Meddelandet i detta bluff-sms påstår att din senaste betalning avvisades.

Klickar man på länken så kommer man till en falsk hemsida som ser ut som Netflix och där samlar bedragarna in dessa uppgifter:

För att undvika att bli bedragen, tänk på:

Lämna inte ut privat information, framför allt inte kontokortsuppgifter.

sker ett stort antal paketleveranser. I samband med det förekommer också hel del 

 där avsändaren utger sig för att komma från olika transportbolag. Dessa sms innehåller länkar som mottagaren uppmanas att klicka på för att:

Betala en summa för att få paketet levererat.

Klicka INTE på länken!
Ring INTE numret som finns i sms:et!

 eller känner dig osäker, öppna aldrig länken. Den kan innehålla skadlig kod eller leda till falska hemsidor som försöker stjäla dina personliga uppgifter.

Har du gjort en beställning men tycker att sms:et ser misstänkt ut? 

Smishing, eller sms-fiske, är en form av bedrägeri som går ut på att via bluff-sms stjäla uppgifter till bankkonton eller andra värdefulla privata uppgifter, genom att lura och manipulera mobiltelefonanvändare. Bluff-sms:en ser ut att komma från seriös avsändare.

Smishing utförs genom social manipulation av brottsoffret. Under hela 2021 fram till idag har anmälningarna av sms-bedrägeri genom smishing ökat drastiskt och trenden ser tyvärr inte ut att brytas.

Begreppet Smishing kommer från en sammanslagning av orden sms och 

Bedragarens tillvägagångssätt är att skicka ett sms där det ofta står att ett paket från något fraktbolag är på väg. För att kunna verifiera eller spåra detta paket ombeds mottagaren att klicka på en länk som leder en från sms:et till en fejkad hemsida. Hemsidan är ofta mycket välgjord och känns trovärdig. Där uppmanas mottagaren att uppge privata och känsliga uppgifter eller betala en avgift.

Sms-bedrägeri kan också ske genom att skadlig kod laddas ner via hemsidan till telefonen. Koden ger bedragarna tillgång till lösenord, mail och bankinloggningar.

Gemensamt för all typ av smishing/sms-fiske är att få en person till att klicka på en länk i ett sms.

Ha i åtanke att seriösa banker, företag eller myndigheter aldrig uppmanar sina kunder och användare att ge ut privata uppgifter via sms. Skulle du få en sådan begäran är det ett bluff-sms och någon försöker utsätta dig för sms-bedrägeri.

Att tänka på för att undvika smishing/sms-bedrägeri:

Klicka aldrig på sms-länkar som du inte är helt säker på.

Lämna aldrig ut privata uppgifter till någon som du inte känner.

Logga aldrig in på ditt Bank-ID efter uppmaning från någon utomstående.

Om det verkar för bra för att vara sant, är det förmodligen så det är.

Var alltid kritisk och skicka aldrig pengar till personer som du inte har träffat.

Sätt upp tydliga regler att förhålla dig till för att inte låta dig bli lurad.

Kontakta själv den myndighet, bank eller företag som avsändaren eller den som ringer påstår sig representera.

Läs mer om hur du kan skydda dig mot andra former bedrägeri utöver via sms hos 

Vidarebefordra sms:et till 7726 för att ge möjlighet för teleoperatörer att bekämpa sms bedrägerier.

Har du redan blivit utsatt för smishing/sms-bedrägeri?

Har du uppgivit privata uppgifter via en länk du fått genom ett bluff-sms, är det troligt att du har blivit offer för smishing. Det absolut viktigaste är att ringa 114 14 och anmäla bedrägeriet till polisen. Specificera att bedrägeriet har skett via sms samt vilka uppgifter som bedragarna har fått.

För att förhindra att bedragarna gör någon eller ytterligare skada är det också viktigt att vidta vissa åtgärder beroende på vilken information de fått.




Kontakta din bank så fort som möjligt och berätta om sms-bedrägeriet.




Om du har skrivit in personliga lösenord via sms-länken ska du om möjligt försöka byta lösenordet ifråga. Kom ihåg att skapa 

, och att det inte är identiskt med det du använder till andra platser. Har bedragarna redan bytt lösenord, anmäl det till webplatsen och kontakta support.




