Publicerad: 2023-07-14
Senast ändrad: 2024-10-07
AI är en samlingsterm för maskiners förmåga att imitera mänskliga kognitiva funktioner, exempelvis inlärning, problemlösning, förmågan att dra slutsatser och fatta beslut.
Utvecklingen av AI har gått i en rasande takt under de senaste åren. Den kanske tydligaste milstolpen skedde under hösten 2022 när chattroboten ChatGPT till allmänheten. I mars 2023 släpptes den fjärde versionen av verktyget, och sedan dess har tekniken och verktygen som tillämpar AI blivit mer tillgängliga och begripliga för fler.
Tekniken och ämnet i sig är däremot långt ifrån något nytt. Forskare har sedan länge varit intresserade av att utforska hur maskiner kan assistera människan och utföra uppgifter som normalt sett kräver mänsklig intelligens. AI är därför ett stort forskningsområde och vissa AI-teknologier har funnits i över 50 år.
I det uppkopplade och digitala samhälle vi lever i är AI en stor del av vår vardag – och tekniken påverkar dig med största sannolikhet varje dag. Har du till exempel undrat hur du får rekommenderade videoklipp som perfekt matchar dina intressen, eller funderat på hur det går till när du ser reklamannonser baserat på vad du tidigare tittat på när du shoppat online? AI kan lära sig vad du gillar och hjälpa dig hitta liknande innehåll.
När du använder karttjänster i din smartphone och får förslag på den bästa rutten i det rådande trafikläget, aktuella väderprognoser för platsen du befinner dig på, eller att bilder i din kamerarulle sorteras utifrån motivet är det också tack vare AI.
AI-verktyg används även inom en mängd olika branscher, exempelvis finans för att förutsäga valutakurser och förändringar i aktiemarknaden, transportnäringen för att hitta optimala rutter för tåg- eller flygtrafik, lantbruk att fatta rätt beslut gällande skördarna baserat på data, eller inom vården för att exempelvis ställa diagnoser från röntgenbilder.
Det är viktigt att komma ihåg att AI är en bred term som omfattar en mängd olika teknologier och tillvägagångssätt. Enkelt uttryckt använder AI stora mängder data och avancerade algoritmer för att lära sig, anpassa sig och utföra olika uppgifter. En grundförutsättning för ett AI-system är därför att samla in och analysera stora mängder data, för att kunna lära sig och förbättra sig över tid och upptäcka mönster.
Med hjälp av matematik och logik kan ett datorsystem eller en maskin simulera sättet vi människor tänker för att ta till sig och lära sig ny information, och utföra uppgifter. Det finns en mängd olika teknologier inom AI-området, men gemensamt för de flesta är att de använder någon form av maskininlärning.
Två viktiga områden inom AI är maskininlärning och djupinlärning, dessa går vi djupare in på nedan.
Maskininlärning är en tillämpning av AI som gör det möjligt för datorer att använda sig av erfarenhet för att förbättra sin prestation över tid genom iterativa processer, vilket innebär att en uppgift eller en serie steg upprepas flera gånger. Vid varje iteration kan resultatet förbättras eller justeras baserat på tidigare erfarenheter eller feedback.
Djupinlärning är en utvecklad form av maskininlärning som strukturerar algoritmer i lager för att skapa artificiella neurala nätverk som kan lära sig och fatta beslut på egen hand. Inlärningsprocessen är djup eftersom strukturen för artificiella neurala nätverk består av flera lager – indata, utdata och dolda lager.
Med tekniken är det möjligt att träna datorer att analysera stora och komplexa datamängder och utföra komplicerade uppgifter. Djupinlärning används exempelvis för att förstå exempelvis vad en bild föreställer eller vad en text vill förmedla genom att analysera budskapet i texten.
Är AI bara positivt? Nja, det finns både flertal för- och nackdelar med AI, menar EU-parlamentet. Deras bedömning är att tekniken kan hjälpa till att förbättra sjukvården, göra bilar och transportmedel säkrare, och öka hållbarheten i samhället. Det kan också underlätta tillgång till information och stärka demokratin genom databaserad granskning, förebyggande av desinformation och nätattacker samt säkerställa tillgång till kvalitetsinformation.
Samtidigt ser parlamentet nackdelar i form av hot mot grundläggande rättigheter och demokrati. Om AI utformas och används på ett felaktigt sätt kan det få en negativ påverkan, äventyra integritet, dataskydd och demokrati genom att skapa filterbubblor, sprida desinformation och manipulera politiska val. Även om AI förväntas skapa nya arbetstillfällen finns också en risk att många jobb försvinner, menar parlamentet.
Nyfiken på AI? Då finns det några saker som kan vara bra att tänka på när det gäller säkerheten. Vi sammanfattar våra tips nedan.
Källor: