istället skicka pengarna till säljarens sambo, man, syster eller barn.

Säljaren vill inte utfärda ett kvitto på ditt köp. Glöm inte att du som köpare har skyldighet att kontrollera att du inte köper stöldgods. En seriös och ärlig säljare bör inte ha problem med att skriva ut ett kvitto på ditt köp. Motsätter sig säljaren att skriva ett kvitto till dig kan det vara en indikation på att allt inte står rätt till.

Säljaren ber dig att betala för frakten i förväg eller skickar avancerade instruktioner om frakt med obekanta bolag. Be att få se kvitto på frakten samt spårningsnummer för försändelsen innan du skickar några pengar.

Konstiga länkar, okända betalningsappar eller funktioner för autentisering. Känner du inte igen programvaran, verktyget eller sajten framför dig ska du vara på din vakt och helst inte använda den.

Bedrägerier sker givetvis inte enbart på andrahandsmarknaden. Bedragarna är fiffiga och anpassar sig efter våra mänskliga svagheter och behov. På senare år har det blivit vanligt med falska Googleannonser.

Här är några exempel du ska se upp för:

Falska annonser på sociala medier. För några år sedan drabbades till exempel svenska Elgiganten av bedragare som på Facebook utgav sig för att vara Elgiganten. Genom att locka privatpersoner med en utlottning av nya iPhones till de som först klickade in sig på en annons försökte bedragarna locka till sig personuppgifter och känsliga data.

Falska annonser i Googles sökfunktion. I början av 2022 uppmärksammades i USA en ny form av bedrägeri med förfalskade telefonnummer till banker. Offren var personer som hade varit i behov av att brådskande nå sin bank och sökte på Google efter bankens telefonnummer. Offren fick då upp falska annonser med felaktiga support-telefonnummer som istället gick till bedragarna.

Bedrägerier på Facebook Marketplace. Just nu förekommer mängder av bedrägerier på Facebook Marketplace. Bedragarna riktar sig både till köpare och säljare, och på senare år har en vanlig metod hos bedragare varit att försöka lura säljaren på pengar för frakt via fraktbolag som uppmärksammats.

Det är även vanligt att säljare av varor blir kontaktade av köpare som påstår att de vill betala för frakten via ett fraktbolag eller en brevbärare, och att det kommer att ske ett utbyte av pengar därigenom. I själva verket vill bedragare få säljaren att gå in på en falsk hemsida. Förutom UPS har bedragare även påstått sig använda andra vanliga budfirmor, exempelvis Fedex, DPD, EMS Express och GLS, men tillvägagångssättet är snarlikt. 

Se exempelvis denna varning kring Facebook Marketplace-bedrägeri.

Annonsbedrägerier utgör ungefär en sjundedel av alla bedrägerier som anmäls. Men mörkertalet stort, till stor del beror det på att många anser att förlusterna inte är tillräckligt stora, eller skäms för att ha blivit lurade. Det är viktigt att anmäla och uppmärksamma polisen på annonsbedrägerier, även när det gäller mindre summor, eftersom det kan röra sig om betydligt större belopp i slutändan. Detta ger polisen möjlighet att pussla ihop enskilda brott och länka dem samman med andra liknande, för att få fast kriminella.

Var uppmärksam på erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna. Detta är ett varningstecken för att det rör sig om ett annonsbedrägeri.

Undvik att göra förskottsbetalningar till privata konton. Det finns säkrare betalningsmetoder där en mellanhand tar ansvar för betalningen och väntar in en bekräftelse på att rätt vara har levererats, innan pengarna betalas ut. Om säljaren själv föreslår denna metod ska du alltid dubbelkolla om mellanhanden är en legitim verksamhet för att undvika att pengarna i själva verket betalas ut direkt till bedragaren.

Förutom falsk information i annonsen använder sig bedragare ofta av falska identiteter för att inte kunna spåras. Antingen rör det sig om en helt påhittad identitet eller en så kallad identitetsstöld från en annan verklig person. Be därför alltid säljaren att legitimera sig, eller gör en sökning på namnet för att själv kontakta vederbörande innan du genomför betalningen.

