Bedragare lockar med falska snyfthistorier från Elgiganten

I vintras köpte bedragare mängder med Facebook-annonser som spred snyfthistorier från Elgiganten. Bedragarna delade med sig av påhittade händelser som satte elektronikkedjan i dålig dager.

Nu är bedragarna i gång igen. I en ny våg av Facebook-annonser försöker bedragarna lura in besökare till klonade versioner av Elgigantens webbplats. Vi påminner därför om att undvika att klicka på Facebook-annonser och att noggrant kontrollera adressen i adressfältet.

Falska historier från påhittade medarbetare

”Astrid Johansson” fick sparken för att hon vägrade göra ett jobb som låg utanför hennes ansvar. ”Tilda Johansson” fick sparken av samma skäl. ”Karin Olsson” blev uppsagd för att hon vägrade arbeta en helgdag utan ersättning.

”Ingrid Johanssons”, ”Freja Gustafssons” och ”Ella Lundquists” mammor har alla tre fått sparken på grund av att de har kommit upp i 50-årsåldern. Samma historier sprids även på danska.

Inget av detta stämmer. Alltihop är påhittat för att marknadsföra ett bedrägeri. Inläggens snyfthistorier avslutas med ett tips om en ”hemlighet” som Elgiganten inte vill att någon ska känna till.

Hemligheten är en länk som sägs leda till Elgigantens interna webbplats. Bedragarna hävdar att vem som helst kan gå dit för att köpa elektronik till personalpris.

Stjäl betalkortsuppgifter via klonade webbplatser

På de klonade webbplatserna får besökarna svara på några korta frågor. De får därefter möjlighet att köpa en populär elektronikprodukt, till exempel ett par Bose Quietcomfort-hörlurar, en Iphone eller en Samsung Galaxy-mobil, för nästintill inga pengar alls.

När besökarna klickar sig vidare till kassan möts de av ett betalformulär som skickar betalkortsuppgifterna direkt till bedragarna. I några av fallen har sidfoten en småstilt text om att den sålda produkten i själva verket är en prenumerationstjänst för att delta i tävlingar.

Missvisade länk i kommentarerna

På Facebook länkar bedragarna till webbsidor som ligger på helt orelaterade domäner. Sidorna har dock ”https://www.elgiganten.se” som sidtitel (så kallad ”og-title”). I länkkorten som Facebook skapar automatiskt syns därför två webbadresser. Den faktiska webbadressen står med liten text medan Elgigantens riktiga webbadress visas med stor text.

Vid en snabb anblick kan det därför se ut som att Facebook-länkarna leder till Elgigantens riktiga domän.

Ertappade bedragare får publicera nya annonser

Vi på SSF Stöldskyddsföreningen har hittills hittat över tio Facebook-sidor som sprider de falska Elgiganten-budskapen. Flera av Facebook-sidorna har sedan tidigare ertappats med att bryta mot Metas annonsregler. Meta har också förbisett uppenbara varningssignaler, till exempel att Facebook-sidorna nyligen bytt namn. Trots det tillåts Facebook-sidorna att köpa nya annonser.

Rekommendationer

I och med att Meta inte lyckas få bukt med de bedrägliga bluffannonserna påminner vi om att aldrig klicka på Facebook-annonser. Gå i stället själv till webbplatserna som annonserna påstås leda till. I en kommentar till oss ger Elgiganten en liknande rekommendation.

Vi ser mycket allvarligt på att vårt varumärke utnyttjas för att bedra och lura människor på det här sättet. För oss är det oerhört viktigt att våra kunder och allmänheten ska känna sig trygga med oss. Vi uppmanar därför alla att vara extra uppmärksamma, aldrig klicka på misstänksamma länkar eller annonser och alltid säkerställa att man befinner sig på vår officiella hemsida (elgiganten.se) innan några köp görs.

– Elgigantens presstalesperson

Precis som Elgiganten rekommenderar är det värt att kontrollera vilken adress som faktiskt visas i adressfältet. Medan bedragare kan manipulera adressen som visas i annonserna på Facebook kan de aldrig få Elgigantens riktiga webbadress att synas i adressfältet.

Anmäl gärna bluffannonser till både Meta och oss på SSF Stöldskyddsföreningen . Genom vår roll som Betrodd anmälare under EU:s DSA-förordning kan vi ge anmälningarna högre prioritet hos de berörda plattformarna.