Om du misstänker att smishing-länken har lett till att din mobil fått en skadlig kod eller virus finns det 

. Installera ett antivirusprogram och ta bort okända appar är två mindre åtgärder. En större och en av de säkraste är att återställa mobilen till fabriksinställningar. Detta kommer dock radera all din personliga data på telefonen.

Håll dig uppdaterad om olika säkerhetsrisker och 

 för att inte bli utnyttjad av bedragare online.

Upprätta rutiner som gör det möjligt att nå beslutsfattare för extra verifiering när betalningar överskrider ett visst belopp – till exempel genom att motringa för godkännande utifrån en i förväg upprättad kontaktlista.

Se även till att ditt företag har vidtagit säkerhetsåtgärder, om du är osäker på vad du kan göra har vi 

En av de mest vanligt förekommande typerna av förfalskning är att man förfalskar avsändarens e-postadress för att lura mottagaren att tro att mejlet kommer från någon man litar på. Bedragarens mail brukar innehålla en begäran om överföring av pengar, efterfrågan av lösenord och inloggningsuppgifter eller filer med skadlig kod.



Vad ska du göra om du fått mail du är osäker på?

Undvik att klicka på okända länkar i mail. Ett sätt att säkerställa vem mailet kommer ifrån är att besöka avsändarens hemsida.

Finns det bilagor i mailet, öppna dem inte. Även om de kommer från personer som du litar på, avstå från att öppna filer som skickats med i mailet. Är du osäker på innehållet, kontakta avsändaren och dubbelkolla.

Får du ett mail där någon ber om överföring av pengar, se till att först kontrollera med vederbörande, genom att exempelvis ringa, om det verkligen stämmer.

Känns mailet för bra att vara sant, så är det nog också så.

Se upp för mejl som vill stressa dig att utföra en åtgärd. Ett vanligt knep som bedragare ofta använder sig av.

URL-förfalskning eller förfalskad hemsida innebär att en falsk webbplats använder en webbadress som är snarlik originalet. Ofta ser webbadressen nästan identisk ut och innehåller liknande tecken, där bara något enstaka tecken inte är samma som originalets. Vanligt förekommande är också att man använder sig av exakt samma adress men med en annan toppdomän, exempelvis ”.com” i stället för ”.se”.
Inte ovanligt är att bedragarna också använder sig av DNS-förfalskning (DNS = Domän Namn System) viket innebär att rätt webbadress och domännamn leder till fel dator eller server.

Hur ska jag se till att jag inte går in på en falsk hemsida?

Kontrollera webbadressen noga. Se till att den stämmer och är korrekt.

Ett ”s” efter http (https) i början av en url betyder att anslutningen till webbsidan är säker, men behöver inte innebära att innehållet på sidan är att lita på.

Surfar du in på en hemsida där webbadressen börjar med http så ska man alltid var försiktig. Webbadresser utan https har en osäker anslutning och innehållet på webbsidan som visas kan vara utbytt.

Hur ser du om en sida är säker? Se över hemsidans innehåll. Titta lite extra efter stavfel och språkbrister.

Det finns tjänster på nätet för ringa telefonsamtal så att nummerpresentatörer visar ett fingerat uppringande telefonnummer eller ett nummer som ser ut att komma från en betrodd avsändare, såsom e-hälsomyndigheten eller någon bank.

Vad ska du göra för att undvika bedragare via telefon?

Svara inte på samtal från okända personer.

Om du svarat men blir osäker, be att få ringa tillbaka - då får du reda på om uppringaren ringde från ett korrekt nummer.

Svara inte på några frågor. Framför allt svara inte JA eller NEJ, du kan då omedvetet ingå ett avtal för något.

Lägg på luren om du misstänker att samtalet kommer från en bedragare och frågorna är underliga.

På samma sätt som det finns tjänster på nätet för förfalskning av telefonsamtal, så finns det även för SMS. Helt enkelt tjänster för att dölja vem meddelandet kommer från eller genom att ersätta det ursprungliga numret med ett nummer som kommer från en betrodd avsändare. Många företag använder sig av tjänster där deras namn kommer upp som avsändare istället för ett nummer, många bedragare använder sig av exakt samma tjänster.