Bryt genast konversationen med säljare eller köpare om den börjar kännas obehaglig, misstänksam eller konstig på något sätt. Ta gärna en skärmdump för dokumentation – du kan komma att behöva den i ett senare skede om du väljer att anmäla brott till polisen.

Ge aldrig ut ditt bankkontonummer, kreditkortsnummer eller koden till ditt mobila bank-ID eller bankdosa. Godkänn aldrig popup-rutor med begäran om betalning om du inte själv initierat den. Dyker det upp konstigheter på skärmen som du inte riktigt vet hur du ska hantera kan du stänga av mobilen eller datorn, eller dra ur modemet helt och direkt bryta internetförbindelsen.

Ta hjälp av Google bildsök för att kontrollera varifrån bilden på varan du funderar på att köpa kommer. Rör det sig om en bedragare kommer du troligtvis att få upp flera sökträffar där bilder förekommer i oseriösa sammanhang. (Google bildsök fungerar oftast bäst på dator men stöds inte fullt ut i alla mobila webbläsare).

Det kan verka som ett relativt lindrigt bedrägeri när du inser att telefonen, skorna eller biljetterna som du har betalat för aldrig kommer fram – speciellt när det rör sig om små summor som du anser vara försumbara. Du kanske helt enkelt inte orkar gå vidare med ärendet, speciellt när personen som du har köpt varan från verkar ha gått under jorden och blivit spårlöst försvunnen. För bedragare kan dessa till synes små transaktioner utgöra en bråkdel av en serie annonsbedrägerier och i det stora hela rör det sig om belopp på hundratusentals kronor.

Många annonsbedrägerier kan kopplas till bostads- eller lägenhetsannonser. Om du är på jakt efter bostad och har betalat ut en förskottsbetalning som deposition finns alltid en risk att du i själva verket slängt pengarna i sjön, eller rakt ner i bedragarens ficka. Lägenhets- eller bostadsannonser kan bestå av falska uppgifter, med bilder från en helt annan adress eller i vissa fall en kopia på en äkta annons. Kontrollera med fastighetsägaren att den som hyr ut faktiskt är lägenhetsinnehavaren och har tillstånd för andrahandsuthyrning, samt kräv legitimation från uthyraren liksom ett hyreskontrakt.

Genom att själv söka upp telefonnumret till namnet på personen som hyr ut lägenheten kan du ringa upp och kontrollera uppgifterna för att säkerställa att de stämmer överens med annonsen. Att uthyraren har skickat e-post med länkar till fastighetsägaren är ingen garanti för att uppgifterna faktiskt stämmer eftersom det finns bedragare som skapar falska hemsidor med egna telefonnummer. När du besöker lägenheten ska du kontrollera att namnet på dörren stämmer överens med namnet på uthyraren.

Det händer att varorna som skickas hem till dig är stöldgods. Det finns till och med fall där bilar faktiskt har levererats till köparen, fast utan ägarbevis eller vidare spår från säljaren som med största sannolikhet har kommit över bilen med olagliga medel. Att sälja stöldgods i annonser på internet är en effektiv metod för brottslingar att bli av med stöldgodset och samtidigt tjäna pengar. Ha i åtanke att det inte finns någonting som heter “att köpa i god tro” och att du som köpare har ett eget ansvar för att de varorna du köper inte är stöldgods.

Undvik förskottsbetalningar till privatpersoner.

Om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant är det förmodligen så det ligger till.

Kontrollera identiteten hos säljaren och undvik betalningar till utländska konton.

Du har ett eget ansvar att kontrollera att det du köper inte är stöldgods.

Är du osäker på om du är utsatt för bedrägeri? På 

https://sakerhetskollen.se/aktuella-brott

 hittar du alltid de senaste uppdateringarna med varningar för aktuella bedrägerier.

https://polisen.se/utsatt-for-brott/olika-typer-av-brott/bedrageri/

 hittar du konkret vägledning om vad du ska göra om du blivit utsatt för brott och bedrägeri. Anmäl alltid om du blivit utsatt för brott. Du minskar risken för att fler ska drabbas och underlättar även polisens arbete för att kunna lagföra den skyldige.

Phishing eller nätfiske är i grunden en form av identitetsstöld eftersom angriparen utger sig för att vara en person, företag eller en myndighet som mottagaren känner igen. Phishing sker oftast genom att bedragaren skickar falska meddelanden i form av e-post, sms, eller chattmeddelanden via exempelvis Instagram som uppmanar dig som mottagare att klicka på länkar eller ladda ner filer.

Varje dag skickas 3,4 miljarder falska mail, vilket gör phishing/nätfiske till ett av de vanligaste tillvägagångssätten som bedragare använder för att komma åt lösenord, bank- och kortuppgifter. Eftersom många falska mail skickas ut varje dag så är det tyvärr alltid någon som blir lurad.

Vad är spear phishing (riktad phishing)?

Spear phishing eller riktad phishing är en specifik form av nätfiske som innebär riktade phishing-attacker mot enskilda personer, företag eller organisationer. Attackerna är ofta baserade på bakgrundsinformation om det tilltänkta målet. Allt för att anpassa lockbeten för varje specifik person, företag eller organisation.

Ett annat sätt använda spear phishing är ”whaling”, vilket innebär riktade attacker mot de allra högsta positionerna inom företag, såsom verkställande direktörer, ekonomichefer eller it-chefer.

Varför kallas det för Nätfiske och phishing? 

då bedragarna fiskar på internet eller “nätet” efter information – alltså nätfiskar. Nätfiske härstammar från sin engelska motsvarighet 

 som är internetslang och en omskrivning av fishing.

Nätfiske-bedragare utger sig ofta för att vara banker. De kan påstå att du behöver verifiera dina kontokortsuppgifter, annars spärras ditt bankkort eller att ditt konto på grund av en okänd inloggning. 

 användes i bedrägliga syften på det här sättet förra året.

Telefonoperatörer och andra kända varumärken utsätts ofta för att nätfiske-bedragare försöker utnyttja deras varumärke för att få personer att klicka på länkar. 

 exempelvis för det i februari då phishing-mail i deras namn cirkulerade, där bedragare påstod att en faktura betalats två gånger.

Nätfiske-bedragare utger sig för att komma från Skatteverket och vill att du ska öppna en bifogad fil eller klicka på en länk där du ska uppge dina kortuppgifter för att få skatteåterbäring. Se exempel på 

Granska mejlet noga innan du öppnar en bifogad fil eller klickar på en länk. Är grammatiken korrekt? Är meddelandet förväntat? Om meddelandet innehåller uppmaningar om att du ska lämna ifrån dig kortuppgifter eller personliga uppgifter, och agera snabbt, bör du vara vaksam.

Viktigt: 

Seriösa företag och organisationer ber dig aldrig om lösenord, inloggning- eller bankuppgifter via e-post.

När du fått ett mail som du känner dig osäker på kan du oftast hålla muspekaren på användarens namn för att se e-postadressen. Stämmer den överens med vad du förväntar dig?

Dubbelkolla att e-postadressen som utskicket kom ifrån stämmer överens med de adresser den riktiga avsändaren använder. Fraktbolag och andra välkända företag, som ofta utnyttjas av bedragare, brukar ha sina e-postadresser listade på sin hemsida.

Ibland byter nätfiske-bedragare ut en bokstav i en webbadress eller e-postadressen. Några exempel är att ett gement l byts ut mot ett versalt I, o mot 0 och s mot z. Se exempel på bilden nedan.

Tillvägagångssättet för phishing eller nätfiske är oftast att den som blir utsatt mottar ett mail. I mejlet står det ofta att något konto behöver en verifiering eller att du behöver skydda ditt konto mot intrång. Ett annat vanligt exempel är att ett paket ska hämtas och en avgift ska betalas.

Gemensamt för all typ av phishing-attacker är att stressa upp den som kontaktas till att lämna ut uppgifter. Allt för att nätfiske-bedragare sedan ska kunna tjäna pengar genom att använda uppgifterna.

När du klickar på länken i phishing-meddelandet så skickas du ofta till en hemsida som kan vara väldigt välgjord och där du uppmanas att ge ut privata uppgifter, såsom lösenord eller kredit- och bankkortsnummer. Detta är återigen inget som seriösa banker, företag eller myndigheter gör.

