Falska sms från Nordea.
5 min lästid
Skydda dig
Stoppa ”fake news” med källkritik
Nyhetsannonser haglar över sociala medier och ett nytt begrepp har fått sitt fäste i den digitala världen. ”Fake news”, eller på svenska fejknyheter, innebär osann ryktes- eller nyhetsspridning och är ett fenomen som kan ha flera olika syften. Fejknyheter kan ha sitt ursprung i rykten och missförstånd, men grundar sig oftast i försök att sprida opinion eller tjäna pengar via annonser. Det enda sättet att undvika fejknyheter är att vara källkritiska till allt vi läser på internet och i sociala medier, och aldrig sprida nyheter som vi inte har granskat innan!

Demonstration framfrö vitahuset

Var källkritisk till allt du läser.

Tecken på att nyheten är fejk

Det är inte alltid tydligt vilka nyheter som är fejk eller inte. En från början sann nyhet kan vinklas eller skrivas om till att bli mer sensationell eller stödja en speciell åsikt. Vi har en tendens att klicka på sådant som är udda eller extremt, och om du läser rubriker som tycks vara onyanserade eller alldeles för bra eller dåliga för att vara sant, kan detta vara en indikation på att informationen helt eller delvis inte stämmer. Artikeln kan vara skapad just för att du ska klicka på, eller dela den vidare. Många fejkade nyhetsartiklar lockar även trafik för att tjäna pengar på annonser som du klickar på.

Inte sant för att vi vill det

Ett mänskligt fenomen är att omfamna sådant som styrker vår egen tes om hur världen förhåller sig, eller sådant som berättar något som vi själva önskar vore sant. Om jag själv är av uppfattningen av att klimathotet är det största problemet vi har, delar jag gärna artiklar om katastrofala förändringar i temperaturer, djur som farit illa i naturkatastrofer, eller nya solcellsflygplan som redan flyger med passagerare ombord, men ibland kan vår vilja att förändra göra att vi går händelserna i förväg och missar att kontrollera huruvida det vi läst och nu tänker dela faktiskt stämmer.

Spridning av politiska åsikter

Propagandaspridning är en följd av att vi delar information utan att vara helt säkra på dess källa och validitet. Extrema politiska åsikter kan spridas genom fejknyheter, många gånger om fruktansvärda händelser som väcker starka reaktioner och avsky mot specifika folkgrupper. En annan typ av propagandaspridning sker i vissa regimer där media till stor del ägs av den styrande makten. Genom att visa upp en falsk eller tillrättalagd bild av nationen skapas folkligt stöd och kärlek till en diktator eller styrande regering.

Källkritik – enda medlet mot fejknyheter

Alla nyheter ska bemötas med källkritik. På så sätt kan vi skilja fejknyheter från sådant som är sant, eller skaffa oss en nyanserad bild av det inträffade. Börja med att se vem det är som har delat artikeln och varifrån den kommer. Finns en politisk eller ekonomisk agenda hos personen eller nyhetssidan/tidningen? Artikeln kanske rent av kommer från en satirsida? Genom att göra en sökning på rubriken eller innehållet i artikeln kan du hitta mer information kring nyheten och skaffa dig en helhetsbild av den påstådda händelsen. Om artikeln saknar fler källor och om du inte kan hitta nyheten i någon av de etablerade medierna är chansen för att uppgifterna är fejk, alternativt onyanserade och vinklade, stor.

Risker med fejknyheter

Ökad polarisering

Många varnar för en ökande polarisering just på grund av fejknyheter som delas i sociala medier. När starka åsikter får spridning och fler och fler människor väljer sida, står vi inför en ökande extremism och vi får allt svårare att mötas i nyanserade samtal eller debatter. Det finns så kallade internettroll vars syfte är att kommentera och sprida åsikter i sociala medier, ofta med syftet att skapa osäkerheter kring vad som egentligen är sant eller falskt. Detta kan leda till att den enskilde inte vet vad hen ska tro på till slut, och den som är trovärdig undermineras. På så sätt kan internettroll bilda opinion och samla anhängare till extrema partier. För att motverka denna utveckling är det extra viktigt att bemöta det vi läser med ett kritiskt förhållningssätt och absolut inte dela nyheter eller information som vi inte är helt säkra på stämmer.

Falska efterlysningar

Efterlysningar på personer kan få stort genomslag i sociala medier, och både organisationer som polisen och Missing People använder sig av detta för att hitta försvunna personer. Du bör dock alltid vara noga med att efterlysningen är gjord av en legitim organisation, som exempelvis polisen eller Missing People, innan du delar vidare informationen. Om det kommer från en privat källa finns alltid en risk för att du efterlyser en person som absolut inte ska bli hittad, och kanske till och med lever under hot med skyddad identitet.

Har du redan delat fejknyheter?

Om du upptäcker i efterhand att du har delat fejknyheter eller osann information ska du börja med att ta bort inlägget. Skriv ett nytt inlägg där du förklarar ditt misstag och uppmanar andra att inte dela samma nyhet. På detta sätt tar du ansvar och föregår med gott exempel för att förhindra spridning av rykten och extrema åsikter som bland annat kan leda till ökad polarisering.

Är du säker?

  • Var källkritisk till allt du läser.
  • Dela inte information innan du kontrollerar dess källa och legitimitet.
  • Ta bort inlägg som du upptäcker är fejk, och skriv ett nytt där du varnar för artikeln.
  • Uppmana andra att vara källkritiska för att undvika negativa konsekvenser till följd av spridning av fejknyheter.

Berätta för dina vänner innan de blir lurade:

Var den här sidan till hjälp för dig?

Nej, inte alls
Ja, mycket