Klicka inte på länkar i sms. Framför allt, klicka aldrig på länkar som går till konton och återställning av lösenord.

Bra att veta är att banker och andra seriösa aktörer ber aldrig om personliga uppgifter via sms.

I detta bedrägeri inleder brottslingarna kontakt med potentiella offer via SMS, ofta genom att använda ett förfalskat telefonnummer eller ett kontantkort för att dölja sin identitet. 

Därefter flyttas konversationen till någon anna meddelandetjänst exempelvis WhatsApp. 

Personen pratar ofta på samma språk men det är tydligt att de använt en översättartjänst exempelvis Google Translate. 

Målet med bedrägeriet är att "mata" offren med små vinster för att bygga förtroende innan de till slut stjäl allt och "slaktar" deras ekonomi även kallad "Pig Butchering". Detta kan göras genom att investera I kryptovaluta eller liknande.

Var uppmärksam på denna typ av bedrägeriförsök och sprid gärna informationen vidare för att förhindra att fler faller offer.

Tips för att skydda dig mot "Pig Butchering" kryptobedrägerier:


En dag får Åsa ett sms från ett okänt nummer där avsändaren påstår sig vara hennes son. Sms:et inleds med "Hej mamma, jag har nytt telefonnummer och ny mobil". Efter en stund får Åsa frågan om hon kan hjälpa till att betala en räkning. Åsa swishar över 25 000 kronor till numret som hon tror tillhör hennes son. När hon får frågan om hon kan skicka över mer pengar inser Åsa att det inte är hennes son hon pratar med.

Pengarna var som bortblåsta, och Åsa går in i en chock när hon förstår vad hon råkat ut för.

– Jag försöker ringa till numret men får inget svar, och jag hade tagit bort det gamla numret till min son. Jag ringer sonens flickvän och tyvärr skriker jag henne i örat när jag inser vad som hänt. Jag går in i ett chocktillstånd som håller i sig i två dagar.

När chocken väl hade lagt sig kom också ilskan, berättar Åsa.

– Jag blev riktigt förbannad över att man använder det närmsta jag har – mina barn – emot mig. Att anspela på mitt mammahjärta för att få mina pengar är att gå över gränsen, säger Åsa Ikekhua.

🎥 Spana in klippet när vår VD,Thomas Brühl, tillsammans med drabbade Åsa Ikekhua, 

Tystnad och skam – varför brottsoffer inte vågar berätta

Många brottsoffer som blir utsatta för denna typ av bedrägeri känner en enorm skuld och skam över att ha blivit lurade, och drar sig från att berätta

– Det faktum att brottsoffren ofta ensamma får bära skulden och skammen för att de blivit lurade leder till en tystnad och rädsla. Man vågar inte berätta ens för de närmaste utan bär allt vad bedrägeriet innebär inom sig själv, vilket också innebär att brottsutsatta inte kan få det stöd de behöver av omgivningen.

När Åsa har berättat för bekanta om vad hon varit med om har det hänt att hon fått negativa kommentarer. Hon tror att det kan vara en stor bidragande faktor till att så få vågar dela med sig.

– När jag berättade för en vän fick jag höra gång på gång att jag var dum i huvudet som gått på detta. Samma sak sade en gammal arbetskollega till mig. Jag tror det beror på att det finns en felaktig bild av vilka som blir utsatta för ett bedrägeri. Faktum är att det kan hända vem som helst.

Fann tröst och kraft genom att dela erfarenheter

Sedan händelsen har Åsas tillit fått sig en törn, och hon har inte vågat använda sig av digitala betallösningar såsom Swish. Hon tror att det behövs mer insatser från samhället, både juridiskt, socialt och stödjande så att drabbade vågar berätta och få stöd både från civilsamhället och lagen. I flera månader har Åsa drivit en egen kamp för att få upprättelse och uppmärksamma frågan om bedrägerier.

– Bedrägeriet skedde i december, och i sex månader har jag nu ägnat mig åt att försöka skapa förändring. Jag har läst på och skaffat mig kunskap om bedrägerier, ringt till banken otaliga gånger, och skickat 141 mejl till riksdagen.

berättade om att hon blivit utsatt för bedrägeri där hon förlorat alla sina besparingar, kände sig Åsa träffad och fann en tröst i att hon inte var ensam. Åsa kontaktade Gitte, och i dag är de goda vänner som kämpar tillsammans.