Hur ser man att det är en falsk hemsida?

Ett sätt att se om en länk leder till en falsk hemsida är genom att titta på webbadressen. En webbadress består generellt av följande element:

Toppdomän som är slutet av webbadressen, exempelvis .se, .com, .nu.

Domän, det vill säga själva adressen till en hemsida.

Subdomän, det vill säga en domän som är del av en större domän. Tänksäkert.säkerhetskollen.se är till exempel en subdomän till säkerhetskollen.se.

Ett sätt som nätfiskare ibland använder för att lura människor är att skapa en subdomän med samma namn som exempelvis ett fraktbolag. Var vaksam och dubbelkolla att domännamnet stämmer med hemsidan du vill gå till. På bilden nedan finns ett exempel på en falsk hemsida och en riktig hemsida.

Var försiktig när du klickar på länkar, bilagor eller laddar ner program som kommer via mail. Även om det är en avsändare som du känner förtroende för kan denna manipulerats för att lura dig. Klicka bara på länkar när du är säker på vem avsändaren verkligen är.

Om du klickar på en länk i ett mail kan du hamna på en falsk hemsida som ofta är väldigt lik originalhemsidan. Trots att sidorna är väldigt lika är det risk att du då luras och phishing-attacken lyckas.

Genom att hålla muspekaren över länken, utan att trycka på den, kan du se den riktiga hemsidans namn. Om namnet på hemsidan inte stämmer överens med avsändaren eller på annat sätt ser konstigt eller annorlunda ut ska du inte klicka på länken.

Uppmanar meddelandet dig att agera snabbt? Innehåller meddelandet uppmaningar om att du ska lämna ifrån dig kortuppgifter eller lösenord? Då är det stor risk att du utsätts för en phishing-attack. Lämna aldrig ut personlig information på någon annans begäran.


Dina inloggningsuppgifter till en tjänst kan äventyras om du klickar på en länk och sedan loggar in på en falsk hemsida, eller om tjänsten blir hackad och råkar ut för en dataläcka. Undvik att personlig information som inloggningsuppgifter sprids till obehöriga genom att säkra dina lösenord.

Använda unika och starka lösenord med många tecken, siffror och symboler.

Ha olika lösenord till dina viktigaste tjänster, såsom e-post, sociala medier och BankID.

Använd multifaktorautentisering, eller som det ibland också kallas, tvåstegsverifiering. Det innebär att du verifierar din identitet med ett lösenord i kombination med exempelvis en kod du får på sms.

Hur skyddar jag mig mot phishing/nätfiske:

Granska mejlet noga innan du klickar på en länk eller öppnar en bifogad fil. Kontrollera språk och grammatik.

Granska mejlet även utifrån om det ser annorlunda ut än det brukar, då kan det vara ett försök från nätfiskare att lura dig.

Seriösa företag, myndigheter och organisationer ber dig aldrig lämna ut personliga uppgifter via mail.

Logga aldrig in med Bank-ID på uppmaning av någon som oväntat kontaktar dig.

Om det verkar vara för bra för att vara sant är det troligen inte sant.

Gör det här om du råkat klicka på en länk

Om du efter att du klickat på en länk har angett dina inloggningsuppgifter, ändra dem omedelbart. Medan du ändrar lösenord, passa på att 

Bekräfta att du har multifaktorautentisering (även känt som tvåstegsverifiering) aktiverad för de tjänster som erbjuder det.

Har du angett dina bank- eller kortuppgifter? Kontakta din bank eller kreditkortsföretag och spärra ditt kort.

Är du anställd i en organisation och har klickat på en länk eller öppnat en bilaga? Rapportera det omedelbart till din it-säkerhetsfunktion.

Om du råkat ut för ett utpressningsvirus – betala aldrig kravet på lösensumma utan gör en anmälan hos 

Bedrägerier och stölder genom phishing har ökat de senaste åren. Här är ytterligare tips för att du ska minska risken att bli utsatt för brott:

Ring alltid polisen på 114 14 om du misstänker att någon utsatt dig för phishing/nätfiske.

