5 min

ID-kapning

Internet har skapat nya arenor och möjligheter för bedragare att utföra kriminella handlingar, och ID-kapningar är ett vanligt digitalt brott och ett växande problem. Att kapa någons identitet innebär att du kan beställa prylar eller teckna avtal och abonnemang, i någon annans namn. Ett första steg för att kapa någons identitet är att ta reda på det fullständiga personnumret, inklusive de fyra sista siffrorna, eller för icke-medborgare, samordningsnumret. Denna information är knappast svårt att få tag på och kan enkelt hämtas på flera sidor på internet. Med personnumret kan du sedan skapa falska ID-handlingar. När du sedan gör beställningar får du hem grejerna till en adress som du själv väljer. Ytterligare ett steg i identitetskapningar är att få tag på personens BankID och fullständiga kredit- eller betalkortsuppgifter – vilket banar väg för fullständig kontroll över den drabbades bankkonton.

ID-handlingar

Ett pass eller körkort i handen är en bra start för att kapa någons identitet. Därför ska du alltid anmäla dessa handlingar som förlorade eller stulna. Körkortet spärras hos Transportstyrelsen och om det är stulet anmäler du det till polisen. Förlust av pass eller nationellt ID-kort ska alltid polisanmälas, andra handlingar gör du en förlustanmälan på hos den organisation som har utfärdat kortet.

Så fiskar de efter dina privata uppgifter

Phishing, eller nätfiske, är ett populärt sätt för bedragare och cyberbrottslingar att komma över känslig information. Genom att imitera seriösa sidor kan de få dig att tro att du i själva verket lämnar ut informationen till din bank, en myndighet eller ett seriöst företag. Ofta yttrar sig dessa försök till att fiska privata uppgifter i e-postmeddelanden med länkar där du uppmanas fylla i dina kortuppgifter och möjligtvis annan personlig information, för att exempelvis rädda ditt konto från intrång, eller för att ta emot pengar på ditt konto. Smishing, är ett annat sätt att lura dig på, och innebär att du får ett sms där du till exempel får information om en vinst eller ett paket som kan hämtas ut på posten. Du uppges här att svara på sms:et med personliga uppgifter, såsom kortnummer med CVV/CVC-kod, för att kunna ta emot paketet. De lurigaste bedragarna ringer helt enkelt upp dig och låtsas representera din bank eller en myndighet. Detta kallas för vishing (röstfiske). Genom att övertyga dig om att du måste lämna ut uppgifter i samtalet, lägger de vantarna på dina pengar på kontot.

Lyssna på Niklas som drabbades av ID-kapning (1,35 min)

Så vet du om din identitet är kapad

Om du får fakturor på varor som du inte har beställt, eller information på kreditupplysningar i ditt namn, utan att du har tecknat några avtal eller abonnemang, kan du misstänka att någon använder din identitet i bedrägliga syften. Ett annat tecken är att post plötsligt upphör att komma fram. Om du anar ugglor i mossen kan du logga in på Skatteverket, samt Svensk Adressändrings sida, och se om någon har gjort en adressändring eller eftersändning av posten. Både Skatteverket och Svensk Adressändring har spärrtjänster, som innebär att du inte kan göra dessa ändringar utan att logga in med ditt BankID. Aktivera dessa spärrtjänster, som även fungerar som en förebyggande åtgärd mot ID-kapning.

Åtgärder för att minska risken för identitetskapning

Spärra obehörig adressändring hos Skatteverket. Du kan antingen logga in på dina sidor på Skatteverkets hemsida, alternativt ringa 0771-567567.
Svensk Adressändring ansvarar för var din post hamnar. Med deras gratistjänst, Adresslåset, kan du spärra både eftersändning och lagring av din post.
Skaffa en digital brevlåda. På så sätt får du snabbt information utifall någon beställer en kreditupplysning i ditt namn.
Ha ett lås på din fysiska brevlåda så att ingen kommer över personlig information eller kan gömma undan fakturor på varor som du inte har beställt.

Åtgärder vid identitetskapning

Här följer några viktiga punkter för dig som har blivit utsatt, eller misstänker att du har blivit utsatt för ID-kapning:

Bestrid fakturor, beställningar eller falska avtal som har skrivits under med ditt namn.
Polisanmäl alltid ID-kapningar!
Kontakta myndigheter och kreditupplysningsföretag och spärra dina personuppgifter.

Är du säker?

För att minska riskerna för att bli utsatt för ID-kapning kan du spärra din adress hos Skatteverket samt Svensk Adressändring.
Förlorade identitetshandlingar ska alltid förlustanmälas hos den organisation som har utfärdad ID-kortet, och vid misstanke om stöld även polisanmälas.
Lämna ALDRIG ut personliga uppgifter, som till exempel kortnummer eller BankID-koder, över mejl, sms eller telefonsamtal.
Bestrid falska fakturor eller falskt underskrivna avtalshandlingar skriftligt.
Använd en digital brevlåda.