– Vi fann styrka i varandra. Det var så befriande att träffa en annan människa som förstod och delade samma känsla. Vi kände snabbt att vi ville göra skillnad och bestämde oss för att göra något åt det.

Den 25 maj demonstrerade Åsa och Gitte tillsammans med PRO och andra brottsutsatta på Mynttorget i Stockholm för att lyfta frågan om nätbedrägerier och uppmana samhället att ta sitt ansvar.

– Vi är övertygade om att vi måste lyfta frågan och att vi alla måste hjälpas åt om vi vill få ett stopp på bedrägerierna. Om vi hade pratat mer om bedrägerier hade kanske jag inte behövt bli ett brottsoffer.

Att Åsa har vågat dela sin berättelse har gjort att hon har kunnat hjälpa andra från att bli utsatta för samma sak, berättar hon.

– Människor har hört av sig till mig och berättat att de har fått liknande sms och tack vare att jag har delat med mig av min berättelse har de förstått att det rört sig om ett bedrägeri. Jag har kunnat hjälpa åtminstone två personer som jag vet om, och säkert ännu fler. Jag har också haft kontakt med politiker som vill engagera sig för att åstadkomma en förändring.

Brottsoffer ska inte bära skulden själva

Till de brottsoffer som inte vågar berätta eller anmäla har Åsa har ett viktigt budskap:

– Ta inte på dig skammen och skulden. Den ska läggas på de kriminella. Försök att vara snäll mot dig själv, och kom ihåg att det som har hänt inte är ditt fel. Att komma till insikten om att jag är ett brottsoffer har varit till stor hjälp. De negativa tankarna och känslorna kan sitta kvar länge, det är något som man måste fortsätta jobba med hela tiden. Var inte rädd för att söka stöd från exempelvis Brottsofferjouren om känslorna är för tunga att bära.

Sms som kommer från "ditt barn” eller ”barnbarn” är i dag ett vanligt 

 Om en närstående ber dig att skicka akut pengar för att exempelvis betala en räkning kan det röra sig om ett bedrägeriförsök. Ett av bedragarnas alla knep är att få dig stressad och tro att det är brådskande.

Prova att ringa det gamla numret. Betala inget förrän du är helt säker på att det verkligen är ditt barn eller barnbarn som skickat meddelandet.

Lägg på luren om någon ringer oväntat och verkar oseriös.

Lämna aldrig ut lösenord eller koder till någon.

Logga aldrig in på bank-ID på uppmaning av någon okänd.

Genom att lägga dessa tre råd på minnet kan du förhoppningsvis undvika de allra vanligaste formerna av bedrägerier.

Har du blivit utsatt för ett brott som du vill anmäla? Ring direkt till Polisen på

Har du blivit utsatt för ett brott och behöver stöd? Ring till Brottsofferjouren – kostnadsfritt stöd till dig som är brottsutsatt: 

Har du frågor om säkerhet och vill ha personlig rådgivning? Ring SSF:s kostnadsfria säkerhetsrådgivning: 

Som på alla sociala medier så finns det bedragare som luras på WhatsApp – här berättar vi om de vanligaste sätten bedragare använder sig av.

Ett mycket vanligt sätt för bedragare på WhatsApp är att kapa ett konto genom att lura till sig en kod som behövs för att verifiera kontot. Det kan gå till så här:

Bedragaren kontaktar dig och låtsas vara någon du känner.

Bedragaren ljuger och säger att hen har råkat skicka sin kod för verifiering till dig, av misstag.

Bedragaren lurar dig att ge ut koden. När bedragaren skriver in koden i sin egen telefon får hen tillgång till ditt WhatsApp-konto och alla dina kontakter.

