Så här funkar kryptovaluta

Vad är kryptovaluta?

Bitcoin är en digital valuta, vars huvudsyfte är att möjliggöra betalningar över Internet direkt mellan användare utan någon inblandning av tredje part.

Till skillnad från många andra valutor förlitar sig inte bitcoin på någon central utfärdare i form av exempelvis en centralbank. Det innebär att bitcoin inte påverkas av monopolliknande betalsystem.

För att upprätthålla säkerhet och sekretess, förlitar sig bitcoin på kryptografi. Kryptografi innebär kommunikation som utformats med avsikt att undanhålla hemlig information från obehöriga. Bitcoin använder sig av en distribuerad databas som är utspridd över de enheter som utgör P2P för att journalföra transaktioner. P2P är ett datornätverk av sammankopplade datorer som inte kommunicerar enligt klient-server-modellen, utan direkt med/mellan varandra.

Man vill på så sätt säkerställa att valutan endast kan spenderas av dess ägare samt oåterkalleligen försvinner från nämnda ägares digitala "plånbok" och därmed bara kan spenderas en gång.

Bitcoins tillåter mer eller mindre anonymt ägande och överförande av värden genom P2P-nätverk. Varje användares bitcoin sparas i en plånboksfil tillsammans med ett godtyckligt antal bitcoinadresser. Plånboksfilen kan sparas på användarens dator eller någon annan digital lagringsmedia eller hos en tredje part som erbjuder en sådan tjänst. Oavsett var du sparar denna ”plånbok”, så kan bitcoins skickas över Internet till vem som helst med en bitcoinadress.

Bitcoins P2P-nätverk och avsaknad av central administration, gör det mycket svårt för exempelvis myndigheter att artificiellt manipulera värdet av bitcoin eller framkalla inflation genom att producera fler.

Det finns en hel del kryptovalutor, några är: bitcoin (BTC), ethereum (ETH), litecoin (LTC), dogecoin (DOGE), htmlcoin (html) och monero (XMR).

Kryptovalutor har i stor utsträckning använts för spekulativa investeringar, vilket givit upphov till kraftiga svängningar i växelkurser.

Plånboksfilen

Alla som deltar i ett bitcoinnätverk har en ”plånbok” (wallet) som är egentligen en plånboksfil, den innehåller, utöver antalet bitcoin knutna till plånboken, ett godtyckligt antal bitcoinadresser (kryptografiska nyckelpar, dvs en publik och en privat nyckel).

De publika nycklarna utgör bitcoinadresserna och agerar som sändare eller mottagare för alla transaktioner. Deras motsvarande privata nycklar, auktoriserar betalningar från endast en användare. Adresserna innehåller ingen information om dess ägare och är generellt sett anonyma. Bitcoinanvändare kan ha flera adresser och generera nya obehindrat.

Plånboksfilen lagras direkt på användarens hårddisk. Skulle användaren råka radera filen, försvinner de bitcoins och adresser som associerades med just den plånboken för gott. Därför uppmanas bitcoinanvändare att säkerhetskopiera plånboksfilen regelbundet.

Transaktioner

Bitcoin innehåller dess nuvarande ägares publika nyckel (bitcoinadress). När en användare överför en summa till en annan användare ger den överförande upp sitt ägande genom att lägga till mottagandes publika nyckel (bitcoinadress) och sedan signera de bitcoins som ska överföras med den överförandes egna privata nyckel.

Den överförande sänder sedan bitcoins i ett meddelande (transaktion) till P2P-nätverket. Resten av enheterna i nätverket validerar sedan de kryptografiska signaturerna och summan av transaktionen innan de accepterar den.

Block chain

Data lagras permanent i ett bitcoinnätverk, i s.k. block. Dessa block formar en kedja och ett block innehåller de senast utförda transaktionerna samt det föregående blockets unika fingeravtryck, så kallat hash. En transaktion går inte igenom förrän blocket den tillhör har blivit tillagt i kedjan. De enheter som tar emot det nya blocket validerar det och lägger sedan till det i block-kedjan.

Så småningom innehåller blockkedjan ägandehistoriken över alla bitcoins, från deras skapare till deras nuvarande ägare. Om en användare försöker använda en bitcoin som användaren redan spenderat kommer nätverket således att neka transaktionen.

Hur får man tag i kryptovaluta?

Det finns ett par sätt att få tag i kryptovaluta. Gör man det på nedanstående sätt så behöver man inte heller bry sig om alla erbjudanden som kan dyka upp i mailen och man slipper också risken att bli lurad på pengar.

Kryptovaluta mining, är processen där användare jorden runt, använder sina datorer för att hjälpa till att validera nya transaktioner. Det kallas för mining (brytning). Datorerna löser matematiska pussel för att bekräfta tidigare transaktioner och lägga till nya. Och som belöning för deras arbete, kan de lyckas gräva fram ny kryptovaluta. Man kan likna det hur man gräver fram guld.

Två olika sätt att köpa kryptovaluta

Att köpa kryptovaluta via certifikat hos en nätmäklare: du kan handla kryptovaluta via ett certifikat hos en nätmäklare. Då äger du inte kryptovalutan utan äger i stället ett certifikat som i sin tur följer kursen på kryptovalutan. Ett av de mest populära certifikaten är för Bitcoin är XBT.

Att köpa “riktig” kryptovaluta: Du köper den faktiska kryptovalutan och inte ett certifikat. Att använda denna metod är lite krångligare, men samtidigt är det ett bra sätt att lära sig mer om kryptovalutor. Få insikt i hur de fungerar och hur du bör tänka när du köper och säljer. Köpet gör du hos en kryptomäklare – en mäklare som är specialiserad på just kryptovalutor. Två exempel är Coinbase eller Binance.