Facebook-bedrägeriet pågår fortfarande ett halvår senare

2024 minskade investeringsbedrägerierna i Sverige. Färska siffror från Brottsförebyggande rådet visar att det var en tillfällig förbättring. I fjol (2025) ökade de anmälda investeringsbedrägerierna igen med 20 procent. Då anmäldes nästan 4 000 investeringsbedrägerier.

Många investeringsbedrägerier börjar på Facebook (ägs av företaget Meta). Bedragare publicerar annonser som ser ut att leda till etablerade svenska mediers webbplatser. I själva verket leder annonserna till klonade kopior av webbplatserna med fejkade artiklar som lockar in läsarna i investeringsbedrägerier.

I början av 2025 publicerade Uppdrag granskning en reportageserie i två delar om dessa investeringsbedrägerier (se Bedragarnas Imperium på SVT Play ). Några månader senare noterade vi på SSF en massiv bedrägerikampanj som utnyttjade just Uppdrag gransknings programledare. Det rörde sig om hundratals bluffannonser med sammanlagt över en miljon visningar.

Tre bedrägliga Facebook-sidor fortsätter obehindrat ett halvår senare

Trots att vi anmälde bluffannonserna fick Facebook-sidorna fortsätta publicera nya annonser. Tre av Facebook-sidorna som vi anmälde i juli och augusti 2025 har fått fortsätta marknadsföra investeringsbedrägerier hela vägen in i 2026. Två av Facebook-sidorna sprider nya bluffannonser i februari när denna artikel skrivs.

Dessa två Facebook-sidor har nu spridit bluffannonser med falsk avsändare i över ett halvår. Metas annonsgranskare har i efterhand plockat bort tusentals av Facebook-sidornas bluffannonser. Meta är därmed väl medvetna om Facebook-sidornas bedrägliga verksamhet. Trots det låter Meta Facebook-sidorna publicera nya bluffannonser.

En del av förklaringen ligger i Metas numera avslöjande syn på bedrägerier. I slutet av förra året fick nyhetsbyrån Reuters ta del av en läcka med interna Meta-dokument . Dokumenten visade att Meta räknade med att få cirka tio procent av sina globala intäkter från annonser för bedrägerier och illegala varor. Metas talesperson Andy Stone hävdade att siffran i de läckta dokumenten var överinkluderande, men han ville inte ge Reuters någon annan siffra.

Annonserna ”spoofar” domänen som visas

Många av annonserna ”spoofar” (förfalskar) också domänen som visas. En annons kan se ut att leda till exempelvis svt.se även om den i själva verket leder någon helt annanstans. Bedragarna som marknadsför investeringsbedrägerierna utnyttjar samma säkerhetsbrist som vi såg i granskningen av annonser för falska lyxvarumärken .

Två färska exempel från de nämnda Facebook-sidorna är följande annonser som utnyttjar Allan Svensson och Jerry Williams. Annonserna ser ut att leda till domänen aftonbladet1.se. I själva verket leder de till en helt orelaterad domän och en webbplats som har klonat Aftonbladets utseende.

Dessa exempel är extra intressanta. Många bluffannonser spoofar den riktiga webbplatsens domän. Bedragarna bakom dessa annonser har valt att inte visa Aftonbladets riktiga domän (aftonbladet.se) utan en liknande domän som tragikomiskt nog inte ens är registrerad. Metas automatiska annonsgranskning märker alltså inte ens att annonserna påstås leda till webbplatser som inte existerar.

Klicka inte på Facebook-annonser

I väntan på att Meta tar itu med problemen rekommenderar SSF att inte klicka på Facebook-annonser. Gå i stället själv till webbplatserna som ser ut att ha publicerat intressanta artiklar. Då riskerar du inte att hamna på bedrägliga webbplatser. Du kan lära dig mer om detta i vår genomgång av problemet från Tänk säkert 2025 .

Vi vet också att Facebook avslår anmälningarna av många uppenbart bedrägliga annonser. Anmäl därför gärna bluffannonser som upptäcker till oss på SSF via vårt anmälningsformulär . SSF är så kallad Betrodd anmälare enligt EU:s DSA-förordning, vilket innebär att våra rapporter ska få högre prioritet hos Facebook och andra berörda plattformar.