Telenor varnar för bluff-sms.
5 min lästid
Skydda dig
Annonsbedrägeri
Vackert porslin, en begagnad bil till bra pris, en Hermèsscarf i gott skick. Aldrig har det varit enklare för oss att snabbt tillfredsställa shoppingsuget på nätet. Men det gäller att se upp – på andrahandsmarknaden lurar bedragarna. Lär dig känna igen deras metoder och shoppa säkrare.

Bedragarna frodas på olika auktion-, köp- och diverse annonssajter och angreppsmetoderna är ofta avancerade och svårupptäckta. Här läggs det ut falska annonser med produkter som inte finns eller som inte motsvarar de produkter som finns i annonsen. Brottet upptäcks ofta först efter betalningen skett när du får hem en helt annan vara – eller ingen vara alls.

Så går annonsbedrägerier till

Den där trevliga kvinnan.

Hon som du kollade upp lite snabbt på Facebook. Dyra slingor, manikyr och märkeskläder. På basis av profilbilder du kikar på ser hon ut att ha det rätt gott ställt.

Inte skulle väl hon ha anledning att lura dig på 5 000 kronor för en väska?

Fast det är klart, lite konstigt är det ju att hon bara gick upp i rök nu. Tidigare svarade hon dig direkt på Messenger. Två dagar efter att du swishade har hon inte synts till alls.

Ja, ungefär så här kan händelseförloppet se ut när du blir lurad. I bästa fall, kanske bör tilläggas. I värsta fall rör det sig om ännu grövre bedrägerier och att du dessutom blivit lurad på bank- eller kortuppgifter.

Hur vet man egentligen när man ska börja ana oråd?

Varningssignaler att se upp för:

  • Är varan du ska köpa väldigt billig? Då finns anledning att vara lite extra försiktig. Du bör till exempel inte skicka pengar i förskott för att ”säkra” att du varan blir din.
  • Säljaren skickar en länk som hen vill att du använder när du ska betala.. Om du ska använda betaltjänster bör du gå in på betaltjänstens ordinarie hemsida och logga in eller skapa konto därifrån – använd aldrig en länk som någon skickat till dig.
  • Lite väl tillrättalagda konversationer om varan du ska köpa. Visst, en del av oss är mer strukturerade än andra. Men om du skriver med en säljare som hela tiden verkar ha svaret på allt och svarar direkt kan det finnas skäl att vara vaksam.
  • Brådska – ett klassiskt knep bland bedragare för att försöka hetsa fram ett köp. Känns det som att det går på tok för fort? Bromsa och dra dig ur.
  • Gryniga, korniga och dåliga bilder på märkesvaror. I kombination med bristfällig information om exempelvis serienummer, varumärkesdetaljer och övriga viktiga kännetecken kan röra sig om piratkopierade varor.
  • Säljarens Swish eller bankkonto är inte tillgängligt just nu. Du ombeds att istället skicka pengarna till säljarens sambo, man, syster eller barn. Ett annat alternativ kan också vara att numret som du ombeds swisha till visar sig stå i någon annans namn än säljarens.
  • Säljaren vill inte utfärda ett kvitto på ditt köp. Glöm inte att du som köpare har skyldighet att kontrollera att du inte köper stöldgods. En seriös och ärlig säljare bör inte ha problem med att skriva ut ett kvitto på ditt köp. Motsätter sig säljaren att skriva ett kvitto till dig kan det vara en indikation på att allt inte står rätt till.
  • Säljaren ber dig att betala för frakten i förväg eller skickar avancerade instruktioner om frakt med obekanta bolag. Be att få se kvitto på frakten samt spårningsnummer för försändelsen innan du skickar några pengar.
  • Konstiga länkar, okända betalningsappar eller autenticeringsfunktioner. Känner du inte igen programvaran, verktyget eller sajten framför dig ska du inte använda den.

Andra vanliga annonsbedrägerier

Alla bedrägerier sker givetvis inte enbart på andrahandsmarknaden. Bedragarna är fiffiga och förstår att anpassa sig efter våra mänskliga svagheter och behov. På senare år har det även blivit vanligare med falska Googleannonser.

Här är några exempel du ska se upp för:

  • Falska annonser på sociala medier. För några år sedan drabbades till exempel svenska Elgiganten av bedragare som på Facebook utgav sig för att vara Elgiganten. Genom att locka privatpersoner med en utlottning av nya iPhones till de som först klickade in sig på en annons försökte bedragarna locka till sig personuppgifter och känsliga data.
  • Falska annonser i Google sök. I början av 2022 uppmärksammades i USA en ny form av bedrägeri med förfalskade telefonnummer till banker. Offren var personer som hade varit i behov av att brådskande nå sin bank och sökte på Google efter bankens telefonnummer. Offren fick då upp falska annonser med felaktiga support-telefonnummer som istället gick till bedragarna.
  • Bedrägerier på Facebook Marketplace. Just nu förekommer bedrägerier på Facebook Marketplace. Bedragarna riktar sig både till köpare och säljare, under våren är det framför allt deras metodik att försöka lura säljaren på pengar för frakt via fraktbolag som uppmärksammats.

Polisanmäl alltid

Annonsbedrägerier utgör ungefär en sjundedel av alla bedrägerier som anmäls och dessutom är mörkertalet stort på grund av att många inte anser förlusterna vara tillräckligt stora. Det är viktigt att anmäla och uppmärksamma polisen på annonsbedrägerier, även när det gäller mindre summor, eftersom det kan röra sig om betydligt större belopp i slutändan. Detta ger polisen möjlighet att pussla ihop enskilda brott och länka dem samman med andra liknande, för att få fast kriminella.