Lämna aldrig ut lösenord eller koder till någon okänd.

Kontakta själv den myndighet, bank eller företag som den som ringer påstår sig komma från.

Att tänka på för att undvika phishing/nätfiske:

Klicka aldrig på länkar som du inte är helt säker på.

Lämna aldrig ut privata uppgifter till någon som du inte känner.

Logga aldrig in på ditt BankID efter uppmaning från någon utomstående.

Om det verkar för bra för att vara sant är det förmodligen så det är.

Var alltid kritisk och skicka aldrig pengar till personer som du inte vet någonting om.

Sätt upp tydliga regler att förhålla dig till för att inte låta dig bli lurad.

Kontakta själv den myndighet, bank eller företag som avsändaren påstår sig representera.

Radera mejlet direkt om du ser att det inte är ett legitimt mejl.

Gör en polisanmälan om du blir drabbad.

Upprätta rutiner och policys för anställda så de är informerade om vilka åtgärder som ska tas om man blir utsatt för ett försök till phishing.

Upprätta rutiner som gör det möjligt att nå beslutsfattare för extra verifiering när betalningar överskrider ett visst belopp – till exempel genom att motringa för godkännande utifrån en i förväg upprättad kontaktlista.

Se även till att ditt företag har vidtagit säkerhetsåtgärder, om du är osäker på vad du kan göra har vi 

Våra betal- och kreditkort används flitigt för att handla online, vilket tjuvar och bedragare gärna utnyttjar.Kortbedrägerier sker när någon obehörig använder ditt betalkort eller kreditkort för att handla utan din tillåtelse.

Tillvägagångssätten är många – nedan listar vi några av de vanligaste formerna av kortbedrägeri som du kan råka ut för.

 Bedragare kan försöka få tag på ditt kortnummer och andra personliga uppgifter genom nätfiske i form av mejl, sms eller telefonbedrägeri. Här kan de försöka lura dig att ge ut din kortinformation genom att påstå att det finns en säkerhetsrisk på ditt konto eller att ditt konto har blivit hackat. Flera av dessa bedragare är skickliga och svåra att upptäcka. Mejlet ser ofta ut att komma från din bank eller en myndighet, med information om att du måste lämna ut kortuppgifter på grund av att ditt konto är i fara eller att du ska ta emot pengar.

 Ett annat sätt att få tag på dina kortuppgifter är att skicka ett sms om att du har vunnit pengar eller kan hämta ut ett paket från posten – om du ger ut dina personliga uppgifter, som kan inkludera kortuppgifterna. Denna typ av bedrägeri kallas för smishing. Likaså kan du få samtal från bedragare som påstår att behöver vidta åtgärder som innefattar att lämna ut privata uppgifter, inklusive kortuppgifter. Detta bedrägeri kallas telefonbedrägeri eller vishing.

 Kortbedrägeri kan också ske genom att hackare gör dataintrång och får tillgång till en databas som innehåller en stor mängd kreditkorts- eller betalkortsinformation. Genom att få tillgång till dessa databaser får hackare tillgång till betalkortens utgångsdatum och säkerhetskoder, som sedan kan användas för att göra handla med eller genomföra identitetsstölder. Dessa kortuppgifter kan i sin tur hamna på 

en del av internet som är dold för sökmotorer och som ofta används för illegal aktivitet, inklusive försäljning av stulna kortuppgifter. Här säljer bedragare stulna kortuppgifter för att tjäna pengar, ofta till andra bedragare. Ofta säljs dessa kortuppgifter i paket eller "dumpar", som innehåller kortnummer, utgångsdatum och säkerhetskoder.

 Nätet kryllar av falska hemsidor och webbutiker som säljer produkter som inte finns. De falska sajterna är skapta av bedragare som har som sitt enda syfte att lura dig att skriva in dina fullständiga kortuppgifter.

Lås alltid ditt kort för internet- och utlandsköp

Det första du bör göra för att skydda dig är att låsa ditt kort för internet- och utlandsköp. På så sätt hindrar du på ett effektivt sätt kriminella från att använda dina kortuppgifter, även där tvåfaktorsautentisering saknas. Öppna bara kortet i samband med köp och uttag.

