Lås alltid ditt kort för internet- och utlandsköp.
Det första du ska göra är att låsa ditt kort för internet- och utlandsköp. På så sätt hindrar du på ett effektivt sätt kriminella från att använda dina kortuppgifter, även där tvåfaktorsautentisering saknas. Öppna bara kortet i samband med köp och uttag.
Om du använder betaltjänster som till exempel Klarna kan du själv ställa in att alla betalningar ska bekräftas med BankID. Du kan dessutom aktivera en funktion som nekar köp från butiker som inte stödjer BankID.
När du surfar dig fram från erbjudande till erbjudande med länkar till diverse betalningssidor är det lätt att förlora fotfästet och tappa sitt kritiska öga till webbplatsen du befinner dig på. Det finns många falska sidor, som till och med säljer produkter som inte finns, vars enda syfte är att lura dig att skriva in dina fullständiga kortuppgifter. Vi rekommenderar dig att alltid dubbelkolla en gång innan du genomför betalningar. Genom att kopiera webbadressen och klistra in den i din sökmotor kan du söka efter information och kommentarer om hemsidan. Förhoppningsvis kommer du kanske snabbt att inse att sidan du befinner dig på är falsk.
Säker betalning, eller 3D secure innebär att du som köpare måste verifiera ditt köp med en sms-kod eller BankID. Du bör endast genomföra köp på sidor som erbjuder denna lösning eftersom det är en god indikation på att sidan är seriös. Företag som säljer produkter eller tjänster utan säker betalning kan själva bli återbetalningsskyldiga vid bedrägerier, det vill säga om köparen använder någon annans kort. Falska sidor vars syfte är att spara dina kortuppgifter erbjuder inte säker betalning men kan mycket väl få dig att tro detta genom en proffsig imitation av en seriös e-handelssida.
Håll hårt i kortet! Både bokstavligt talat men också bildligt – speciellt när det kommer till internet. Nätfiskandet, som kallas för phishing, pågår ständigt och flera av dessa lurendrejare är skickliga och svåra att upptäcka. De kan skicka mejl från din bank eller en myndighet, med information om att du måste lämna ut dina personliga uppgifter, som kan inkludera kortuppgifter, via en bilaga eller länk, för att ditt konto är i fara eller för att du ska få ta emot pengar. Dessa e-postmeddelanden kan se äkta ut men i princip alltid är det bedragare som spelar ut sina kort. Likaså kan du få samtal från samma avsändare som påstår att behöver vidta åtgärder som innefattar att lämna ut privata uppgifter, inklusive kortuppgifter. Du kan utgå från att ingen seriös bank, myndighet eller företag skulle få för sig att be sina kunder och användare om att lämna ut dessa uppgifter, varken på telefon eller i mail. Ett annat sätt att få tag på dina kortuppgifter är att skicka ett sms om att du har vunnit pengar eller kan hämta ut ett paket från posten – om du ger ut dina personliga uppgifter, som kan inkludera kortuppgifterna. Denna typ av bedrägeri kallas för smishing.
Att tänka på efter ett kortbedrägeri