Andra sätt för bedragare att lura till sig privata uppgifter på WhatsApp är genom fantastiska erbjudanden eller vinster. Det kan gå till så här:

Du får ett meddelande som säger att du har vunnit ett pris eller att det finns ett ”fantastiskt bra erbjudande”. Bedragaren skriver att du ska klicka på en länk för att få vinsten eller erbjudandet. När du klickar på länken hamnar du på en falsk webbsida. Där står det att du ska fylla i dina privata uppgifter. När du fyller i uppgifterna hamnar de hos bedragaren. Du får aldrig någon vinst eller något erbjudande.

Falska röstmeddelanden kan ge din telefon virus

Ett annat sätt som bedragare luras på är genom falska röstmeddelanden. När du får ett röstmeddelande finns det en knapp som du ska trycka på för att lyssna på meddelandet. Det finns det också i röstmeddelanden från bedragare. Men när du klickar på knappen för att lyssna så laddas det i stället ner en skadlig kod till telefonen. Klicka aldrig på några länkar i meddelanden.

Bedragare kan även luras genom att locka med en uppgradering av appen, till WhatsApp Guld. Bedragaren säger att uppgraderingen ger tillgång till funktioner och tjänster, som egentligen inte finns. Du får ett meddelande med en länk som du ska klicka på. När du klickar på länken kommer du till en falsk webbsida som laddar ner skadlig kod till telefonen. WhatsApp skickar aldrig ut uppdateringar via meddelanden. Det finns antivirusprogram som kan hjälpa dig att få bort den skadliga koden om du har blivit drabbad.

Barn och unga personer blir ofta lurade att besöka porrsidor. Det kan gå till så att bedragare låtsas vara någon den unga känner. Bedragaren skickar ett meddelande där det står att hen har ett nytt nummer och att den unga ska lägga till personen. Men så fort den unga klickar på det nya numret skickas hen till porrsidor. Det är väldigt viktigt att vuxna pratar med sina barn om riskerna med WhatsApp och andra sociala medier. Till exempel att barnet aldrig ska skicka bilder på sig själv eller någon annan eller dela med sig av privat information till någon som barnet inte känner väl eller har träffat.

Var uppmärksam på det här för att skydda dig:

Om någon vill att du ska klicka på en länk.

Om någon vill att du ska dela med dig av privata uppgifter.

Om någon vill att du ska dela vidare ett meddelande.

Om du får ett meddelande om att uppgradera WhatsApp.

Om någon vill att du ska betala för WhatsApp på något sätt. WhatsApp är gratis.

https://faq.whatsapp.com/general/security-and-privacy/staying-safe-on-whatsapp/

https://faq.whatsapp.com/general/security-and-privacy/account-security-tips/

https://faq.whatsapp.com/general/security-and-privacy/hoax-messages/

Falska sms skickas ut till både kunder och icke-kunder, där bedragarna utger sig för att vara från Länsförsäkringar och uppmanar till att ringa upp ett nummer som anges i sms:et för att hantera en betalning som inte gått igenom eller nekats.

Falska sms som skickas ut med Wasa Kredit som avsändare tackar för låneansökan och en uppmaning att ringa till ett telefonnummer som inte tillhör Wasa Kredit.

Dessa sms är bedrägeriförsök och telefonnumren går varken till Länsförsäkringar eller Wasa Kredit.


Länsförsäkringar uppmanar alla som är drabbade att vidarebefordra meddelandet till nummer 7726 och sedan radera detta sms.

På så vis får mobiloperatörerna information om meddelandet och kan förhindra att det skickas till fler personer.

Siffrorna 7726 motsvarar order SPAM på knappsatsen i telefonen och är globalt etablerat för att rapportera bluff-sms.

Smishing, eller SMS-fiske, är en typ av bedrägeri som ökar i popularitet. Bedragare skickar meddelanden via SMS i syfte att lura mottagaren till att lämna ut personlig information eller klicka på en länk som kan leda till skadlig kod. På denna sida kan du lära dig hur du kan känna igen smishing-försök, hur du kan skydda dig själv och vad du bör göra om du blir utsatt.

SMS-bedrägeri

Netflix varnar för bluff-sms

Påminnelse om falska leverans-sms

Smishing – Sms-bedrägeri

Har du koll på Spoofing?

Varning för kryptobedrägeri

Åsa vill bryta stigmat kring bedrägerier

Bedragare på Whatsapp

Länsförsäkringar varnar för bluff-sms