För att skydda dig mot kortbedrägerier, exempelvis på grund av läckta kortuppgifter, är det också viktigt att övervaka dina kontoutdrag regelbundet och att rapportera eventuella misstänkta transaktioner till ditt kreditkortsbolag eller bank.Om du använder betaltjänster som till exempel Klarna kan du själv ställa in att alla betalningar ska bekräftas med BankID. Du kan dessutom aktivera en funktion som nekar köp från butiker som inte stödjer BankID.

När du surfar dig fram från erbjudande till erbjudande med länkar till diverse betalningssidor är det lätt att förlora fotfästet och tappa sitt kritiska öga till webbplatsen du befinner dig på. Det finns många falska sidor, som till och med säljer produkter som inte finns, vars enda syfte är att lura dig att skriva in dina fullständiga kortuppgifter. Vi rekommenderar dig att alltid dubbelkolla en gång innan du genomför betalningar. Genom att kopiera webbadressen och klistra in den i din sökmotor kan du söka efter information och kommentarer om hemsidan. Förhoppningsvis inser du snabbt att sidan du befinner dig på är falsk.

Säkra betalningar – skyddar både företag och kortinnehavare

Säker betalning, även kallat 3D secure innebär att du som köpare måste verifiera ditt köp med en sms-kod eller Bank-ID. Du bör endast genomföra köp på sidor som erbjuder denna lösning, eftersom det är en god indikation på att sidan är seriös. Företag som säljer produkter eller tjänster utan säker betalning kan själva bli återbetalningsskyldiga vid bedrägerier, det vill säga om köparen använder någon annans kort. Falska sidor vars syfte är att spara dina kortuppgifter erbjuder sällan denna typ av säkra betalningar, men kan mycket väl få dig att tro detta genom en proffsig imitation av en seriös e-handelssida.

Både bokstavligt talat när du är ute och handlar med ditt fysiska kort och online. Kortbedrägeri kan även ske ute i verkliga livet, genom att bedragare kopierar ditt kort med hjälp av en skimming-enhet på kortläsare eller bankautomater, eller genom att stjäla ditt fysiska kort.

Utgå från att ingen seriös bank, myndighet eller företag ber sina kunder och användare om att lämna ut kortuppgifter, varken på telefon eller över mejl. Undvik att dela dina kortuppgifter på webbplatser som du inte är säker på eller litar på till hundra procent. Använd gärna starka lösenord och tvåfaktorsautentisering till konton där dina betaluppgifter finns sparade för att ytterligare öka säkerheten.

Spärra kortet hos din bank omgående om du upptäcker att det används av någon annan.

Du bör alltid polisanmäla ett kortbedrägeri till polisen.

Bestrid eventuella fakturor och uttag skriftligt hos din bank.

Dubbelkolla alltid sidan du handlar från genom en sökning på webbadressen!

Försäkra dig om att företaget erbjuder säker betalning, exempelvis 3D secure.

Skaffa ett separat kort för internetköp.

Lämna ALDRIG ut dina kortuppgifter till någon du inte känner, oavsett avsändare.

Falska webbsidor kan vara väldigt välgjorda och lura nästan vem som helst. Men det finns knep för att skilja falska hemsidor från äkta. Vi ger dig tips på hur du kan se om en länk leder till en falsk hemsida, och vad du ska göra om du råkat klicka.

Är du verkligen säker på vem som skickade det där sms:et eller mailet? Bedragare kan skicka falska sms och mail i syfte att lura dig på pengar, kapa dina konton eller stjäla dina uppgifter. Här får du tips på hur du skyddar dig.

Betala säkert online

Falska hemsidor

Falska sms och mail

Köpa och sälja begagnat

Har jag fastnat i nätfiske?

Handla säkert online

Är du säker när du handlar online?

Fem tips för säkrare köp på internet

Investeringsbedrägerier

Så här funkar kryptovaluta

Digitala plånböcker

Annonsbedrägeri

Phishing/Nätfiske

Så går ett kortbedrägeri till – och så skyddar du dig