Vägar till falska hemsidor

Att förstå hur man kan ledas till en falsk hemsida är avgörande för att skydda sig mot nätbedrägerier. Här är de vanligaste sätten bedragare använder och hur du kan skydda dig:

Bluff-sms och bluffmejl

Bluffmeddelanden ser ut att komma från betrodda avsändare som banker, myndigheter eller paketleverantörer. De spelar ofta på känslor som stress och brådska. Här är några vanliga ämnen:

"Ditt paket kan inte levereras – betala frakten här!"
"Ditt konto är spärrat – logga in för att fixa det."
"Exklusivt erbjudande – agera nu!"

Bluffsms som säger att ditt mobila bank-id är inte längre kompatibelt med Länskförsäkringarappen och behöver därmed förnyas. Detta gör du genom länken nedan, alternativt besöka ditt närmaste bankkontor. Sen förljer en blufflänk https:/lansforsakringar.secure264.com/privat/uppdatering. Avslutningsvis står anvsändaren Länsförsäkringar Kundservice.

Länkarna leder dig till falska hemsidor som försöker stjäla information eller pengar.

Tips: Öppna aldrig länkar direkt från mejl eller sms. Skriv in företagets webbadress själv i webbläsaren.

Falska annonser på sociala medier och Google

Bedragare skapar annonser som leder till falska sidor, ofta genom att imitera välkända företag. Här är några exempel:

Sociala medier: Fejktävlingar som "Vinn en iPhone!" för att samla in personuppgifter.
Google-annonser: Vid sökning på exempelvis "bank kundtjänst" kan en falsk annons leda dig till bedragare.

Tips: Klicka inte direkt på annonser. Besök företaget genom att skriva in webbadressen manuellt.

Bedrägerier via telefonsamtal

Bedragare kan ringa dig och utge sig för att vara från banken, Skatteverket eller teknisk support. Här är vad de gör:

De säger att ditt konto är hotat och ber dig besöka en sida för att lösa "problemet".
Skapar panik för att få dig att agera snabbt.

Tips: Lägg på och ring upp företaget via deras officiella kontaktuppgifter.