Göra en polisanmälan

Kontakta din bank

Bestrid fakturor

Kontakta ditt försäkringsbolag

Kontrollera din adress

Kontrollera eftersändning av din post

(Företag) Följ företagets rutiner

Prata med din familj eller någon vän

Koppla ner ditt nätverk

Gör en virusgenomsökning

Installera om operativsystemet

Polisanmäla händelsen

Ge aldrig efter för bedragare

(Företag) Kontakta IT-support

Prata med någon om du behöver

Spärra ditt betalkort

Polisanmäla stulet kort

Vid borttappat kort – gör en förlustanmälan

Gör en polisanmälan om kontokortsbedrägeri

(Företag) Kontakta ekonomiavdelningen

Spärra ditt kort

Be om hjälp från någon i din närhet

Stäng vägen in

Kontakta en anhörig

Är du säker?

På jakt efter dina privata uppgifter

Falska identiteter online

Någon använder dina personuppgifter

Phishing, smishing och vishing

Behöver du ytterligare hjälp?

Så kan du undvika att bli utsatt för ett fakturabedrägeri

När du har fått hem en felaktig faktura

Som internetanvändare är det i princip omöjligt att inte alls drabbas av bedrägeriförsök och i varje annons, pop up-ruta eller e-postmeddelande måste du fundera en extra gång innan du klickar dig vidare, eftersom det är här de flesta bedrägeriförsök sker – ofta genom att försöka övertyga dig om att uppge privata uppgifter som kan ge tillgång till ditt betal- eller kreditkort.

Catfishes är anonyma personer som skapar falska identiteter med påhittade profiler i sociala medier, dejtingsajter eller andra communities. Genom att etablera relationer online och skapa förtroende hos en annan part kan dessa bedrägerier leda till att du blir ombedd att skicka pengar eller utsätts för utpressning. Du bör alltid bli misstänksam när pengar kommer på tal, eller om personen du tror känner plötsligt ändrar beteende. ”Det är för bra för att vara sant” kan mycket väl appliceras på dessa bedragare som ofta verkar lite väl ”fläckfria” för att finnas på riktigt.

ID-kapning är i mångt och mycket ett första steg i ledet av bedrägerier där någon använder sig av dina personuppgifter för att göra beställningar, adressändringar eller låneansökningar. Som ID-kapad ligger du i riskzonen för att utsättas för grövre brott, och med tillgång till ditt BankID och internetbankkonto kan alla dina pengar försvinna med några få knapptryck.

Det är genom dessa tre metoder som kriminella tjänar stora pengar, och även om begreppen låter relativt oskyldiga kan de kosta dig dyrt om du inte är uppmärksam.


Du kanske får ett mejl från din bank eller från en myndighet som ber dig att skicka in uppgifter om ditt betalkort eller konto. Ofta ser det äkta och autentiskt ut och de brukar även komma med trovärdiga anledningar som att du måste skydda dina konton eller ska få pengar tillbaka från skatten. I en sådan situation ska du absolut inte skicka in några som helst uppgifter. Du kan vara utsatt för phishing, som innebär att så kallade nätfiskare samlar värdefull information, för att bland annat få tag på dina pengar.


Smishing fungerar i princip på samma sätt men istället via sms. Ofta får du ett meddelande om att du har paket att hämta ut eller har chansen att vinna något. Om du inte har beställt något, eller om du tycker att det verkar för bra för att var sant - då är det förmodligen falskt.


Vishing kommer från voice phishing och innebär att fiska uppgifter som kan användas till ID-kapning eller kortbedrägerier via röstsamtal. Dessa bedragare är riktigt slipade i sin framtoning. De uppger sig ofta representera ett legitimt företag, din bank eller en myndighet när de ringer. De kan snärja in dig i historier och verka oerhört sakkunniga. Men när de ber dig att uppge dina privata uppgifter kan du börja med att lägga på samtalet.


Ibland är du kanske ändå osäker, speciellt när någon påstår att din egen säkerhet är i fara. Stå fast vid att du inte ska uppge några uppgifter, men ring gärna upp banken, myndigheten eller företaget och fråga hur det egentligen ligger till.

Lämna aldrig ut privata uppgifter - varken via telefon, mejl eller sms. 

Det som är för bra för att vara sant kan mycket väl vara falskt, så lita inte blint på personer du aldrig har träffat – och skicka absolut inga pengar vid minsta osäkerhet.

BankID-koder och inloggningsuppgifter till din internetbank är vägen in till total kontroll över dina bankkonton. Så släpp dem inte ifrån dig!

Be om hjälp utifrån! Om du känner det minsta obehag eller misstänker att du är utsatt för ett försök till bedrägeri är det inte fel att be någon utomstående om hjälp.

 så återkommer vi så fort som möjligt!

Misstänker du att du har blivit utsatt för bedrägeri? Vi guidar dig kring vad du bör göra om du exempelvis klickat på en falsk länk i ett mejl eller lämnat ut dina uppgifter, steg för steg.

Har jag blivit utsatt?

Har någon kapat min identitet?

Jag tror att någon har hackat min dator

Har jag blivit utsatt för ett telefonbedrägeri?

Vem handlar med mitt kontokort?

Har jag fastnat i nätfiske?

Är min dator virussjuk?

Är min kärlek online en bedragare?

Annat bedrägeri

Fakturabedrägerier - råd och fakta

Annat bedrägeri