Tips: Så kan du skydda dig

  • Var uppmärksam på erbjudanden som verkar för bra för att vara sanna. Detta är ett varningstecken för att det rör sig om ett annonsbedrägeri.
  • Undvik att göra förskottsbetalningar till privata konton. Det finns säkrare betalningsmetoder där en mellanhand tar ansvar för betalningen och väntar in en bekräftelse på att rätt vara har levererats, innan pengarna betalas ut. Om säljaren själv föreslår denna metod ska du alltid dubbelkolla om mellanhanden är en legitim verksamhet för att undvika att pengarna i själva verket betalas ut direkt till bedragaren.
  • Förutom falsk information i annonsen använder sig bedragare ofta av falska identiteter för att inte kunna spåras. Antingen rör det sig om en helt påhittad identitet eller en så kallad identitetsstöld från en annan verklig person. Be därför alltid säljaren att legitimera sig, eller gör en sökning på namnet för att själv kontakta vederbörande innan du genomför betalningen.
  • Bryt genast konversationen med säljare eller köpare om den börjar kännas obehaglig, misstänksam eller konstig på något sätt. Ta gärna en skärmdump för dokumentation – du kan komma att behöva den i ett senare skede om du väljer att anmäla brott till polisen.
  • Ge aldrig ut ditt bankkontonummer, kreditkortsnummer eller koden till ditt mobila bank-ID eller bankdosa. Godkänn aldrig popup-rutor med begäran om betalning om du inte själv initierat den. Dyker det upp konstigheter på skärmen som du inte riktigt vet hur du ska hantera kan du stänga av mobilen eller datorn, eller dra ur modemet helt och direkt bryta internetförbindelsen.
  • Ta hjälp av Google bildsök för att kontrollera varifrån bilden på varan du funderar på att köpa kommer. Rör det sig om en bedragare kommer du troligtvis att få upp flera sökträffar där bilder förekommer i oseriösa sammanhang. (Google bildsök fungerar oftast bäst på dator men stöds inte fullt ut i alla mobila webbläsare).

Många bäckar små

Det kan verka som ett relativt lindrigt bedrägeri när du inser att telefonen, skorna eller biljetterna som du har betalat för aldrig kommer fram – speciellt när det rör sig om små summor som du anser vara försumbara. Du kanske helt enkelt inte orkar gå vidare med ärendet, speciellt när personen som du har köpt varan från verkar ha gått under jorden och blivit spårlöst försvunnen. För bedragare kan dessa till synes små transaktioner utgöra en bråkdel av en serie av annonsbedrägerier och i det stora hela rör det sig i själva verket om belopp på hundratusentals kronor.

Bostäder

Om du är på jakt efter bostad och har betalat ut en förskottsbetalning som deposition finns alltid en risk att det trots allt inte blir någon flytt, och du har i själva verket slängt dessa pengar i sjön, eller rakt ner i bedragarens ficka. Lägenhets- eller bostadsannonser kan bestå av falska uppgifter, med bilder från en helt annan adress eller i andra fall en kopia på en äkta annons. Kontrollera med fastighetsägaren att den som hyr ut är lägenhetsinnehavaren och har tillstånd för andrahandsuthyrning, samt kräv legitimation från uthyraren liksom ett hyreskontrakt.

Genom att själv söka upp telefonnumret till namnet på personen som hyr ut lägenheten kan du ringa upp och kontrollera uppgifterna för att säkerställa att de stämmer överens med annonsen. Att uthyraren har skickat e-post med länkar till fastighetsägaren är ingen garanti för att uppgifterna faktiskt stämmer eftersom det finns bedragare som skapar falska hemsidor med egna telefonnummer. När du besöker lägenheten ska du kontrollera att namnet på dörren stämmer överens med namnet på uthyraren.

Stöldgods

Det händer att varorna som skickas hem till dig är stöldgods. Det finns till och med fall där bilar faktiskt har levererats till köparen, fast utan ägarbevis eller vidare spår från säljaren som med största sannolikhet har kommit över bilen med olagliga medel. Att sälja stöldgods i annonser på internet är en effektiv metod för brottslingar att bli av med stöldgodset och samtidigt tjäna pengar. Ha i åtanke att det inte finns någonting som heter “köp i god tro” och att du har ett eget ansvar för att de saker du köper inte är stöldgods.

Är du säker?

  • Polisanmäl alltid annonsbedrägerier.

  • Undvik förskottsbetalningar till privatpersoner.

  • Om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant är det förmodligen så det ligger till.

  • Kontrollera identiteten hos säljaren och undvik betalningar till utländska konton.

  • Du har ett eget ansvar att kontrollera att det du köper inte är stöldgods.

Är du osäker på om du är utsatt för bedrägeri? På https://sakerhetskollen.se/aktuella-brott hittar du alltid de senaste uppdateringarna med varningar för aktuella bedrägerier.

https://polisen.se/utsatt-for-brott/olika-typer-av-brott/bedrageri/ hittar du konkret vägledning om vad du ska göra om du blivit utsatt för brott och bedrägeri. Anmäl alltid om du blivit utsatt för brott. Du minskar risken för att fler ska drabbas och underlättar även polisens arbete för att kunna lagföra den skyldige.




Berätta för dina vänner innan de blir lurade:

Var den här sidan till hjälp för dig?

Nej, inte alls
Ja, mycket